Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Höstsådda arealer 2005

JO 18 SM 0501

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Större höstsådda arealer än förra året

Den torra hösten medförde att skörden av årets grödor kunde ske tidigt. Därmed gavs stora möjligheter till höstsådd, något som utnyttjades av många. Förutsättningarna för höstsådd var den här hösten betydligt bättre än föregående år, då vädret var mera ostadigt. Årets höstsådda arealer av spannmål och oljeväxter uppskattas till 470 000 hektar totalt för riket. Detta är 10 procent över förra årets arealer och 5 procent över genomsnittet för de senaste fem åren. Uppgifterna har samlats in från ett urval av cirka 3 900 lantbrukare.

De höstsådda arealerna utgörs av 418 000 hektar spannmål och 52 000 hektar oljeväxter. Årets höstsådda spannmålsareal är i nivå med genomsnittet för de fem senaste åren. Den höstsådda oljeväxtarealen har ökat med 60 procent jämfört med femårsgenomsnittet. Den ökade oljeväxtarealen kan vara en följd både av ökat intresse för grödan och gynnsamma förhållanden för höstsådd.

Höstsådden utgörs av 332 000 ha höstvete, 25 000 ha höstråg, 4 000 ha höst­korn, 57 000 ha rågvete, 50 000 ha höstraps samt 1 000 ha höstrybs.

Höstvetearealen i nivå med femårsgenomsnittet

Höstvete är den höstsådda gröda som odlas mest. Arealen höstvete är 7 procent mer än 2004 och i nivå med genomsnittet för de senaste fem åren. Sådden av höstråg är 16 procent större än 2004 men i samma storleksordning som femårsgenomsnittets höstsådda arealer. För höstkorn är det inga stora skillnader jämfört med de senaste åren. Arealen rågvete är 9 procent större än förra året och 28 procent över femårsgenomsnittet.

 

Diagram 1. Höstsådda arealer av spannmål 1996-2005

 

Hektar

 

 

 

Stor ökning av höstrapsarealen

Sådden av höstraps är 42 procent större än förra året och 62 procent över femårsgenomsnittet. Odlingen av höstraps har alltså ökat kraftigt, även om arealen långt ifrån kommer upp i nivåerna från slutet av 1980-talet och början av 1990-talet. Efter en svacka under slutet av 1990-talet har det skett en återhämtning, och 2005 är höstrapsarealen den största sedan 1994. Grödan odlas huvudsakligen i Skåne, och det är också där som det har varit störst ökning av arealen.

Även den ekologiskt odlade höstrapsarealen ökar och beräknas preliminärt vara dubbelt så stor som förra året. Den skattas till cirka 2 500 hektar eller 5 procent av den totala höstsådda höstrapsarealen.

Eftersom odlingen av höstrybs är begränsad är den beräknade arealuppgiften om cirka 1 000 hektar osäker.

 

Diagram 2. Höstsådda arealer av oljeväxter 1996-2005

 

Hektar

 

Gynnsamma förhållanden för höstsådd

Uppehållsväder under augusti och september gjorde att det fanns tid för många lantbrukare att så höstsådda grödor. Från de flesta håll i landet kommer också rapporter om att höstgrödorna har utvecklats väl. Oljeväxterna är dock känsliga för torka i etableringsfasen och brist på fukt kan ha medfört att utsädet har haft svårt att gro. Från Östergötland har det rapporterats om en del luckor i fälten med höstraps.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas höstsådd areal och medelfel för höstvete, höstråg, höstkorn, rågvete, höstraps samt höstrybs 2005. Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket.

Grödor som odlas i liten omfattning ger osäkra skattningar. Arealskattningar vars medelfel överstiger 35 procent, eller där antalet observationer understiger 10, redovisas inte utan ersätts med prickar i tabellerna. När observationer saknas helt anges detta med streck.

Uppgifterna är definitiva. För jämförelse redovisas motsvarande arealer för hösten 2004. På riksnivå redovisas även höstsådda arealer för åren 2000-2004.