Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Höstsådda arealer 2002

JO 18 SM 0201

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Stora arealer
Ojämn uppkomst
Kommentarer till tabellerna

Stora arealer

Årets höstsådda arealer av spannmål och oljeväxter uppskattas till 487 000 hektar totalt för riket. Detta är 28 procent mer än förra årets arealer, 17 procent över genomsnittet för de senaste fem åren och nästan i nivå med den största som uppmätts.

Höstsådden utgörs av 379 000 ha höstvete, 24 000 ha höstråg, 6 000 ha höst­korn, 46 000 ha rågvete, 31 000 ha höstraps samt drygt 1 000 ha höstrybs.

Arealen höstvete är 30 procent större än förra året, drygt 20 procent över genomsnittet för de senaste fem åren och den största som uppmätts. Sådden av höstråg är uppemot 10 procent över 2001 års höstsådda arealer men 22 procent mindre än femårsgenomsnittet. Sådden av höstkorn är 25 procent över förra årets arealer men nästan 30 procent mindre än genomsnittet för de fem senaste åren. Arealen rågvete är 50 procent större än förra årets arealer och 12 procent under femårsgenomsnittet.

Sådden av höstraps är i nivå med förra året och nästan 30 procent över femårsgenomsnittet. Eftersom odlingen av höstrybs är begränsad är den beräknade arealuppgiften om ca 1 000 hektar osäker.

Resultaten om höstsådden baseras på en undersökning som Statistiska central­byrån utfört på uppdrag av Jordbruksverket. Telefonintervjuer har skett med ett urval av cirka 3 900 lantbrukare.

Ojämn uppkomst

Den varma sommaren och torra hösten medförde att skörden av årets grödor kunde ske ovanligt tidigt. Därmed gavs stora möjligheter till höstsådd, vilket utnyttjades av många. Torkan medförde dock att marken på många håll var svårbrukad och att sådden skedde under förhållanden som ej var helt gynnsamma. Brist på fukt och nederbörd innebar också att utsädet hade svårt att gro. Uppkomsten blev därför ofta ojämn och sen. För oljeväxterna blev etableringen till en del så dålig att grödan kördes upp och såddes om med höstvete.

Det kalla vädret under oktober och november har också medfört en dålig tillväxt av bestånden som därmed får svårare att klara vintern. Övervintringen kan därför bli sämre än vanligt. Detta skulle i så fall innebära att den höstsådda arealen kommer att reduceras och ersättas med vårsådda grödor.

Kommentarer till tabellerna

I tabellerna redovisas höstsådd areal och medelfel för höstvete, höstråg, höstkorn, rågvete, höstraps samt höstrybs 2002. Redovisning görs för län, produktionsområden och hela riket.

Grödor som odlas i liten omfattning ger osäkra skattningar. Arealskattningar vars medelfel överstiger 35 procent, eller där antalet observationer understiger 10, redovisas ej utan ersätts med prickar i tabellerna. När observationer saknas helt anges detta med streck.

Uppgifterna är definitiva. För jämförelse redovisas motsvarande arealer för hösten 2001. På riksnivå redovisas även höstsådda arealer för åren 1997-2001.