Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Djurhälsa år 2009

JO 25 SM 1001

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Statistikområdet djurhälsa avser att belysa hälsan hos lantbrukets djur. Djurhälsa definieras som individens, gruppens och besättningens frihet från sjukdomar, skador och andra lidanden. Exemplen i den här publikationen har valts för att visa möjligheterna att ta fram intressanta uppgifter för olika djurslag, framför allt för nötkreatur. Under lång tid har nötkreaturen registrerats med unika besättnings- och ID-nummer. Det har gett stora möjligheter att använda statistiken i det förebyggande djurhälsoarbetet.

Kalvdödlighet (Tabell 1)

Den första levnadsmånaden för kalvar är den mest riskfyllda tiden och kräver en god hälsoövervakning. Framför allt luftvägs- och tarminfektioner kan bli allvarliga hot. Alla dödsfall på nötkreatur rapporteras till Jordbruksverkets centrala djurdatabas (CDB). Det går därför att få en bra bild av frekvensen av kalvar som dör under sin första månad. I statistiken går det inte att skilja på de kalvar som har dött på grund av sjukdom eller avlivats av andra orsaker. För vissa mindre raser av mjölktyp har uppfödningskostnaderna ibland överstigit värdeökningen av kalven. Den höga andelen dödsfall på kalvar både av han- och honkön av rasen Jersey kan troligen förklaras av att en hel del friska kalvar har avlivats av ekonomiska skäl. Den totala dödligheten under 2009 visar en tendens att öka. Rasen Fjällko har lägst antal kalvar som dör under första månaden.

Sjuklighet hos mjölkkor (Tabell 2a och 2b)

Juverinflammation, även kallat mastit, är den mest förlustbringande sjukdomen inom mjölkproduktionen. Stora ansträngningar görs på flera områden för att få ner frekvensen sjuka djur. Ett led i bekämpningen är att noggrant registrera mastitfallen. Veterinärernas journalföring rapporteras till Jordbruksverket. Därifrån förs data angående nötkreaturen över till branschorganisationen Svensk Mjölk. Uppgifterna används sedan i avelsarbetet för att få fram mer motståndskraftiga djur.

I större besättningar är mastitfrekvensen högre. En förklaring till att vissa sjukdomar ökar i frekvens med besättningens storlek kan vara att smittrycket stiger med antalet djur som hålls i samma byggnad. Uppgifterna kommer från Svensk Mjölk och avser förhållanden i kontrollanslutna besättningar under kontrollåret 2009/10 (1 sept-31 aug).

Det är inte bara mastitfrekvensen som är högre i stora besättningar, generellt sett har dessa besättningar en ökad sjukdomsfrekvens.Mjölkkor av rasen SLB har högre mastitfrekvens och rasen SJB har högre kalvningsförlamning än andra raser.

I Figur A och B visas frekvensen av några sjukdomar i besättningar av olika storlek. I Figur C visas förekomsten av mastit och kalvningsförlamning samt övriga sjukdomar i respektive ras.

Figur A. Sjukdomar hos mjölkkor som ökar i frekvens med besättningens
storlek 2009/10

 

De sjukdomar som minskar tydligast med ökande besättningsstorlek är i hög grad utfodringsbetingade (acetonomi). Det kan antas att det i större besättningar finns mer teknik för utfodringsoptimering och foderstyrning vilket ger en mer behovsanpassad utfodring.

 

Figur B. Sjukdomar hos mjölkkor som minskar i frekvens med besättning-
ens storlek 2009/10

 

SJB har ökad sjuklighet under kontrollåren 2008/09 och 2009/10 jämfört med 2007/08 och är detta år den ras med högst sjuklighet. Det är framför allt kalvningsförlamning och övriga sjukdomar som har ökat, medan kvarbliven efterbörd och spenskada har minskat för SJB.

Figur C. Förekomst av vissa sjukdomar hos mjölkkor efter ras 2009/10

Generellt har SJB och SLB högre sjukdomsfrekvens än andra raser. Den dominerande enskilda sjukdomen är juverinflammation för alla raser. Kolikfall hos hästar (Tabell 3)

Kolik hos häst förlöper ibland dramatiskt och leder ofta till veterinärbehandling. Begreppet kolik kan innefatta förstoppning, tarmlägesförändringar eller diffusa buksmärtor av okänd orsak. Rätt utfodring och motion motverkar uppkomsten av många kolikfall.

I Figur D visas fördelningen av kolikfall under året uppdelat i tre regioner i Sverige. Det är inga större skillnader mellan regionerna.

Det framgår att kolikfallen minskar drastiskt under sommarmånaderna när hästarna går på bete. Detta visar vikten av att hästarna får gå på bete. Statistiken bygger på veterinärernas journalföring som rapporteras vidare till Jordbruksverket. Sjukdomsfrekvensen har samma bild under åren 2007/08-2009/10.

 

Figur D. Fördelning av kolikfall hos häst under årets månader 2009