Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2018

JO 10 SM 1802, korrigerad version 2019-04-15

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Jordbruksmarken 2018
Jordbruksmarkens förändring över tid

Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar

I detta Statistiska meddelande, SM, redovisas arealer som brukas av jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret, LBR, samt antal företag i LBR som brukar jordbruksmark. Företagen som ingår i LBR har verksamhet inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling. Kriterierna för att ett företag ska ingå i LBR beskrivs under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken.

Redovisning av arealer och antal företag i detta SM är på riksnivå samt uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Arealer uppdelat på län, kommun, produktionsområde samt stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistikdatabas.

Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda till växtodling och är därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark i stödsystemen har ändrats för 2015 jämfört med tidigare år. Detta påverkar statistiken eftersom statistiken om arealer till stor del baseras på jordbrukarnas ansökan om stöd och ersättning. För år 2015 och senare kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Detta Statistiska meddelande består av två delar, första delen handlar om jordbruksmarken 2018 inklusive jämförelser med 2017. Andra delen handlar om jordbruksmarkens förändring över tid. Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna A och C är avrundade till närmaste 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1a till 5a.

 

Jordbruksmarken 2018

Förhållande mellan jordbruksmark och landareal 2018

Drygt 7 % av Sveriges totala landareal används till jordbruksmark. Landarealen är hämtad från SCB och inkluderar vattendrag 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till max några 10-tal kvadratmeter stora, i landarealen.

Hur stor andel av landarealen som används till jordbruksmark i respektive län och kommun varierar. I Skåne är nästan 45 % av landarealen jordbruksmark medan det är mindre än 5 % i Dalarna och norröver. Karta A visar hur stor andel av landarealen i respektive kommun som används till jordbruksmark.

Landarealen i 38 av Sveriges 290 kommuner består av minst 40 % jordbruksmark. 23 av dem finns i Skåne och 7 i Västra Götalands län. Kommunen med störst andel jordbruksmark är Trelleborgs kommun som har 83 % jordbruksmark. Landarealen i 90 av kommunerna består av mindre än 5 % jordbruksmark. Exempelvis är jordbruksmarken mindre än 5 % av landarealen i samtliga kommuner i Västernorrlands och Norrbottens län.

 

Karta A. Andel jordbruksmark av landarealen per kommun, 2018

 

Jordbruksmarkens fördelning 2018

Av tablå A framgår det att den totala jordbruksarealen är 3 009 500 hektar 2018, vilket är en minskning med 0,4 % jämfört med 2017. Den största delen, 85 %, av jordbruksmarken är åkermark. År 2018 finns det 2 554 400 hektar åkermark och 455 100 hektar betesmark. Åkermarken minskar lite och betesmarken ökar lite jämfört med 2017. I tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper, samt hur många företag som odlar någon gröda i respektive grupp.

Det totala antalet företag som har jordbruksmark har minskat med drygt 1 % till 59 600. Antal företag som odlar korn har ökat jämfört med 2017. Antal företag som odlar övriga spannmålsgrödor och antal företag som odlar spannmål totalt har dock minskat.

 

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar och antal företag för 2017 och 2018

 

2017
hektar

2017
antal
företag

2018
hektar

2018
antal
företag

Spannmål

1 012 700

24 100

991 700

23 000

- därav vete

475 900

12 700

381 100

10 600

- därav korn

317 800

15 200

397 200

15 600

- därav havre

158 200

12 000

163 900

11 600

- därav resterande1

60 800

4 500

49 600

3 700

Baljväxter2

59 100

4 000

56 600

3 500

Vall och grönfoder-växter3

1 099 500

50 000

1 121 200

49 300

Potatis

24 600

3 000

23 900

2 900

Sockerbetor

31 200

1 600

30 700

1 400

Raps och rybs

114 300

5 200

99 400

4 600

Övriga växtslag4

55 400

5 400

54 400

5 300

Träda

160 600

22 500

165 400

22 300

Ospecificerad åkermark5

10 900

3 000

11 000

3 100

Summa åkermark

2 568 400

58 600

2 554 400

57 700

 

 

 

 

 

Summa betesmark och slåtteräng

453 200

34 100

455 100

33 900

Summa jordbruksmark

3 021 500

60 500

3 009 500

59 600


Anm. Värdena är avrundade till närmaste 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1)        Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.

2)        Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.

3)        I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall.

4)        Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde för grönsaker.

5)        Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

 

Av figur A framgår det att den mesta jordbruksarealen finns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt finns 1 017 000 hektar jordbruksmark i dessa län. Knappt 50 % av åkermarken i Sverige finns i något av de fyra län med mest åkermark. Kalmar län är det län med mest betesmark och slåtteräng; cirka 16 % av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns där.

 

Figur A. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2018

 

Figur B visar hur andelen åker- respektive betesmark skiljer sig mellan länen jämfört med riket. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 38 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är en liknande fördelning som för 2017.

 

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning per län och riket år 2018

 

Vall och grönfoderväxter är den största grödgruppen och upptar 37 % av jordbruksmarken i Sverige 2018. Spannmål växte på nästan lika stor yta och svarar för 33 % medan betesmark och slåtteräng täcker 15 % av jordbruksmarken. Totalt ligger 5 % av jordbruksmarken i träda. Övrig jordbruksmark fördelas på raps och rybs, 3 %, baljväxter 2 %, potatis respektive sockerbetor använder 1 % vardera. Övriga växter på åkermark odlas på 2 % av jordbruksmarken. Det är små skillnader i fördelningen jämfört med 2017.

 

Åkermarkens fördelning 2018

I figur C redovisas hur stor andel av åkermarken som är spannmål, raps och rybs, vall och grönfoderväxter, träda och övrig åkermark i Sverige och i respektive län under 2018. Vall och grönfoder upptar störst andel av åkermarken i Sverige, men det varierar mycket i landet. I Västernorrlands och Jämtlands län är det över 80 % medan det i Uppsala, Skåne och Västmanlands län är mindre än 30 %. I Uppsala och Västmanlands län används i stället över 50 % av åkermarken till spannmål 2018. I Skåne, Östergötland och Gotlands län används över 5 % av åkermarken till raps och rybs. Skåne och Blekinge län är de län med störst andel övrig åkermark, där används över 10 % av åkermarken till bland annat potatis och sockerbetor. Stockholms län har störst andel i träda, 13 %. Uppsala, Västmanlands och Västerbottens län har också över 10 % i träda. Minst andel av åkermark i träda är det i Jönköpings och Kronobergs län. De har mindre än 3 % av åkermarken i träda 2018.

 

Figur C. Åkermarkens användning per län och riket år 2018

 

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är 991 700 hektar år 2018, vilket är en minskning med drygt 2 % jämfört med året innan. Korn är den största grödan med 397 200 hektar. Arealen för korn har ökat med nästan 25 % jämfört med 2017. Endast 4 % av kornarealen består av höstkorn. År 2017 var vete den största spannmålsgrödan. Till 2018 har den minskat med 20 % till 381 100 hektar. Ungefär 77 % vetearealen består av höstvete. Den största orsaken till större arealer med korn 2018 är det ogynnsamma vädret hösten 2017 som medförde mindre höstsådda arealer. Liksom 2017 så är havre den tredje största spannmålsgrödan. Arealen har ökat med ca 4 % till 163 900 hektar jämfört med 2017. Summan av arealer för råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd är 49 600 hektar 2018. Det är 18 % mindre än 2017. Fördelningen mellan spannmålsgrödorna visas i figur D. Spannmålsarealer finns redovisade i tabell 1a.

 

Figur D. Spannmålsarealens fördelning 2017 och 2018

 

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter och åkerbönor m.m., konservärter och bruna bönor. Dessa redovisas var för sig i tabell 2a. Grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Baljväxter odlas på 56 600 hektar år 2018, vilket är en minskning med 4 % jämfört med 2017. Ärter, åkerbönor m.m. svarar för 93 % av baljväxtarealen. Bruna bönor odlas mestadels på Öland i Kalmar län och utgör cirka 1 % av baljväxterna. Åkerbönor är största grödan i grödgruppen ärter, åkerbönor m.m. och odlas på 29 500 hektar 2018.

Vall och grönfoderväxter

Vall och grönfoderväxter odlas på 1 121 200 hektar 2018, vilket är en ökning med 2 % jämfört med året innan. Majs ingår i denna grupp och odlas på 18 400 hektar.

Sockerbetor och potatis

Sockerbetsarealen upptar 30 700 hektar år 2018. Det innebär en minskning med 1 % jämfört med 2017. I tabell 3a redovisas arealer för sockerbetor och potatis.

Jämfört med 2017 har arealen för potatis minskat med 3 % till 23 900 hektar. Matpotatis svarar för 67 % av potatisarealen medan resterande andel används till potatis för stärkelse.

Raps och rybs

Arealen för raps och rybs upptar 99 400 hektar år 2018, vilket är en minskning med 13 % jämfört med 2017. Ungefär 89 % av arealen består av höstraps, 9 % består av vårraps och resterande 2 % består av höst- och vårrybs. Orsaken till att den totala arealen med raps och rybs minskar är främst att höstsådda arealer odlats i mindre utsträckning 2018 än 2017. Arealen med höstraps minskade med 17 400 hektar jämfört med 2017. I tabell 3a redovisas samtliga arealer för raps och rybs.

Övriga växtslag

Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen övriga växtslag var 54 400 hektar 2018. Frövall är största gruppen som odlas på 36 % av arealen. Trädgårdsväxter och energigrödor svarar för 27 % respektive 18 % av arealen.

Energiskog består av energigräs, salix, poppel och hybridasp. Salix är den största grödan inom gruppen energigrödor och odlas på 7 000 hektar år 2018, vilket motsvarar 70 % av den totala arealen med energiskog.

Träda

Arealen i träda är 165 400 hektar år 2018. Det innebär en ökning med 3 % jämfört med 2017.

Ospecificerad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU- stöd. Arealen ospecificerade åkermark är 11 000 hektar 2018. Det är en ökning med 1 % jämfört med 2017.

 

Arealen betesmark och slåtteräng 2018

Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är 455 100 hektar 2018, vilket är en ökning med 2 000 hektar jämfört med 2017. År 2018 svarar betesmark för 83 % av all betesmarks- och slåtterängsareal. Alvarbete, som endast finns i Kalmar län och Gotlands län, upptar 6 % av betesmarksarealen. Ungefär 3 % är fäbodbete som endast finns i Värmlands län och norrut. I tabell 5a redovisas arealer betesmark och slåtteräng.

 

Antal jordbruksföretag 2018

Tablå B visar att antalet jordbruksföretag år 2018 är 61 154 i Lantbruksregistret, LBR, vilket är en minskning med 1 % jämfört med 2017. Minskningen av antalet företag är störst bland företag med mellan 10 till 20 hektar åkermark
(-310 företag, -3 %). Den största procentuella minskningen är i gruppen 50 till 100 hektar åkermark (-235 företag, -4 %). Antal företag ökade i två grupper, de som har upp till 2,0 hektar åkermark (+410 företag, +9 %) och de som har 2 till 5 hektar åkermark (+64 företag, +1 %).

Av de 4 863 företagen som finns i gruppen upp till 2,0 hektar åkermark har 55 % minst 5,0 hektar jordbruksmark vilket är summan av åker- och betesmark. Övriga företag uppfyller något av kriterierna i LBR för djur och/eller trädgårdsodling som beskrivs under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

 

Tablå B. Jordbruksföretag efter storleksklass åkermark, hektar

Storleksklass
åkermark

Antal företag

 

Förändring
2017-2018

 

2017

2018

 

Antal

Procent

-2,01

4 453

4 863

410

9%

2,1- 5,0

8 973

9 037

64

1%

5,1- 10,0

13 126

12 837

-289

-2%

10,1- 20,0

11 070

10 760

-310

-3%

20,1- 30,0

5 227

5 072

-155

-3%

30,1- 50,0

5 707

5 559

-148

-3%

50,1- 100,0

6 541

6 306

-235

-4%

Över 100,0

6 740

6 720

-20

0%

Totalt

61 837

61 154

 

-683

-1%


1)     I gruppen ”-2,0” ingår företag med 0 hektar åkermark. Av de 4 863 företag som ingår i gruppen är det 29 %, 1 413 företag, som har åkermark, resterande företag har betesmark, djur och/eller trädgårdsodling i sådan omfattning att de uppfyller kriterierna för att vara ett jordbruksföretag i Lantbruksregistret, LBR.

 

Av figur E framgår att 58 % av åkermarken brukas av de 12 % av företagen med över 100 hektar åkermark. Ungefär 22 % av företagen återfinns i gruppen som brukar 5,1–10 hektar, dessa företag brukar knappt 4 % av åkermarken. Informationen är baserad på data i tabellerna 4a och 4b. Endast företag som brukar åkermark är med i beräkningen vilket skiljer sig lite jämfört med Tablå B där gruppen mindre än 2 hektar åker även inkluderar de företag som inte har åkermark.

I tabell 6a redovisas hur stora åkermarksarealer som brukas av företag i storleksgrupper större än 100 hektar åkermark medan tabell 6b redovisar hur många företag som återfinns i respektive storleksgrupp. Totalt brukas 15 % av åkermarken av de 1 % av företagen som har mer än 400 hektar åkermark.

 

Figur E. Andel företag och andel åkerareal som finns i respektive storleksgrupp åker 2018

 

 

Av figur F framgår att länen med flest jordbruksföretag är Västra Götaland och Skåne. Åkermarken i Västra Götalands län brukas av knappt 11 400 företag och åkermarken i Skåne län brukas av knappt 7 400 företag.

Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i figuren. Om företaget har mark i fler än ett län och/eller har både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i respektive län som avses, inte hur många företag som har sitt brukningscentrum (adress) i respektive län.

 

Figur F. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2018

 

Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag 2018

Karta B visar att genomsnittet av antal hektar åkermark per jordbruksföretag skiljer sig åt i landet på kommunnivå. I tre kommuner brukar företagen i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det är i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län och i Vadstena i Östergötlands län. Totalt finns det 32 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukar mer än 65 hektar åkermark, 9 av dessa kommuner ligger i Skåne län. Det skiljer totalt drygt 21 800 hektar och drygt 4 000 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta innebär att företagen i Skåne län i genomsnitt brukar 19 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands län.

I genomsnitt brukar ett jordbruksföretag i Sverige 44 hektar åkermark. Företagen i Gotlands län brukar i genomsnitt flest hektar (67 hektar) medan företagen i Kronobergs län har i genomsnitt minst hektar (22 hektar).

Beräkningarna är endast baserade på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger. I tabell 4a redovisas den totala åkermarken i respektive län och i Sverige. I tabell 4b redovisas hur många företag som brukar åkermarken.

 

Karta B. Genomsnittligt antal hektar åkermark per jordbruksföretag i
respektive kommun 2018

 

 

Jordbruksmarkens förändring över tid

Tablå C visar utvecklingen av arealer sedan 2000 för samma grödgrupper som i tablå A. Mellan 2000 och 2018 minskade arealen åkermark med knappt 6 % vilket motsvarar 151 600 hektar. Det finns ingen statistik gällande areal betesmark och slåtteräng för år 2000 men mellan 2005 och 2018 minskade betesmarksarealen med 11 %, 58 400 hektar.

Mellan 2005 och 2018 har åkerarealen ökat sin andel av jordbruksarealen från 84 % till 85 %. Ej utnyttjad åkermark är en grödgrupp som fanns några år men som har tagits bort. Totalt har jordbruksmarken minskat med drygt 6 % mellan 2005 och 2018.

 

Tablå C. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar 2000-2018

 

20001

2005

20102

2015

2017

2018

Spannmål3

1 228 900

1 024 000

962 800

1 034 200

1 012 700

991 700

- därav vete

401 600

354 800

400 000

460 000

475 900

381 100

- därav korn

411 200

378 600

318 800

327 500

317 800

397 200

- därav havre

295 500

200 100

164 400

168 100

158 200

163 900

- därav resterande4

120 600

90 500

79 600

78 700

60 800

49 600

Baljväxter5

37 300

40 900

46 100

58 700

59 100

56 600

Vall och grönfoderväxter6

920 800

1 067 000

1 194 700

1 137 900

1 099 500

1 121 200

Potatis

32 900

30 500

27 200

23 100

24 600

23 900

Sockerbetor

55 500

49 200

37 900

19 400

31 200

30 700

Raps och rybs

48 200

82 200

110 200

94 500

114 300

99 400

Övriga växtslag7

55 000

55 000

67 200

52 700

55 400

54 400

Träda

247 700

321 300

176 800

163 400

160 600

165 400

Ospecificerad
åkermark8

79 700

31 700

10 500

6 000

10 900

11 000

Ej utnyttjad åkermark

..

1 800

..

..

..

..

Summa åkermark

2 706 000

2 703 300

2 633 500

2 590 100

2 568 400

2 554 400

 

 

 

 

 

 

 

Summa betesmark och slåtteräng9

..

513 500

451 900

449 800

453 200

455 100

Summa
jordbruksmark9

..

3 216 800

3 085 400

3 039 900

3 021 500

3 009 500


Anm. Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1)        För 2000 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark

2)        År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”.

3)        I spannmålsarealer år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.

4)        Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.

5)        Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.

6)        I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall.

7)        Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.

8)        Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

9)        Areal betesmark och slåtteräng finns sedan 2002.

 

Spannmålsarealen har minskat jämfört med 2000

I figur G visas utvecklingen för de fyra största grödgrupperna, på åkermark, för åren 2000 till 2018. År 2000 hade spannmål störst arealer och vall och grönfoder näst störst, 2005 bytte de plats som största grödgrupp.

 

Figur G. Areal i tusen hektar för de fyra största grödgrupperna åren 2000–2018

 

Spannmål

Utvecklingen för spannmål under perioden 2000 till 2018 framgår av figur G. Sedan 2000 har spannmålsarealen minskat med 19 % till 991 700 hektar.

I figur H visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan åren 2000 till 2018. Under den här perioden minskade arealen höstvete med 16 % till 295 100 hektar medan arealen vårvete ökade med 78 % till 85 900 hektar. Detta innebär att arealen vete minskade totalt med 5 % under samma period men ökat sin andel från 33 % till 38 %. Under perioden 2000–2018 har dock vetearealen varierat. År 2013 var den minst med 326 200 hektar och 2017 var den störst med 475 900 hektar, då upptog vete 47 % av den totala spannmålsarealen. Variationen de senaste åren beror främst på hur stora arealer som sås med höstvete. Hösten 2012 liksom hösten 2017 var det mycket regn vilket medförde mindre höstsådda grödor i arealstatistiken 2013 respektive 2018.

Arealen vårkorn minskade med 4 % till 382 300 hektar och arealen höstkorn ökade med 14 % till 14 800 hektar mellan 2000 och 2018. Även om kornarealen totalt minskade med 3 % så ökade andel kornareal av spannmålsarealen från 33 % till 40 %. Korn har under perioden bestått av mer än 90 % vårkorn och när det varit mindre arealer med höstvete 2013 och 2018 har det i stället varit större arealer med vårkorn. Detta medför att även arealen med korn har varierat under de senaste åren. Under perioden 2000–2018 minskade havre sin andel av spannmålsarealen från 24 % till 17 %. Arealen med havre har under perioden minskat med 45 % från 295 500 hektar till 163 900 hektar.

 

Figur H. Utveckling av spannmålsarealen 2000‑2018

 

Baljväxter

Jämfört med 2000 har baljväxtarealen ökat med 19 400 hektar. Andelen åkerareal som utgörs av baljväxter har ökat med 1 procentenhet mellan 2000 och 2018.

Grödgruppen ärter och åkerbönor m.m. är en del av baljväxterna och består av ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor. Ärter, åkerbönor m.m. har ökat med 21 100 hektar till 52 500 hektar sedan 2005. Det har också skett en del förändringar inom grödgruppen. År 2005 bestod den av 78 % ärter (ej konservärter) och 21 % åkerbönor samt liten andel resterande grödor. År 2018 består den av 56 % åkerbönor och 43 % ärter (ej konservärter) samt en liten andel resterande grödor.

Vall och grönfoderväxter

Arealen vall och grönfoderväxter har ökat med 200 400 hektar till 1 121 200 sedan 2000. År 2011 hade vall och grönfoderväxter störst areal under perioden 2000–2018, då var den 1 195 300 hektar, vilket är 6 % större än 2018. I figur G syns utvecklingen av vall och grönfoderväxter för åren 2000–2018.

Vall och grönfoderväxter är en sammanslagning av slåtter- och betesvall på åker, grönfoder och majs som redovisas var för sig i tabell 2a.

Sockerbetor och potatis

Både sockerbetor och potatis har minskat sedan 2000. Sockerbetor minskade med 45 % till 30 700 hektar och potatis med 27 % till 23 900 hektar. I tablå C syns det tydligt att sockerbetsarealen var liten 2015 i förhållande till 2010 och tidigare samt 2017 och senare. En anledning till det var att det fanns en stor överlagring av socker till 2015 och att det även fanns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter kom därför överens om ett avtal som ledde till minskad sockerproduktion 2015/2016.

Potatis består av matpotatis och potatis för stärkelse. Dessa två grupper finns särredovisade i tabell 3a.

Raps och rybs

I figur G ser man att arealen för raps och rybs har ökat jämfört med 2000. Figur I visar utvecklingen sedan 2000 för de fyra grödor som ingår i gruppen raps och rybs. Sedan 2000 har den totala arealen raps och rybs ökat med 51 200 hektar till 99 400 hektar. Under hela perioden 2000–2018 har höstraps svarat för störst andel av arealen raps och rybs. År 2000 var den 52 % av den totala arealen och 2018 är den 89 % av arealen. Det beror främst på att arealen med höstraps har ökat med 63 300 hektar. Vårraps har under samma tid minskat sin andel från 25 % till 9 %. Dock har arealen med vårraps minskat med endast 2 800 hektar.

Vårrapsarealen har varierat under perioden 2000–2018. År 2013 var vårrapsarealen 50 900 hektar, vilket är den största arealen vårraps hittills under 2000-talet. Till 2014 minskade arealen vårraps kraftigt vilket delvis berodde på att det blev förbjudet i EU att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i våroljeväxter.

Arealer för respektive gröda som ingår i raps och rybs redovisas i tabell 3a.

 

Figur I. Utveckling för oljeväxter 2000–2018

 

Övriga växtslag

Till gruppen övriga växtslag hör frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsgrödor och andra växtslag. Arealen övriga växtslag har varierat mellan åren. År 2018 är den 54 400 hektar vilket är 1 % mindre än år 2000. Dock har arealen varierat mellan 42 400 hektar och 67 200 hektar under perioden 2000–2018. Även fördelningen mellan grödorna i gruppen har varierat sedan 2000. I början av 2000-talet var energiskog största grödan och svarade för 27–35 % av arealen. År 2016–2018 är frövall största grödan och svarar för över 30 % av arealen. Arealen med frövall har ökat med 131 % till 19 600 hektar mellan 2000 och 2018. I tabell 2a redovisas arealen frövall, arealen oljelin redovisas i tabell 3a och resterande grödor redovisas i tabell 4a.

Träda

År 2000 var arealen i träda 247 700 hektar. Mellan 2000 och 2018 har arealen i träda minskat med 33 %. Den största minskningen skedde mellan 2007 och 2008. Då försvann EU-kravet på att en del areal måste ligga i träda. Detta syns tydligt i figur G.

Ospecificerad åkermark och outnyttjad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Under perioden 2000–2018 har arealen ospecificerad åkermark minskat med 86 % till 11 000 hektar. Under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken” beskrivs skillnader mellan olika år. Ej utnyttjad åkermark togs bort till 2008 års ansökan om EU-stöd. År 2005 uppgick den till 1 800 hektar.

 

Arealen betesmark och slåtteräng har minskat sedan 2002

Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur J. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR år 2010. År 2015 ändrades definitionen av vad som är betesmark i stödansökningar, vilket medför att det är mer arealer som räknas som betesmark. År 2018 är betesmarksarealen 3 200 hektar större än den var 2010.

 

Figur J. Areal betesmark i tusen hektar åren 2002–2018

 

Antalet företag minskar och företagen brukar i genomsnitt större arealer

År 2007 fanns det totalt 72 609 jordbruksföretag. Elva år senare, 2018, har antalet minskat med 16 % till 61 154 företag. Av olika anledningar som beskrivs nedan har antalet företag varierat sedan 2007 men trenden när det gäller antal företag är nedåtgående.

År 2010 ändrades gränserna för vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR). År 2009 och tidigare inkluderades alla företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Från och med 2010 gäller att företagen ska ha mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark för att ingå i LBR. Förändringen innebar en ökning med cirka 3 000 fler företag 2010.

LBR baseras bland annat på information om företag som har sökt stöd och för vilka arealer de sökt stöd. Gränserna för att få stöd ändrades 2010.
2009 och tidigare var kraven att företaget skulle bruka minst 0,3 hektar jordbruksmark. Sedan 2010 gäller det att företaget ska bruka minst 4,0 hektar jordbruksmark.

Ändringen av gränserna i LBR och ändringen av stödsystemet bidrar troligen till att andelen företag i grupperna mindre än 2 hektar och 5,1–20 hektar åkermark ökat mellan 2009 och 2010 samtidigt som gruppen 2,1–5 hektar minskat.

Till 2015 har definitionen för betesmarksareal ändrats i stödsystemen vilket innebär att betesmarksarealen ökar från 2014 till 2015. Detta påverkar dock inte nämnvärt antalet företag som har jordbruksmark.

Figur K visar utvecklingen i hur stor andel av företag med åkermark som finns inom respektive storleksgrupp åker. Sedan 2010 återfinns störst andel av företagen i gruppen som har 5,1‑10 hektar åkermark, de senaste sex åren har 22 % av företagen tillhört den storleksgruppen. Totalt utgör företag med 2,1–20 hektar 57 % av alla företag med åkermark. Storleksgruppen som har ökat flest procentenheter är företag som har över 100 hektar åkermark. De har ökat från 9 % till 12 % av företagen.

I tabellerna 1b till 4b redovisas hur många företag som odlar respektive gröda/grödgrupp fördelat på län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark och storleksgrupp jordbruksmark.

 

Figur K. Andel företag i respektive storleksgrupp åker 2007–2018

 

I figur L visas hur stor andel av åkermarken i landet som brukas av företag i respektive storleksgrupp åker. Ungefär 58 % av åkermarken brukas av företag med mer än 100 hektar åkermark. Detta är en ökning sedan 2007 då det var cirka 44 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen. År 2007 fanns det 2 648 000 hektar åkermark. Totalt har åkerarearealen minskat med 4 % till 2018.

År 2018 finns det drygt 6 700 företag i Sverige som brukar över 100 hektar åkermark. Ungefär 50 % av dessa företag är fördelade på fyra län. Skåne respektive Västra Götalands län, har 17 % vardera, i Östergötland finns 9 % och i Uppsala 7 %. Tre län har 1 % vardera av företagen med över 100 hektar åkermark, det är Kronobergs, Blekinge och Norrbottens län.

 

Figur L. Andel hektar åkermark i respektive storleksgrupp åker 2007–2018