Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2016

JO 10 SM 1602

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas preliminära arealer för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark.

Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna A och B är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1 till 5.

Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja utan större förberedelser. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är det oftast inte lämpligt att plöja och därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark ändrades 2015 jämfört med 2014. Nu kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter.

Arealerna i detta SM baseras till största delen på de arealer jordbrukarna har sökt stöd för 2016. Utdrag från ansökningarna till detta SM är gjort i början av maj och Jordbrukarna har fram till mitten av juni 2016 möjlighet att ändra i sina ansökningar. Deras uppgifter kommer också kontrolleras under året och kan därefter justeras. Detta innebär att arealerna som redovisas här är preliminära, slutliga arealer för 2016 redovisas i början av 2017. I tablå B redovisas skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2015.

 

Ökad baljväxtareal och minskad spannmålsareal

Av tablå A framgår att arealen åkermark preliminärt är 2 576 000 hektar i år. Det är en minskning med 14 000 hektar (‑0,5 %) jämfört med 2015. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är 454 400 hektar år 2016, vilket är en ökning med 4 500 hektar (+1 %) jämfört med år 2015. Att arealen betesmark och slåtteräng minskade 2014 men ökade både 2015 och 2016 kan bero på att det inte gick att söka nya miljöåtaganden 2014 samt att definitionen för betesmark har ändrats från 2015.

Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

 

 

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
värden)

 

2011

2012

2013

2014

2015

2016 prel.

Spannmål

992 800

1 000 200

984 500

1 034 400

1 034 200

1 021 400

därav vete

416 800

368 400

326 200

455 200

460 000

451 300

därav korn

327 800

373 800

392 600

335 300

327 500

328 000

därav havre

181 200

196 200

200 600

164 900

168 100

182 200

därav resterande

67 000

61 800

65 100

79 000

78 700

59 800

Baljväxter

41 700

40 300

40 000

44 500

58 700

65 200

Vall och grönfoderväxter

1 195 300

1 177 100

1 177 800

1 172 200

1 137 900

1 109 300

Potatis

27 700

24 700

23 900

23 800

23 100

24 300

Sockerbetor

39 600

39 000

36 200

34 300

19 400

30 700

Raps och rybs

94 900

110 000

125 700

96 000

94 500

93 700

Övriga växtslag1

63 000

55 500

51 200

52 800

52 700

59 200

Träda

154 200

151 500

158 100

132 500

163 400

166 300

Ospecificerad åkermark2

9 800

9 800

7 200

6 100

6 000

6 000

Summa åkermark

2 618 900

2 608 300

2 604 500

2 596 500

2 590 100

2 576 000

 

Summa betesmark och slåtteräng

446 900

440 600

442 900

435 700

449 800

454 400

Summa jordbruksmark

3 065 800

3 048 800

3 047 400

3 032 200

3 039 900

3 030 400


1)       Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde för grönsaker.

2)       Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

 

I figur A visas förändringen för vissa grödgrupper från 1999 till preliminära uppgifter för 2016. Sedan 1999 har spannmålsarealen minskat med 11 %, arealen träda minskat med 39 % medan arealerna för vall och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 13 % respektive 23 %.

 

Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 1999–2016
(preliminärt)

 

Av figur B framgår att spannmålsodlingen i år preliminärt upptar 34 % av den totala arealen jordbruksmark, vall och grönfoderväxter 37 %, summa betesmark och slåtteräng 15 % och träda 5 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor, raps och rybs respektive övriga växtslag. Det är små skillnader mellan slutlig statistik 2015 och preliminär statistik 2016.

 

Figur B. Jordbruksmarkens användning, slutlig statistik 2015 och preliminär statistik 2016

 

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är preliminärt 1 021 400 hektar 2016. Det är en liten minskning med 12 800 hektar (‑1 %) jämfört med 2015. De största förändringarna är att havrearealen ökar med 14 200 hektar (+8 %) och resterande spannmålsgrödor, vilket är en sammanslagning av råg, rågvete samt blandsäd, minskar med 18 900 hektar (‑24 %). Resterande spannmål benämns ”därav resterande” i tablå A. Arealen för vete minskar med 8 600 hektar (‑2 %) medan kornarealen är i stort sett oförändrad. I tabell 1 redovisas samtliga spannmålsgrödor.

Av figur C framgår att inom spannmålsodlingen är odlingen av vete störst med 44 % av arealen, därefter kommer korn med 32 % och havre med 18 % av arealen. Rågvete svarar för 3 % av arealen, råg för 2 % och blandsäd svarar för 1 % av arealen. Det är små skillnader mellan slutlig statistik 2015 och preliminär statistik 2016.

 

 

Figur C. Spannmålsarealens fördelning, slutlig statistik 2015 och preliminär statistik 2016

 

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter, åkerbönor m.m. och konservärter samt bruna bönor, dessa redovisas var för sig i tabell 2. Grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Arealen som används till baljväxter är preliminärt 65 200 hektar i år, vilket är en ökning med 6 500 hektar (+11 %) jämfört med år 2015. Gruppen ärter, åkerbönor m.m. svarar för 85 % av arealen. Sedan 2011 har baljväxtarealen ökat med 56 %.

Potatis och sockerbetor

Arealen potatis upptar preliminärt 24 300 hektar i år, vilket är en ökning med 1 200 hektar (+5 %) jämfört med år 2015. Sockerbetsarealen ökar med 11 300 hektar (+58 %) till 30 700 hektar jämfört med 2015. Sockerbetsarealen hade dock minskat kraftigt mellan 2014 och 2015 och är nu 3 500 hektar mindre än 2014. En möjlig orsak till att arealerna minskade mycket mellan 2014 och 2015 är att det fanns en stor överlagring av socker sedan 2014/2015 och att det även fanns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter kom därför överens om ett avtal som ledde till minskad sockerproduktion 2015/2016.

Raps och rybs

Arealen raps och rybs är i år preliminärt 93 700 hektar. Det är en minskning med 900 hektar (‑1 %) jämfört med år 2015. Arealen med höstraps har minskat med 4 200 hektar (‑5 %) till 84 000 hektar. Vårrapsrealen har ökat med 3 100 hektar (+69 %) till 7 600 hektar. En av orsakerna till att arealen för vårraps minskat med 85 % sedan 2013 är att det är förbjudet i EU att använda utsäde betat med neonikotinoiderna klotianidin, imidakloprid och tiametoxam, som har effekt mot jordloppor i våroljeväxter. Förbudet gällde preliminärt under en tvåårsperiod från 1 december 2013 och gäller tills det tas bort av EU-kommissionen.

Ändrad odlingsteknik har bidragit till att det är större vårrapsarealer i år än 2015. Förändringen innebär bl.a. tidigare sådd och betning av utsäde med näringsämnen. Detta medför att vårrapsen ofta hinner få ett par så kallade örtblad innan lopporna kommer och då gör lopporna ingen större skada. I tabell 3 redovisas samtliga arealer för raps och rybs.

Träda

Arealen i träda är preliminärt 166 300 hektar i år. Det är en ökning med 2 800 hektar (+2 %) jämfört med 2015. Under 2008 försvann kravet på att en del areal måste ligga i träda, vilket tydligt kan ses i figur A.

Ökning av baljväxtarealen och arealen träda kan bland annat bero på att de grödorna kan användas som ekologisk fokusareal i det så kallade förgröningsstödet som infördes från 2015. Ökningen av dessa arealer verkar ha skett genom en minskning av arealen slåtter- och betesvall.

Figur D visar den procentuella andelen av åkermarken per län som ligger i träda år 2016. I Sverige är det 166 300 hektar som ligger i träda, det motsvarar 6 % av den totala åkermarken. Stockholms län har störst andel åkermark i träda, 14 %, medan Jönköpings och Kronobergs län har minst andel åkermark i träda, 2 %. Övriga län som också har mindre än 4 % av åkermarken i träda är Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland och Jämtlands län.

 

Figur D. Procentuell andel av åkermarken i träda per län 2016 (preliminärt)

 

Vall och grönfoderväxter

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall. Dessa redovisas separat i tabell 2. Preliminärt är den totala arealen vall och grönfoder i år 1 109 300 hektar, vilket är en minskning med 28 700 hektar (‑3 %). Slåtter- och betesvall svarar för den största delen av minskningen medan majs har ökat med 500 hektar (+3 %).

Övriga växtslag och ospecificerad åkermark

Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen övriga växtslag är i år preliminärt 59 200 hektar vilket är en ökning med 6 500 hektar (+12 %) jämfört med 2015. Frövall är den största grödan och svarar för 18 300 hektar. Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Den är 6 000 hektar vilket är oförändrat jämfört med 2015.

 

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av figur E framgår att en stor del av landets åkermark finns i Västra Götalands län och i Skåne län år 2016. Sammanlagt finns preliminärt 904 000 hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åkermarken i Sverige. Vidare finns störst areal betesmark och slåtteräng i Kalmar län med 73 700 hektar, följt av Västra Götalands län, 63 000 hektar samt Skåne län, med 55 900 hektar. Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre länen motsvarar 42 % av all betesmark och slåtteräng i Sverige.

 

Figur E. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2016
(preliminärt)

 

Jämförelse mellan preliminär statistik för 2015 och slutlig statistik för 2015

2011 var första året då preliminär statistik över arealanvändningen baserades på ett preliminärt Lantbruksregister (LBR). Preliminär statistik för 2010 och tidigare år har enbart baserats på de arealer som brukarna angett i sin SAM-ansökan. I detta Statistiska meddelande (SM) har samma metod använts som för 2011, alltså ett preliminärt LBR. Uppgifterna i detta SM baseras på ett preliminärt LBR för 2016 där SAM-ansökta arealer för 2016 finns med.

I tablå B finns information om skillnader mellan den preliminära statistiken och den slutliga statistiken för 2015 samt preliminär statistik för 2016. Totalt justerades jordbruksmarken upp med 11 600 hektar (+0,4 %). Arealen betesmark och slåtteräng justerades mest med 7 500 hektar (+2 %) och åkerarealen justerades med 4 100 hektar (+0,2 %). Följande grödor/grödgrupper som finns på åkermark hade störst skillnader mellan preliminär statistik och slutlig statistik år 2015. Träda justerades upp med drygt 9 700 hektar (+6 %), spannmålsgrödorna vårkorn och havre justerades ned med 3 400 hektar (-1 %) respektive 2 600 hektar (-2 %) och vall och grönfoderväxter justerades upp med 3 400 hektar (+0,3 %).

 

Tablå B. Jämförelse av arealer, preliminär statistik 2015, slutlig statistik 2015 och preliminär statistik 2016, hektar

 

Preliminär
statistik 2015

Slutlig
statistik 2015

Preliminär
statistik 2016

Spannmål

1 040 800

1 034 200

1 021 400

därav höstvete

395 100

395 200

375 300

därav vårvete

65 300

64 700

76 000

därav råg

23 600

23 600

16 700

därav höstkorn

15 800

15 700

19 200

därav vårkorn

315 200

311 800

308 800

därav havre

170 700

168 100

182 200

därav höstrågvete

38 800

38 800

28 000

därav vårrågvete

3 800

3 700

2 900

därav blandsäd

12 400

12 600

12 300

Baljväxter

59 100

58 700

65 200

Vall och grönfoderväxter

1 134 500

1 137 900

1 109 300

Potatis

23 200

23 100

24 300

Sockerbetor

19 500

19 400

30 700

Raps och rybs

94 600

94 500

93 700

därav höstraps

88 100

88 200

84 000

därav vårraps

4 600

4 500

7 600

därav höstrybs

900

900

1 000

därav vårrybs

1 000

1 000

1 100

Övriga växtslag

54 500

52 700

59 200

Träda

153 700

163 400

166 300

Ospecificerad åkermark

6 000

6 000

6 000

Summa åkermark

2 586 000

2 590 100

2 576 000

Summa betesmark och slåtteräng

442 300

449 800

454 400

Summa jordbruksmark

3 028 300

3 039 900

3 030 400