Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Djurhälsa år 2007

JO 25 SM 0801

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik
Elektronisk publicering

Detta omfattar statistiken

Den redovisade statistiken avser att belysa djurhälsan hos fyra djurslag inom animalieproduktionen. Statistiken omfattar följande:

- Orsaker till antibiotikabehandling för häst, nöt, gris och får

- Kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser

- Sjuklighet hos mjölkkor i besättningar av olika storlek samt efter ras

- Fördelning av kolikfall hos häst, årstidsvariationer

Definitioner och förklaringar

Acetonemi betyder "aceton i blodet" och drabbar framför allt kor som mjölkar mycket. Om det inte finns tillräckligt av lättsmälta kolhydrater i fodret medför det en negativ energibalans och kroppen börjar snabbt bryta ned fett. Nedbrytningsprodukterna påverkar kons hälsa och hon får dålig aptit. Därmed förvärras tillståndet och det leder ofta till att kon måste behandlas av veterinär.

Inkarceration. När en del av en tarm kommer i kläm och blodcirkulationen i tarmväggen hindras uppstår en inkarceration vilket är ett allvarligt tillstånd.

Kontrollår. För mjölkkobesättningar som är med i kokontrollen börjar ett kontrollår 1 september och slutar 31 augusti året därpå. Under ett kontrollår gör man regelbundna mätningar av mjölkens mängd och innehåll. De allra flesta mjölkproducenter är med i kontrollen.

Lymfangit eller lymfkärlsinflammation drabbar framför allt hästar med diffust svullna ben som följd. Oftast är de bakomliggande orsakerna yttre skador eller infektioner.

Så görs statistiken

Statistik över orsaker till allmänbehandling med antibiotika samt statistik över kolikfall hos häst

Den statistik som redovisas bygger på bearbetningar av Jordbruksverkets djursjukdatabas som är en del av det s.k. Vet@ systemet. Databasen innehåller inrapporterade uppgifter från veterinära förrättningar. Veterinärerna kan välja blankettrapportering eller att överföra uppgifterna elektroniskt. Blanketterna scannas vid Jordbruksverkets CDB-enhet i Söderhamn. All djursjukdata samlas sedan i Jordbruksverkets Vet@system.

Ett analysverktyg med avancerade sökfunktioner (Vet@ Webb) kan användas via webben för att ta fram statistik ur Jordbruksverkets djursjukdatabas. Behörigheter har delats ut till veterinärer, länsstyrelser, branschorganisationer och Sveriges lantbruksuniversitet. Med behörigheterna följer begränsningar för vilka data som kan ses. Ansvarig för administrationen på Jordbruksverket är "Enheten för veterinära frågor" på "Avdelningen för djurskydd och hälsa".

Statistik över kalvdödlighet

Uppgifter om kalvdödlighet bygger på bearbetningar av Jordbruksverkets centrala djurdatabas (CDB).

Statistik över sjuklighet hos mjölkkor

De redovisade uppgifterna baseras ursprungligen på veterinärernas journalföring som inrapporterats till Jordbruksverkets djursjukdatabas. Därifrån har sedan uppgifterna förts över till branschorganisationen Svensk Mjölk vars bearbetningar ligger till grund för statistiken.

Vid överföring av data till Svensk Mjölk sker en avidentifiering med avseende på behandlande veterinär.

Statistikens tillförlitlighet

Djursjukdatans kvalitet

Kvaliteten på djursjukdata beror dels på hur den är inrapporterad och dels på om den är inrapporterad. Det finns ett visst mörkertal med veterinärer som inte rapporterar in sina veterinärbehandlingar. Dessutom kan det finnas fel i inrapporterad data, som t.ex. fel djurslag, fel diagnoser etc. Vissa felaktigheter kan upptäckas via automatiska valideringar som all data genomgår innan den tillåts att gå vidare. Fel som upptäcks av veterinärerna själva kan rättas i efterhand av systemadministrationen. Felen bedöms ändå som sällsynta och statistik baserad på djursjukdatabasen kan anses som tillförlitlig i alla avseenden utom när det gäller mängden data som kommer in.

Från distriktsveterinärerna rapporteras allt. Från en del privatpraktiserande veterinärer finns det brister. Det innebär att det är svårt att ta fram tillförlitliga frekvenser av olika sjukdomar och symtom. Man bör också vara medveten om de olika rapporteringskraven för olika djurslag. Mest fullständig är nötkreatursrapporteringen. Den omfattar även djuridentitet. Det finns ett starkt intresse även hos lantbrukarna att veterinären rapporterar fullständigt då statistik och nyckeltal tas fram av näringens organisationer med hjälp av djursjukdatarapporteringen.

Säkerhet och sekretess
Systemförvaltarna har utbildning i säkerhets- och sekretessfrågor som berör arbete på en statlig myndighet. Flera tekniska lösningar ska garantera att inga data försvinner eller ändras. En allmän princip är att inga uppgifter lämnas ut som kan skada enskilda personer eller företag. Tillämpat på Vet@ systemet innebär det att varken uppgifter om enskilda distriktsveterinärers eller privatpraktiserande veterinärers verksamhet lämnas ut till andra än till uppgiftslämnarna själva. Undantagna i sammanhanget är länsveterinärerna som även kan få del av uppgifter om enskilda veterinärer i sitt län samt att distriktsveterinärer kan se viss information som de gemensamt har skapat inom den egna verksamheten.

Uppgifter från CDB

Uppgifter från CDB täcker alla nötkreatur i landet.

Bra att veta

Ca 500 veterinärer anställda i den statliga Distriktsveterinärorganisationen rapporterade in djursjukdata under 2007 avseende lantbruksdjur. Ungefär 320 privatpraktiserande veterinärer har under samma tid också rapporterat motsvarande data. En mindre del av de privata veterinärerna har heltidsverksamhet med lantbrukets djur.

Antalet hästar och får i landet är i ökande medan grisar och nötkreatur minskar.

I mjölkkobesättningar ökar antalet kor per besättning medan antalet besättningar minskar. I början av 1980-talet var medelkoantalet per besättning ca 20 stycken och nu är det omkring 60.

 

Annan statistik

Mängderna av antibiotikasubstanser som används inom djurhållningen redovisas årligen av Jordbruksverket. Rapporten som heter "Djurläkemedelsanvändning" kan nås via Jordbruksverkets webbplats under ämnesområdet "Djur & veterinär/läkemedel".

Husdjur (serie JO 20 och JO 23, Statistiska meddelanden) finns under Statistik på Jordbruksverkets webbplats.

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.