Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Ekologisk växtodling 2016

JO 13 SM 1701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Statistikens omfattning
Fortsatt ökning av den ekologiska arealen
Den ekologiska odlingen fördelad per län
Slåtter- och betesvall är den dominerande grödan
KRAV-arealerna dominerar i nästan samtliga län

Statistikens omfattning

I detta Statistiska meddelande redovisar vi uppgifter om arealer jordbruksmark (åkermark och betesmark) som brukas med ekologiska produktionsmetoder enligt EU:s regelverk[1] och som är kontrollerade av ett godkänt kontrollorgan. I praktiken innebär det att de produkter som odlingen resulterar i antingen

-          får märkas och säljas, eller

-          är under omställning för att i framtiden få märkas och säljas

på marknaden med EU:s logotyp för ekologisk produktion. Produkterna kan även vara märkta med KRAV:s eller Demeters respektive logotyp om produkt­ionen uppfyller antingen KRAV:s  eller Demeters villkor för märkning. Mark som brukats med konventionella brukningsmetoder måste, under en övergångsperiod, brukas enligt regelverket för ekologisk produktion innan den kan godkännas som omställd. Omställningsperioden i växtodlingen är i de flesta fall två växtodlingssäsonger.

I samtliga fall kontrolleras regelverkets efterlevnad av något av de tre godkända kontrollorganen inom jordbruksområdet i Sverige. Dessa kontrollorgan är Kiwa Sverige AB, HS Certifiering AB och SMAK AB.

Uppgifterna som ligger till grund för detta Statistiska meddelande hämtas in från ovan nämnda kontrollorgan. Det är viktigt att påpeka att de redovisade arealerna avser samtliga arealer som följer EU-regelverket för ekologisk produktion samt är kontrollerade av ett godkänt kontrollorgan. De arealer som redovisas i denna publikation skiljer sig därför från de arealer som är registrerade i miljöersättningen för ekologiska produktionsformer.

I text, figurer och tabeller görs jämförelser med totala arealer för hela riket och länen, dvs. totala arealer konventionell och ekologisk produktion. Dessa siffror är hämtade från Jordbruksverkets publicering av officiell statistik över jordbruksmarkens användning. Det bör påpekas att siffrorna för ekologisk produktion, på grund av metod- och definitionsskillnader, inte är helt jämförbara med uppgifterna över den totala arealen i riket och länen. Skillnaderna bedöms dock inte vara så stora att de påverkar jämförelserna av t.ex. andel ekologisk åker-
respektive betesmark på riksnivå och länsnivå i nämnvärd utsträckning. Där-emot kan resultaten på kommunnivå eller enskilda grödor påverkas.

Mer information om begrepp, definitioner, jämförbarhet med annan statistik och statistikens kvalitet finns i avsnittet ”Fakta om statistiken” samt i dokumentet ”Kvalitetsdeklaration”.

Fortsatt ökning av den ekologiska arealen

Jordbruksmark

2016 var 553 100 hektar jordbruksmark omställd eller under omställning till ekologisk produktion. Det motsvarar drygt 18 % av den totala arealen jordbruksmark i Sverige. Jämfört med 2015 ökade arealen med 33 800 hektar eller 6,5 %. Den omställda arealens andel av den totala jordbruksmarken i Sverige uppgick år 2016 till närmare 16 % (se figur A och B).

Arealen jordbruksmark som var omställd till ekologisk produktion ökade under år 2016 med knappt 5 900 hektar och uppgick till 472 600 hektar. Det innebär en ökning med drygt 1 % jämfört med 2015.

Under åren 2006 till 2013 var den årliga ökningen i den omställda arealen relativt stor. Den årliga genomsnittliga ökningstakten mellan åren 2006 och 2013 var 12,5 %. Efter 2013 har den omställda arealen visserligen fortsatt öka men den genomsnittliga ökningstakten per år har varit betydligt långsammare, knappt 1 %. Detta förklaras av att arealen under omställning till ekologisk produktion minskade kraftigt under åren 2011 till 2014.

Under 2015 och 2016 ökade arealen under omställning till ekologisk produktion. 2016 var ökningen 28 000 hektar eller 53 %. Denna ökning betyder inte nödvändigtvis att vi per automatik kommer att se en ökning i den omställda arealen under kommande år men den ger förutsättningar för detta.

Under 2016 ökade antalet företag med ekologisk växtodling med 278 stycken till 5 578. Det motsvarar 9 % av det totala antalet företag med växtodling in Sverige.

Figur A. Areal jordbruksmark brukad med ekologiska produktionsmetoder

Figur B. Andel jordbruksmark brukad med ekologiska produktionsmetoder i förhållande till total areal jordbruksmark

I figur A och B kan vi se att den totala arealen som brukas med ekologiska produktionsmetoder har ökat kontinuerligt under många år men att ökningstakten var avsevärt lägre under 2012 och några år framåt i tiden.

En möjlig förklaring till att ökningstakten har avtagit är att de företag som sett en lönsamhet i att ställa om när miljöersättningen differentierades i Landsbygdsprogrammet 2007 gjort det. Åren efter ändringen i ersättning­s­nivåerna ökade andelen certifierade arealer kraftigt. Ändringen i ersättnings­nivåerna innebar att certifierad produktion gav högre ersättning än så kallad kretsloppsinriktad produktion. Osäkerhet kring utformandet av det kommande Landsbygdsprogrammet 2014-2020 och marknadssituationen i allmänhet är andra möjliga förklaringsfaktorer. I underlaget till detta Statistiska meddelande finns dock inte information för att göra en bedömning av vilken eller vilka faktorer som haft störst inverkan på utvecklingen.

I det nya landsbygdsprogrammet 2014-2020 måste produktionen vara certifierad för att jordbrukarna ska få ersättning för ekologisk produktion. 2015 var första året det var möjligt att söka ersättning för ekologisk produktion i det nya landsbygdsprogrammet. För år 2015 och 2016 visar statistiken på en fortsatt lägre ökningstakt i den omställda arealen, vilket är en följd av tidigare års minskade arealer under omställning.

Åkermark

Den totala arealen åkermark som antingen var omställd eller under omställning till ekologisk produktion uppgick år 2016 till 431 300 hektar eller närmare 17 % av den totala arealen åkermark i Sverige. Jämfört med 2015 ökade arealen med 8 % eller 32 500 hektar. Den omställda arealen ökade med 8 800 hektar medan arealen under omställning ökade med 23 700 hektar.

Betesmark

Den totala arealen betesmark som antingen var omställd eller under omställning till ekologisk produktion uppgick 2016 till 121 800 hektar. Det motsvarar 27 % av den totala arealen betesmark i Sverige. Jämfört med 2015 var det en ökning med 1 300 hektar eller drygt 1 %.

Arealen under omställning till ekologisk produktion ökade med 4 300 hektar eller 31 % medan den omställda arealen minskade med 2 900 hektar eller knappt 3 %. Det är främst arealerna skogs- och fäbodbete som minskar.

Den ekologiska odlingen fördelad per län

I figur C redovisas den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark i förhållande till den totala arealen jordbruksmark per län.

Jämtlands och Värmlands län har störst andel ekologiskt brukad areal. Även arealmässigt stora jordbrukslän såsom Västra Götalands och Östergötlands län har stor andel ekologiskt brukad jordbruksmark. Skåne och Blekinge län har lägst andel ekologiskt odlad jordbruksmark, men även Hallands och Kalmar län är exempel på län med relativt låga andelar.

 

 

Figur C. Andel omställd areal och areal under omställning i förhållande till total areal jordbruksmark per län 2016

I figur D redovisas respektive läns andel av den totala arealen ekologisk odling i riket samt länens andel av den totala arealen jordbruksmark.

Figur D. Länens andel av total ekologisk areal jordbruksmark i riket samt länens andel av total areal jordbruksmark i riket 2016

Figuren visar att Västra Götalands län stod för 23 % av den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark 2016, samtidigt som länets totala jordbruksmark utgjorde drygt 17 % av den totala arealen jordbruksmark i Sverige. Detta kan jämföras med Skåne, vars totala areal jordbruksmark utgjorde drygt 16 % av den totala arealen jordbruksmark i Sverige. Skåne stod dock endast för knappt 7 % av den ekologiskt brukade arealen jordbruksmark.

I figur E redovisas andelen ekologiskt brukad åker- respektive betesmark per län. Andelen betesmark inom den ekologiska odlingen uppgick totalt till 22 % år 2016. Detta kan ställas i relation till den totala andelen betesmark i Sverige som 2016 var knappt 15 %.

Figur E. Åker- och betesmarkens andelar av den totala ekologiskt brukade arealen jordbruksmark, omställd och under omställning 2016

Slåtter- och betesvall är den dominerande grödan

Av figur F framgår att den ekologiska växtodlingen domineras av vallodling. Den procentuella fördelningen för de redovisade grödgrupperna har varit relativt stabil över åren. År 2016 uppgick den omställda arealen slåtter- och betesvall till 223 400 hektar, vilket motsvarar knappt 61 % av den omställda arealen åkermark. Motsvarande siffror för spannmål var 89 600 hektar respektive 24 %. Havre, höstvete och vårkorn stod sammanlagt för 76 % av den ekologiska odlade spannmålsarealen. Totalt sett ökade arealen spannmål 2016 med 4 700 hektar eller 5,5 %.

Figur F. Olika grödgruppers andel av den totala omställda arealen åkermark 2016

 

KRAV-arealerna dominerar i nästan samtliga län

I detta Statistiska meddelande redovisas all areal jordbruksmark som följer EU:s regelverk för ekologisk produktion. I Sverige är det vanligt att jordbruksföretag även certifierar sig enligt KRAV:s regelverk. KRAV följer EU:s regelverk men är i vissa avseenden striktare än EU:s regelverk.

I figur G redovisas hur stor andel av arealerna i respektive län som brukades enligt KRAV:s regelverk 2016. På riksnivå var 79 % av arealerna anslutna till KRAV. I de flesta län dominerar KRAV, men det finns undantag. I till exempel Västernorrlands och Jämtlands län är andelen KRAV-anslutna arealer betydligt lägre än för riket som helhet.

Figur G. Andel arealer som brukades enligt KRAV:s regelverk 2016

 

 

 



[1] Rådets förordning EG nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91