Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Ekologisk växtodling 2018

JO 13 SM 1901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Statistikens omfattning
20 % av jordbruksmarken brukas ekologiskt
Den ekologiska odlingen fördelad per län
Slåtter- och betesvall är den dominerande grödan
KRAV-arealerna dominerar i nästan samtliga län

Statistikens omfattning

I detta Statistiska meddelande redovisar vi uppgifter om arealer jordbruksmark (åkermark och betesmark) som brukas med ekologiska produktionsmetoder enligt EU:s regelverk[1] och som är kontrollerade av ett godkänt kontrollorgan.

Om marken är helt omställd till ekologisk produktion får de produkter som odlingen resulterar i märkas och säljas på marknaden med EU:s logotyp för ekologisk produktion. Produkterna kan även vara märkta med KRAV:s eller
Demeters respektive logotyp om produkt­ionen uppfyller antingen KRAV:s eller Demeters villkor för märkning.

Mark som brukats med konventionella brukningsmetoder måste, under en övergångsperiod, brukas enligt regelverket för ekologisk produktion innan den kan godkännas som omställd. Omställningsperioden i växtodlingen är i de flesta fall två växtodlingssäsonger.

I samtliga fall kontrolleras regelverkets efterlevnad av något av de tre godkända kontrollorganen inom jordbruksområdet i Sverige. Dessa kontrollorgan är Kiwa Sverige AB, HS Certifiering AB och SMAK AB.

Uppgifterna som ligger till grund för detta Statistiska meddelande hämtas in från ovan nämnda kontrollorgan. Det är viktigt att påpeka att de redovisade arealerna avser samtliga arealer som följer EU-regelverket för ekologisk produktion samt är kontrollerade av ett godkänt kontrollorgan. De arealer som redovisas i denna publikation skiljer sig därför från de arealer som är registrerade i miljöersättningen för ekologiska produktionsformer.

I text, figurer och tabeller görs jämförelser med totala arealer för hela riket och länen, det vill säga totala arealer konventionell och ekologisk produktion. De totala arealerna är hämtade från Jordbruksverkets publicering av officiell statistik över jordbruksmarkens användning. Det bör påpekas att siffrorna för ekologisk produktion, på grund av metod- och definitionsskillnader, inte är helt jämförbara med uppgifterna över den totala arealen i riket och länen. Skillnaderna bedöms dock inte vara så stora att de påverkar jämförelserna av till exempel andel ekologisk åker- och betesmark på riksnivå och länsnivå i nämnvärd utsträckning. Däremot kan resultaten på kommunnivå eller enskilda grödor påverkas.

Mer information om begrepp, definitioner, jämförbarhet med annan statistik och statistikens kvalitet finns i avsnittet ”Fakta om statistiken” samt i dokumentet ”Kvalitetsdeklaration”.

20 % av jordbruksmarken brukas ekologiskt

Jordbruksmark

År 2018 var 609 100 hektar jordbruksmark omställd eller under omställning till ekologisk produktion. Det motsvarar 20 % av den totala arealen jordbruksmark i Sverige (Se figur A och B). Jämfört med 2017 ökade arealen med 31 900 hektar eller knappt 6 %.

Arealen jordbruksmark som var omställd till ekologisk produktion ökade under år 2018 med knappt 40 800 hektar och uppgick till 536 500 hektar. Det innebär en ökning med 8 % jämfört med 2017. Den omställda arealens andel av den totala jordbruksmarken i Sverige uppgick år 2018 till knappt 18 %.

Under åren 2006 till 2013 var den årliga ökningen i den omställda arealen relativt stor. Den årliga genomsnittliga ökningstakten mellan åren 2006 och 2013 var 12,5 %. Mellan åren 2013 till 2016 fortsatte visserligen den omställda arealen att öka men den genomsnittliga ökningstakten per år var betydligt långsammare, knappt 1 %. Detta förklaras av att arealen under omställning till ekologisk produktion minskade kraftigt under åren 2011 till 2014. Åren 2015 och 2016 ökade arealen under omställning återigen vilket resulterat i en ökning av den omställda arealen under åren 2017 och 2018.

2018 minskade arealen under omställning till ekologisk produktion med 8 800 hektar eller 11 %.

Figur A. Areal jordbruksmark brukad med ekologiska produktionsmetoder

Figur B. Andel jordbruksmark brukad med ekologiska produktionsmetoder i förhållande till total areal jordbruksmark

I figur A kan vi se att den totala arealen som brukas med ekologiska produktionsmetoder har ökat kontinuerligt under många år men att ökningstakten var avsevärt lägre under 2012 och några år framåt i tiden.

En möjlig förklaring till att ökningstakten avtog under dessa år är att de företag som sett en lönsamhet i att ställa om när miljöersättningen differentierades i Landsbygdsprogrammet 2007 gjort det. Åren efter ändringen i ersättning­s­nivåerna ökade andelen certifierade arealer kraftigt. Ändringen i ersättnings­nivåerna innebar att certifierad produktion gav högre ersättning än så kallad kretsloppsinriktad produktion. Osäkerhet kring utformandet av det kommande Landsbygdsprogrammet 2014–2020 och marknadssituationen i allmänhet är andra möjliga förklaringsfaktorer. I underlaget till detta Statistiska meddelande finns dock inte information för att göra en bedömning av vilken eller vilka faktorer som haft störst inverkan på utvecklingen.

I det nya landsbygdsprogrammet 2014–2020 måste produktionen vara certifierad för att jordbrukarna ska få ersättning för ekologisk produktion. 2015 var första året det var möjligt att söka ersättning för ekologisk produktion i det nya landsbygdsprogrammet. För år 2015 och 2016 visar statistiken på en fortsatt lägre ökningstakt i den omställda arealen, vilket är en följd av tidigare års minskade arealer under omställning. Åren 2017 och 2018 var dock ökningstakten betydlig högre än närliggande år bakåt i tiden.

Åkermark

Den totala arealen åkermark som antingen var omställd eller under omställning till ekologisk produktion uppgick år 2018 till 473 900 hektar eller knappt 19 % av den totala arealen åkermark i Sverige. Jämfört med 2017 ökade arealen med 5 % eller 23 600 hektar. Den omställda arealen ökade med 31 600 hektar medan arealen under omställning minskade med 8 000 hektar.

Betesmark

Den totala arealen betesmark som antingen var omställd eller under omställning till ekologisk produktion uppgick 2018 till 135 200 hektar. Det motsvarar knappt 30 % av den totala arealen betesmark i Sverige. Jämfört med 2017 var det en ökning med 8 400 hektar eller närmare 7 %.

Arealen under omställning till ekologisk produktion minskade med 800 hektar eller 5 % medan den omställda arealen ökade med 9 200 hektar eller drygt 8 % jämfört med 2017.

Företag

Antalet företag med ekologiskt brukad jordbruksmark var 5 654 under 2018, en ökning med 61 företag eller motsvarande 1 % jämfört med 2017. Andelen företag med ekologiskt brukad mark motsvarar ungefär 9 % av det totala antalet företag med växtodling i Sverige.

Figur C. Antal företag med ekologiskt brukad jordbruksmark

I figur C ovan redovisas antalet företag med ekologiskt brukad mark. Antalet företag har visserligen ökat under den redovisade perioden men inte i samma utsträckning som arealerna. Antalet företag har ökat med 28 % sedan 2009. Huvuddelen av ökningen skedde mellan åren 2009 och 2012. De ekologiskt brukade arealerna har ökat med 58 %. Den genomsnittligt brukade arealen per företag har således blivit avsevärt större. Det bör påpekas att figur C enbart avser ekologisk produktion. Ett företag kan även ha konventionellt brukade arealer.

I Figur C kan man även se att antalet företag som hade både omställd areal och areal under omställning ökade 2018. Antalet företag som enbart hade arealer under omställning minskade vilket även gäller företag som hade enbart omställd areal.

Den ekologiska odlingen fördelad per län

I figur D redovisas den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark i förhållande till den totala arealen jordbruksmark per län.

Jämtlands, Gävleborgs och Värmlands län har störst andel ekologiskt brukad areal. Även arealmässigt stora jordbrukslän såsom Västra Götalands och Östergötlands län har stor andel ekologiskt brukad jordbruksmark. Skåne, Blekinge och Kalmar län har lägst andel ekologiskt odlad jordbruksmark.

 

Figur D. Andel omställd areal och areal under omställning i förhållande till total areal jordbruksmark per län 2018

I figur E redovisas respektive läns andel av den totala arealen ekologisk odling i riket samt länens andel av den totala arealen jordbruksmark.

Figuren visar att Västra Götalands län stod för 23 % av den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark 2018, samtidigt som länets totala jordbruksmark utgjorde drygt 17 % av den totala arealen jordbruksmark i Sverige. Detta kan jämföras med Skåne, vars totala areal jordbruksmark utgjorde drygt 16 % av den totala arealen jordbruksmark i Sverige. Skåne stod dock endast för knappt 7 % av den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark.

 

 

 

Figur E. Länens andel av total ekologisk areal jordbruksmark i riket samt länens andel av total areal jordbruksmark i riket 2018

I figur F redovisas andelen ekologiskt brukad åker- respektive betesmark per län. Andelen betesmark inom den ekologiska odlingen uppgick totalt till 22 % år 2018. Detta kan ställas i relation till den totala andelen betesmark i Sverige som 2018 var 15 %.

Figur F. Åker- och betesmarkens andelar av den totala ekologiskt brukade arealen jordbruksmark, omställd och under omställning 2018

Slåtter- och betesvall är den dominerande grödan

Av figur G framgår att den ekologiska växtodlingen domineras av vallodling. Den procentuella fördelningen för de redovisade grödgrupperna har varit relativt stabil över åren. År 2018 uppgick den omställda arealen slåtter- och betesvall till 248 300 hektar, vilket motsvarar närmare 60 % av den omställda arealen åkermark. Motsvarande siffror för spannmål var 102 700 hektar respektive 25 %. Havre, höstvete och vårkorn stod sammanlagt för 78 % av den ekologiska odlade spannmålsarealen. Totalt sett ökade arealen spannmål 2018 med 6 700 hektar eller 7 %.

Figur G. Olika grödgruppers andel av den totala omställda arealen åkermark 2018

I figur H och I redovisas arealutvecklingen för några av de större grödgrupperna över tid. Den omställda arealen slåtter- och betesvall har haft en relativt stadig uppgång sedan 2009 med undantag för åren 2015 och 2016 då arealen minskade något. Även spannmålsarealen har ökat stadigt och sedan 2009 har arealen ökat med 62 %.

För de grödgrupper som redovisa i figur I har arealerna ökat kraftigt relativt sett. Arealen raps och rybs var till exempel fyra gånger större 2018 jämfört med 2009.  Dessa grödor odlas dock på en betydligt mindre arealer än slåtter- och betesvall och spannmål.

Figur H. Omställd areal spannmål samt slåtter- och betesvall

 

Figur I. Omställd areal grönfoder, träda, ärter och åkerbönor med mera samt raps och rybs

KRAV-arealerna dominerar i nästan samtliga län

I detta Statistiska meddelande redovisas all areal jordbruksmark som följer EU:s regelverk för ekologisk produktion. I Sverige är det vanligt att jordbruksföretag även certifierar sig enligt KRAV:s regelverk. KRAV följer EU:s regelverk men är i vissa avseenden striktare än EU:s regelverk.

I figur J redovisas hur stor andel av arealerna i respektive län som brukades
enligt KRAV:s regelverk 2018. På riksnivå var 80 % av arealerna anslutna till KRAV. I de flesta län dominerar KRAV, men det finns undantag. I till exempel Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län är andelen KRAV-anslutna
arealer betydligt lägre än för riket som helhet. Mark som är certifierad enligt Demeters regelverk redovisas som EU-certifierad mark.

Figur J. Andel arealer som brukades enligt KRAV:s regelverk 2018

 



[1] Rådets förordning EG nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91