Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Djurhälsa år 2006

JO 25 SM 0701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

För första gången ingår i år området djurhälsa i den officiella statistiken på jordbruksområdet. Exemplen har valts för att visa möjligheterna att ta fram intressanta uppgifter om olika djurslag men framför allt för nötkreatur. Under lång tid har nötkreaturen registrerats med unika besättnings- och ID nummer. Det har gett stora möjligheter att använda statistiken i det förebyggande djurhälsoarbetet.

Orsaker till allmänbehandling med antibiotika i djurhållningen

Antibiotika används för att bekämpa infektioner med bakterier. Många olika typer av mediciner innehåller bakteriedödande eller hämmande substanser. Det finns antibiotika som används lokalt på kroppen t.ex. i hudsalvor eller i ögondroppar. Vid många tillfällen vill man ha en spridning av antibiotika med blodet till de delar av kroppen som är infekterade. Sådan allmänbehandling kan tillföras genom injektioner eller via foder eller dricksvatten. Hos idisslare och häst är foderantibiotika olämpligt då även nyttiga mikroorganismer i mage och tarm påverkas. Ett annat problem med behandling via fodret är att aptiten hos sjuka djur kan variera och därmed medicindosen. Inom grisuppfödningen förekommer en del foderantibiotika oftast i samband med att besättningen har haft hälsostörningar på ett stort antal djur.

I den redovisade statistiken har fördelningen mellan olika sjukdomar eller symtom som föranlett behandling med injektionspreparat kunnat beräknas genom veterinärernas rapporter till Jordbruksverket. En svårighet vid beräkningarna har varit att skilja ut diagnoser eller grupper av diagnoser. Veterinärerna kan välja diagnoser på olika nivåer. En diagnos kan vara allmän t.ex. "symtom på infektionssjukdom" eller specifik t.ex. "klövspaltsinflammation". Vid grupperingen av diagnoserna har hänsyn tagits till de vanligast förekommande behandlingarna för respektive djurslag.

För häst är olika sårskador den vanligaste orsaken till antibiotikabehandling. I statistiken har alla traumatiska orsaker till antibiotikabehandling sammanförts i en grupp.

Nötkreaturen skiljer ut sig genom att de har en specifik diagnos som står för två tredjedelar av alla behandlingarna. Juverinflammation (mastit) på mjölkkor är en mycket stor anledning till antibiotikaanvändning inom djurhållningen och har varit det under lång tid (se även statistik över juverinflammation i mjölkkobesättningar av olika storlek).

Gris och får har inte någon utpräglad sjukdomsorsak som dominerar. Det lilla antalet får som ligger till grund för statistiken ska ses mot bakgrund av att enskilda får representerar ett förhållandevis lågt värde. Ett sjukdomsfall på ett får motiverar inte ekonomiskt så ofta en veterinärbehandling.

Mängderna av antibiotikasubstanser som används inom djurhållningen redovisas årligen av Jordbruksverket. Rapporten som heter "Djurläkemedelsanvändning" kan nås via Jordbruksverkets webbplats under ämnesområdet "Djur & veterinär/läkemedel".

 

Kalvdödlighet

Den första levnadsmånaden för kalvar är den mest riskfyllda tiden. Framför allt luftvägs- och tarminfektioner kan bli allvarliga hot. Alla dödsfall på nötkreatur rapporteras till Jordbruksverkets centrala djurdatabas (CDB). Det går därför att få en bra bild av frekvensen av kalvar som dör under sin första månad. I statistiken går det inte att skilja på de kalvar som har dött p.g.a. sjukdom eller avlivats av andra orsaker. För vissa mindre raser av mjölktyp har uppfödningskostnaderna ibland överstigit värdeökningen av kalven. Den höga andelen dödsfall på tjurkalvar av rasen jersey kan troligen förklaras av att en hel del friska tjurkalvar har avlivats av ekonomiska skäl.

 

Sjuklighet hos mjölkkor

Juverinflammation, även kallat mastit, är den mest förlustbringande sjukdomen inom mjölkproduktionen. Stora ansträngningar görs på flera områden för att få ner frekvensen sjuka djur. Ett led i bekämpningen är att noggrant registrera mastitfallen. Veterinärernas journalföring rapporteras till Jordbruksverket. Därifrån förs data angående nötkreaturen över till branschorganisationen Svensk Mjölk. Uppgifterna används sedan i avelsarbetet för att få fram mer motståndskraftiga djur.

I diagrammen visas frekvensen av några sjukdomar i besättningar av olika storlek. I större besättningar är mastitfrekvensen högre. En förklaring till att vissa sjukdomar ökar i frekvens med besättningens storlek kan vara att smittrycket stiger med antalet djur som hålls i samma byggnad. Uppgifterna kommer från Svensk Mjölk och avser förhållanden i kontrollanslutna besättningar under kontrollåret 2006/07 (1 sept-31 aug).

 

Figur A. Sjukdomar som ökar i frekvens med besättningens storlek

 

De sjukdomar som minskar tydligast med ökande besättningstorlek är i hög grad utfodringsbetingade. Det kan antas att i större besättningar finns mer teknik för utfodringsoptimering och foderstyrning vilket ger en mer behovsanpassad utfodring.

Figur B Sjukdomar som minskar i frekvens med besättningens storlek

 

Kolikfall hos hästar

Kolik hos häst förlöper ibland dramatiskt och leder ofta till veterinärbehandling. Begreppet kolik kan innefatta förstoppning, tarmlägesförändringar eller diffusa buksmärtor av okänd orsak. Rätt utfodring och motion motverkar uppkomsten av många kolikfall.

I diagrammen visas fördelningen av kolikfall under året uppdelat i tre regioner i Sverige.

Det framgår att kolikfallen minskar drastiskt under sommarmånaderna när hästarna går på bete. Statistiken bygger på veterinärernas journalföring som rapporteras vidare till Jordbruksverket.

 

Figur C. Fördelning av kolikfall hos häst under år 2006