Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2018

JO 10 SM 1802

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretagen berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs, tillsammans med data från register, årligen samman i Lantbruks­registret, LBR.

Fram till och med 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in via pappers­enkäter från SCB. Från och med år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med det har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna samma uppgifter mer än en gång.

Från och med år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Från och med 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 och senare inte är fullt jämförbara med 2009 och tidigare.

Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgräns­ningarna hade en gräns på mer 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. Från och med 2010 används därför en avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark i LBR.

Med de gamla, svenska avgränsningarna innehöll LBR 68 150 företag 2010. Med den nya avgränsningen innehöll LBR 71 091 företag. Således gör den nya avgränsningen att LBR ökade med cirka 3 000 företag för 2010. Dessa företag återfinns i stort sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar åkermark eller mindre.

 

Detta omfattar statistiken

Uppgifterna i detta Statistiska meddelande är hämtade från Lantbruksregistret (LBR) 2018. Lantbruksregistret uppdateras årligen genom statistiska undersökningar och uppgifter från administrativa register vid Jordbruksverket. En mer omfattande uppdatering av LBR görs vart tredje år, då samtliga jordbruksföretag undersöks genom en enkät. Dessa undersökningar är även reglerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008[1]. LBR 2018 baseras således på:

 

·         undersökning[2] till samtliga jordbruksföretag i juni 2016

·         undersökningar[3] gällande antal djur i juni 2017 (cirka 6 500) och antal djur i juni 2018 (cirka 6 300)

·         undersökning[4] gällande trädgårdsproduktion 2017

·         uppgifter från administrativa register.

 

Definitioner och förklaringar

Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet vilka ingår i LBR. De företag som ingick i LBR i juni 2018 uppfyllde något av följande kriterier:

-          brukade mer än 2,0 ha åkermark

-          brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark

-          bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilands­areal

-          bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta

-          innehade djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 grisar, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 höns (inklusive kycklingar). Räkningsdatum för 2018 var den 7 juni.

 

De variabler som redovisas i detta Statistiska meddelande är:

-         antal hektar åkermark uppdelad på olika grödor

-         antal hektar betesmark av olika slag

-         antal jordbruksföretag med odling av olika grödor

-         antal jordbruksföretag med betesmark av olika slag.

 

Redovisning sker för riket totalt, uppdelat på företagsstorlek efter areal åkermark och uppdelat på företagsstorlek efter areal jordbruksmark samt uppdelat på län och produktionsområde.

Redovisning av antal hektar åker- respektive betesmark för riket samt uppdelat på län, kommun, produktionsområde och stödområde sker i databasen. Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:

-         Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd.

-         Baljväxter, grönfoder och vall: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor, majs, grönfoder, slåtter- och betesvall, frövall.

-         Potatis, sockerbetor, raps, rybs och oljelin: matpotatis, potatis för stärkelse, sockerbetor, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.

-         Träda m.m.: energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospecificerad åker.

-         Betesmark (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbetesmark, ospecificerad betesmark.

 

Ospecificerad mark

Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för. I samband med undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en extra enkät till flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet var att drygt 85 % av marken var slåtter- och betesvall på åker och cirka 10 % var träda. På resterande åkermark var det bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter.

Undersökningen innebar att drygt 50 % av all ospecificerade åkermark för åren 2013-2015 fördelades på olika grödor. För 2012 och tidigare samt 2016 och senare redovisas all mark som inte är stödansökt som ospecificerad areal. Detta innebär att ospecificerad mark inte är helt jämförbar mellan åren.

Så görs statistiken

Statistiken i detta Statistiska meddelande baseras på arealer i LBR. Uppgifterna om arealer i LBR bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IACS) avseende 2018, men även i mindre grad på uppgifter från en postenkätundersökning enligt följande:

-          För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2018 används de ansökta arealerna i IACS.

-          För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2018 används uppgifter från en undersökning genomförd år 2016 och som avsåg samtliga jordbruksföretag i landet samt från en undersökning för 2017 avseende trädgårdsproduktion.
Areal­informationen som hämtas från dessa undersökningar är den areal som benämns ospecificerad åkermark respektive ospecificerad betesmark och är 0,5 % av den totala jordbruksarealen.
I undersökningen 2016 angav företagen den totala åkerarealen och den totala betesarealen. Detta innebär att vi inte vet vilka grödor de odlar om de inte söker stöd.
Det har i statistiken funnits ospecificerad åkermark från och med 2000, då vi började använda stödansökta arealer i stället för att skicka ut en årlig enkät. För att få reda på vad som finns på den ospecificerade åker-arealen genomfördes en mindre undersökning 2013 av ett urval av de företag som inte sökt stöd.
Svaren från den extra undersökningen visade att 85 % av den ospeci­ficerade åkermarken är Slåtter- och betesvall.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen.

Täckningsfel har bedömts ha obetydlig inverkan på den redovisade åkermarks-arealen. Det beror på att de uppgifter som ligger till grund för denna statistik sedan år 2000 väsentligen har hämtats från Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd, som innehåller uppgifter om grödarealer för jordbrukare som ansöker om sådana stöd, och att en bedömning har gjorts att jordbrukarna söker stöd för i stort sett all åkermark i landet. Denna metod har använts för att jordbrukarna inte ska behöva uppge grödarealer mer än en gång varje år. Täckningsfelet för den redovisade betesmarksarealen är större, då den ansökta arealen betesmark till viss del beror på hur stödsystemet för betesmark ser ut vid varje given tidpunkt.

Övertäckning förekommer inte, medan undertäckning förekommer om uppdateringen av jordbruksföretag i rampopulationen inte har blivit komplett. Ram­populationen utgörs av LBR. Ramen för 2018 års undersökning består av LBR 2017 kompletterat med information från administrativa register såsom till exempel Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (IACS) samt från statis­tiska undersökningar som genomförts 2018.

Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i de använda registren eller i enkätundersökningen är felaktiga. I enkätundersökningen görs kontroller dels av inlästa värden genom verifiering, dels i efterhand av avvikelser från förväntade värden. Uppgifterna i de administrativa registren kontrolleras genom kontroller i fält och administrativa kontroller.

Svarsbortfallet förekommer i princip inte eftersom arealerna nästan enbart baseras på administrativa register. Ospecificerade mark är de ända arealerna som kommer från undersökningar. I undersökningen som genomfördes 2016 var svarsbortfallet ungefär 4 %. Resultaten har dock korrigerats för detta. Fel från bearbetningsprocessen (skanning, granskning / rättning och skattningsmetoder) bedöms vara små och inte påverka resultaten i stort.

Vissa mindre justeringar av redovisade grödarealer har gjorts. Höstkorn i Jämtland, Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten län har redovisats som vårkorn. För 2017 och tidigare justerades höstkorn till vårkorn även i Dalarnas och Gävleborgs län men eftersom arealen med höstkorn blivit större de senaste åren och det är tydligt att det går att odla höstkorn i dessa län så redovisas höstkorn för sig i Dalarnas och Gävleborgs län. För åren 2013–2017 har storleken på arealer som ändrats till vårkorn varierat från drygt 30 hektar till knappt 170 hektar. I år justeras cirka 50 hektar höstkorn till vårkorn i redovisningen. Alvarbete som redovisats i län utom Kalmar och Gotland har redovisats som betesmark. I år är det ingen ändring av alvarbete till betesmark. De senaste fem åren har det endast gjorts justering ett år, 2016, då mindre än 5 hektar justerades. För Uppsala län, Stockholms län, Östergötlands län och Västra Götalands län samt länen söder om dessa har fäbodbete redovisats som betesmark. Det har justerats 0–5 hektar årligen under perioden 2013–2017 och i år, 2018, justeras knappt 10 hektar. I Norrbottens län har sockerbetor redovisats som matpotatis. Ingen justering sker i år och det har inte heller varit någon justering under åren 2013–2017.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesmarksareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet.

Företag brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat att antalet företag som odlar potatis överskattas, medan arealen stämmer.

 

Bra att veta

 

Annan statistik

I JO 10 SM 1703 redovisades definitiva uppgifter om jordbruksmarkens användning 2017, i JO 18 SM 1801 redovisas höstsådda arealer 2018 och i JO 13 SM 1801 redovisades antal hektar åker- respektive betesmark som är omställd till ekologisk odling eller under omställning för 2017.

Grödarealer i detta Statistiska meddelande stämmer med något mindre undantag med de grödarealer för Sverige som EU:s statistikkontor Eurostat redovisar vid publicering av skörde- och arealstatistik för EU-länderna.

Jordbruksverket har publicerat en rapport, Marknadsöversikt – vegetabilier, rapport 2012:26, i den finns det bland annat beskrivet vad skörden av olika grödor används till.

 

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitetsdeklaration.

 

 



[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88.

[2] Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av strukturen i jordbruket (SJVFS 2016:7)

[3] Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av näringsidkares innehav av svin, får, höns och kycklingar (SJVFS 2017:9).
Undersökningen är reglerad enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1165/2008 av den 19 november 2008 om statistik över besättningar och köttproduktion och om upphävande av rådets direktiv 93/23/EEG, 93/24/EEG och 93/25/EEG.

[4] Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av näringsidkares odling av trädgårdsväxter.