STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2010:6

 

Ekologisk växtodling 2009

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Andelen ekologisk produktion fortsätter att öka men areal-målet till år 2010 kommer inte att nås
Den ekologiska odlingen fördelad per län
Grödfördelade arealer
KRAV-arealerna dominerar i nästan samtliga län

I denna statistikrapport redovisas arealer jordbruksmark som odlas med ekologiska produktionsmetoder och som är kontrollerade av ett godkänt kontrollorgan. Redovisningen avser produktion som sker enligt gällande EU-regelverk[1] för ekologisk produktion. I praktiken innebär det att de produkter som kommer ut av odlingen antingen

-          får märkas och säljas, eller

-          är under omställning för att i framtiden få märkas och säljas

på marknaden med EU:s logotyp för ekologisk produktion och kan också vara märkta med KRAV:s eller Demeters respektive logotyp om produktionen även uppfyller KRAV:s eller Demeters villkor för märkning. De arealer som redovisas i denna rapport skiljer sig därför från de arealer som är registrerade i miljöersättningen för ekologiska produktionsformer.

Arealredovisningen är fördelad på omställda arealer och arealer under omställning till ekologisk produktion för län och riket. En kommunvis redovisning av arealer fördelade på ägoslag planeras att publiceras i Jordbruksverkets statistikdatabaser (www.jordbruksverket.se under Statistik).

Uppgifterna som ligger till grund för denna rapport hämtas in från kontrollorganen Aranea Certifiering AB, HS Certifiering AB och SMAK AB, vilka är de tre godkända kontrollorganen inom jordbruksområdet i Sverige.

I text, figurer och tabeller görs jämförelser med totala arealer för riket och länen, d.v.s. totala arealer konventionell och ekologisk odling. Det bör påpekas att siffrorna för ekologisk odling inte är helt jämförbara med uppgifterna över den totala arealen i riket och länen. Skillnaderna bedöms dock inte vara så stora att de påverkar jämförelserna på riksnivå och länsnivå i nämnvärd utsträckning. Däremot kan resultaten för enskilda kommuner, som planeras att redovisas i Jordbruksverkets statistikdatabaser, påverkas.

I avsnittet "Fakta om statistiken" ges mer information om hur statistiken har tagits fram, de definitioner som använts och statistikens kvalitet.

Andelen ekologisk produktion fortsätter att öka men areal-målet till år 2010 kommer inte att nås

Den totala arealen jordbruksmark, som antingen är omställd eller är under omställning till ekologisk produktion, uppgick år 2009 till knappt 385 100 hektar eller 12,5 procent av den totala arealen jordbruksmark. Utvecklingen över tiden visas i figur A. Jämfört med år 2008 har arealen ökat med 14,5 procent. Motsvarande ökning jämfört med år 2005 är cirka 73 procent. Av den totala arealen på 385 100 hektar bestod 295 400 hektar av åkermark och 89 700 hektar av betesmark.

Regeringens mål är att den omställda arealen ska motsvara 20 procent av den totala jordbruksmarken vid utgången av år 2010. År 2009 uppgick den omställda arealen till knappt 302 800 hektar eller 9,8 procent av den totala jordbruksmarken, vilket i praktiken innebär att regeringens mål inte kommer att nås. Den procentuella ökningstakten är dock hög. Mellan åren 2008 och 2009 ökade den omställda arealen med 23 procent och jämfört med år 2005 har den omställda arealen ökat med 51 procent. Utvecklingen över tiden visas i figur B.

Den totala omställda arealen bestod år 2009 av drygt 233 400 hektar åkermark och drygt 69 300 hektar betesmark. Andelen åkermark som var omställd år 2009 uppgick till knappt 8,8 procent medan andelen omställd betesmark uppgick till 15,9 procent.

Den totala arealen jordbruksmark under omställning uppgick under år 2009 till närmare 82 300 hektar. Det är en minskning med ca 7 500 hektar eller drygt 8 procent jämfört med år 2008. Arealen under omställning ligger dock fortfarande på en betydligt högre nivå än år 2005.

 

 

Figur A. Andel omställd areal och areal under omställning i förhållande till total areal jordbruksmark 2009.

 

Figur B. Andel omställd jordbruksmark i förhållande till total areal jordbruksmark 2009.

Den ekologiska odlingen fördelad per län

I figur C visas summan av omställd areal jordbruksmark och areal jordbruksmark under omställning i förhållande till den totala arealen jordbruksmark per län. Värmlands och Jämtlands län är de som har störst andel omställd jordbruksmark, drygt 14 procent. Dessa två län har även de högsta andelarna jordbruksmark under omställning. Skåne är det län som har lägst andel omställd mark, 3,8 procent, men även Västerbottens, Blekinge, Kalmar, Hallands och Norrbottens län har relativt sett låga andelar.

Även när det gäller arealer under omställning så har Värmlands och Jämtlands län de största andelarna i förhållande till den totala arealen jordbruksmark i länen, 5,3 procent respektive 6,8 procent. Även Dalarnas, Gävleborgs och Västernorrlands län har relativt stor andel jordbruksmarks under omställning. Gemensamt för dessa fem län är också att de har en hög andel areal under omställning i förhållande till den totala arealen som odlas ekologiskt.

 

Figur C. Andel omställd jordbruksmark och andel jordbruksmark under omställning i förhållande till total jordbruksmark per län 2009.

I figur D visas respektive läns andel av den totala arealen ekologisk odling (omställd och under omställning) i riket. Figuren visar att Västra Götalands län stod för närmare 23 procent av den ekologiska arealen år 2009 samtidigt som länets totala jordbruksmark utgjorde drygt 17 procent av den totala arealen jordbruksmark i riket.

Figur D. Länens andel av den totala ekologiska odlingen, omställd och under omställning 2009.

Grödfördelade arealer

Av figur E framgår att den ekologiska växtodlingen domineras av vallodling (inkl frövall). Den utgör ca 58 procent av den omställda arealen åkermark eller närmare 135 000 hektar. Spannmål odlas på drygt 63 000 hektar vilket motsvarar 27 procent av den omställda arealen åkermark. Spannmålsodlingen består till närmare 70 procent av havre och vete.

Slåtter- och betesvall, grönfoder och åkerbönor är exempel på grödor som relativt sett odlas i större omfattning inom ekologisk odling medan spannmål, matpotatis och oljeväxter är exempel på motsatsen.

Figur E. Olika grödgruppers andel av den totala omställda arealen åkermark 2009.

KRAV-arealerna dominerar i nästan samtliga län

I figuren F redovisas hur stor andel av arealerna i respektive län som brukas enligt EU:s förordning om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter respektive KRAV:s regelverk. På riksnivå är närmare 82 procent av arealerna anslutna till KRAV. I de flesta län dominerar KRAV men det finns undantag. I Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län är de KRAV-anslutna arealerna betydligt lägre, runt 50 procent.

Figur F. Andel arealer som brukas enligt KRAV:s regelverk 2009.

 



[1] Rådets förordning EG nr 834/2007 av den 27 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91