Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Höstsådda arealer 2006

JO 18 SM 0601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Lika stora höstsådda arealer som förra året

Årets höstsådda arealer av spannmål och oljeväxter beräknas till 462 000 hektar totalt för riket. Detta är i nivå med förra årets arealer och tre procent över genomsnittet för de senaste fem åren. Uppgifterna har samlats in från ett urval av cirka 3 900 lantbrukare.

De höstsådda arealerna utgörs av 408 000 hektar spannmål och 55 000 hektar oljeväxter. Årets höstsådda spannmålsareal är i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. Den höstsådda oljeväxtarealen har ökat med 42 procent jämfört med femårsgenomsnittet. Den ökade oljeväxtarealen kan vara en följd både av ökat intresse för odlingen och relativt gynnsamma förhållanden för höstsådd.

Höstsådden utgörs av 322 000 ha höstvete, 24 000 ha höstråg, 8 000 ha höst­korn, 54 000 ha rågvete, 54 000 ha höstraps samt 1 000 ha höstrybs.

Höstvetearealen i nivå med femårsgenomsnittet

Höstvete är den höstsådda gröda som odlas mest. Arealen höstvete är i nivå med såväl 2005 års areal som genomsnittet för de senaste fem åren. Sådden av höstkorn visar en ökning, men eftersom grödan odlas i liten omfattning är den redovisade arealuppgifter osäker. För höstråg är det inga stora skillnader jämfört med de senaste åren.

Rågvete ökar i Mälarregionen

I genomsnitt för landet som helhet är arealen rågvete något mindre än förra året men 14 procent över femårsgenomsnittet. Exempel på län där rågvetearealen har ökat är Uppsala, Södermanlands och Örebro län. I södra Sverige är rågvetearealen kvar på samma nivå som tidigare eller har minskat något.

 

Diagram 1. Höstsådda arealer av spannmål 1997-2006

 

Hektar

 

 

 

Höstrapsarealen fortsätter att öka

Sådden av höstraps är sju procent större än förra året och 45 procent över femårsgenomsnittet. Odlingen av höstraps har alltså ökat kraftigt under senare år, även om arealen långt ifrån kommer upp i nivåerna från slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Då var arealen under vissa år större än 80 000 hektar. Efter en svacka under slutet av 1990-talet har arealen ökat, och 2006 är den höstsådda arealen av raps den största sedan 1994.

I år är det är framförallt i Mälarregionen och i östra Sverige som höstrapsarealen ökat. I Östergötlands län ökade arealen med 12 procent jämfört med förra året.

Uppemot hälften av höstrapsarealen finns i Skåne. Det myckna regnandet i södra Sverige under augusti gjorde att en del lantbrukare inte kunde förbereda marken för sådden. En del av den planerade sådden blev därför aldrig av. I Skåne är ändå den höstsådda arealen av raps på samma nivå som förra året. Om man ser på trenden under de senaste fem till tio åren har det varit en stor ökning av höstrapsarealen i Skåne.

Eftersom odlingen av höstrybs är begränsad är den beräknade arealuppgiften om cirka 1 000 hektar osäker.

 

Diagram 2. Höstsådda arealer av oljeväxter 1997-2006

 

Hektar

 

 

Ekologisk höstsådd på samma nivå som förra året

Den ekologiskt odlade arealen av de höstsådda grödorna är i år cirka 24 000 hektar och i stort sett på samma nivå som förra året. I tablå 1 redovisas de beräknade arealerna för 2005 och 2006. Uppgifter om ekologiskt odlad areal av höstkorn redovisas inte eftersom det är för få observationer.

Även inom den ekologiska odlingen är höstvete den höstsådda gröda som odlas mest. Andelen höstvete är dock lite lägre än i den konventionella odlingen. Höstråg och rågvete är två höstsådda grödor som odlas i något större utsträckning inom den ekologiska odlingen.

Västra Götalands län är det län där det finns mest höstsådd areal som odlas ekologiskt, sammanlagt drygt 9 000 hektar. Det motsvarar tio procent av den totala höstsådda arealen i länet.

Med ekologisk höstsådd avses höstsådda arealer som lantbrukaren har för avsikt att odla enligt ekologiska produktionsformer. Uppgifter om ekologisk höstsådd samlades in för första gången hösten 2005.

 

Tablå 1. Höstsådda arealer som odlas med ekologiska produktionsformer

 

 

 

 

 

 

Gröda

Ekologisk höstsådd

2006

Medelfel,

Ekologisk höstsådd

2005

Medelfel,

 

hektar

procent

hektar

procent

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Höstvete

14 000

5

13 200

5

Höstråg

2 900

15

2 900

7

Rågvete

4 600

7

5 600

6

 

 

 

 

 

Höstraps

2 200

10

2 500

8

Höstrybs

300

14

200

8

 

 

 

 

 


 

Alltför mild höst kan ge problem med utvintring

I augusti kom det stora regnmängder i södra Sverige. Det är den månad då höstrapsen normalt brukar sås. På många håll gick det därför inte att förbereda marken för höstsådden i normal tid. De lantbrukare som valt att höstså vid en senare tidpunkt har varit betjänta av den milda väderlek som följde under höstmånaderna.

På fält som har såtts vid normal tidpunkt för den aktuella grödan kan utvecklingen i vissa fall ha blivit alltför kraftig som en följd av det varma höstvädret. Det kan innebära en större risk för utvintringsskador.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas höstsådd areal och medelfel för höstvete, höstråg, höstkorn, rågvete, höstraps samt höstrybs 2006. Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket.

Grödor som odlas i liten omfattning ger osäkra skattningar. Arealskattningar vars medelfel överstiger 35 procent, eller där antalet observationer understiger 10, redovisas inte utan ersätts med prickar i tabellerna. När observationer saknas helt anges detta med streck.

Uppgifterna är definitiva. För jämförelse redovisas motsvarande arealer för hösten 2005. På riksnivå redovisas även höstsådda arealer för åren 2001-2005.