Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2018

JO 10 SM 1801

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas preliminära arealer jordbruks­mark för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark.

Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, baserat på vad jordbruks­företagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. De arealer som inte är stödansökta benämns ospecificerade arealer. Mer information om ospecificerade arealer finns under ”Definitioner och förklaringar ” i avsnittet ”Fakta om sta­tistiken”. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna A och B är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1 till 5.

Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller är i sådant tillstånd att den kan användas till växtodling. Marken ska kunna användas till växtodling utan någon annan förberedelse än användande av vanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda till växtodling och är därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark i stödsystemen har ändrats för 2015 jämfört med tidigare år. För år 2015 och senare kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Detta påverkar statistiken eftersom statistiken om arealer till stor del baseras på jordbrukarnas ansökan om stöd och ersättning. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter. Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Arealerna i detta SM baseras till största delen på de arealer jordbrukarna har sökt stöd för 2018. Utdrag från ansökningarna till detta SM är gjort i början av maj och jordbrukarna har fram till mitten av juni 2018 möjlighet att ändra i sina ansökningar. Deras uppgifter kommer också kontrolleras under året och kan därefter justeras. Mer information om vilka datum m.m. som gäller för att söka stöd 2018 finns under ”Definitioner och förklaringar” i avsnitt ”Fakta om statistiken”. Detta innebär att arealerna som redovisas här är preliminära. Slutliga arealer för 2018 redovisas i mitten av oktober 2018. I tablå B redovisas skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2017.

 

Spannmålsarealen minskar och areal med vall och grönfoder ökar

Av tablå A framgår att arealen åkermark preliminärt är 2 549 700 hektar i år. Det är en minskning med 18 600 hektar (‑0,7 %) jämfört med 2017. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 451 500 hektar år 2018, vilket är en minskning med 1 400 hektar (‑0,3 %) jämfört med år 2017.

Jämfört med 2013 minskar den totala jordbruksmarken preliminärt med 46 200 hektar. Under samma period minskar åkerarealen med 54 800 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 8 600 hektar.

 

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar

 

2013

2014

2015

2016

2017

2018 prel.

Spannmål

984 500

1 034 400

1 034 200

1 019 600

1 012 700

996 200

därav vete

326 200

455 200

460 000

451 200

475 900

384 000

därav korn

392 600

335 300

327 500

327 300

317 800

396 700

därav havre

200 600

164 900

168 100

180 900

158 200

166 200

därav resterande

65 100

79 000

78 700

60 200

60 800

49 300

Baljväxter1

40 000

44 500

58 700

65 700

59 100

56 900

Vall och grönfoderväxter2

1 177 800

1 172 200

1 137 900

1 107 400

1 099 500

1 111 300

Potatis

23 900

23 800

23 100

24 200

24 600

24 000

Sockerbetor

36 200

34 300

19 400

30 700

31 200

30 700

Raps och rybs

125 700

96 000

94 500

93 000

114 300

105 700

Övriga växtslag3

51 200

52 800

52 700

59 000

55 400

55 300

Träda

158 100

132 500

163 400

168 600

160 600

158 900

Ospecificerad åkermark4

7 200

6 100

6 000

11 400

10 900

10 800

Summa åkermark

2 604 500

2 596 500

2 590 100

2 579 600

2 568 300

2 549 700

 

Summa betesmark och slåtteräng

442 900

435 700

449 800

451 900

452 900

451 500

Summa jordbruksmark

3 047 400

3 032 200

3 039 900

3 031 500

3 021 300

3 001 300


1)        Baljväxter består av ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor.

2)        I vall och grönfoderväxter ingår majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall

3)        Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och ut­säde för grönsaker.

4)        Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

 

I figur A visas förändringen för de fyra största grödgrupperna på åkermark, från år 2000 till och med de preliminära uppgifterna för 2018. Sedan 2000 har spann­måls­arealen minskat med 19 %, arealen träda minskat med 36 % medan area­lerna för vall och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 21 % respektive 120 %. De största förändringarna i arealer skedde under de första 10 åren av 2000-talet.

 

Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 2000–2018
(preliminärt)

 

Av figur B framgår att spannmålsodlingen i år preliminärt odlas på 33 % av den totala arealen jordbruksmark, medan vall och grönfoderväxter upptar 37 %, betesmark och slåtteräng utgör tillsammans 15 % och mark i träda 5 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor, raps och rybs respektive övriga växtslag. Årets preliminära statistik antyder att skillnaderna mellan 2017 och 2018 års utnyttjande av jordbruksmark för olika grödtyper kommer att vara små.

 

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning, slutlig statistik 2017 och prelimi­när statistik 2018

 

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är preliminärt 996 200 hektar 2018. Det är en minskning med 16 500 hektar (‑2 %) jämfört med 2017. De största förändringarna är att vetearealen preliminärt minskar med 91 900 hektar (‑19 %) till 384 000 hektar medan kornarealen preliminärt ökar med 78 900 hektar (+25 %) till 396 700 hektar. Vädret under hösten 2017 försvårade för höstsådd, vilket innebär att arealen höstvete minskade med 27 % till 298 000 hektar. Vetearealen består till 78 % av höstvete 2018. Arealen vårkorn ökade däremot med 83 100 hektar (+28 %) till 381 700 hektar jämfört med 2017 och svarar för 96 % av den totala kornarealen. Även hösten 2012 var det sämre möjligheter att genomföra höstsådd. Både 2013 och 2018 har därför höstvetearealen minskat och arealen vårkorn ökat jämfört med året innan. Tendensen är att när det inte går att så höstvete så bidrar det till sådd av större arealer vårkorn året efter.

Förändringarna för vete och korn jämfört med 2017 innebär att korn är den största spannmålsgrödan 2018. Åren 2014–2017 har vetearealen istället varit 120 000–160 000 hektar större än kornarealen.

Arealen med havre ökar preliminärt med 8 000 hektar (+5 %) till 166 200 hektar 2018. Resterande spannmålsgrödor, råg, rågvete och blandsäd, upptar preliminärt 49 300 hektar 2018, vilket motsvarar 5 % av spannmålsarealen. Den arealen minskar med 11 500 hektar (‑19 %) jämfört med 2017. I tabell 1 redovisas preliminära arealer för samtliga spannmålsgrödor 2018.

Inom spannmålsodlingen är odlingen av korn störst med 40 %, följt av vete med 39 % och havre med 17 % av den totala spannmålsarealen. Rågvete och råg svarar vardera för 2 % och blandsäd för 1 % av arealen. Skillnaderna mellan slutlig statistik 2017 och preliminär statistik 2018 visas i Figur C.

 

Figur C. Spannmålsarealens fördelning, slutlig statistik 2017 och prelimi­när statistik 2018

 

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter och åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor, dessa redovisas var för sig i tabell 2. Gröd­gruppen ärter och åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konser­värter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Arealen som används till baljväxter är preliminärt 56 900 hektar i år, vilket är en minskning med 2 300 hektar (‑4 %) jämfört med år 2017. Den största orsa­ken till att baljväxtarealen minskar är att arealen med ärter, åkerbönor m.m. preliminärt minskar med 3 100 hektar till 52 800 hektar mellan 2017 och 2018. Baljväxter består till 93 % av ärter, åkerbönor m.m., 6 % är konservärter och 1 % är bruna bönor.

Potatis och sockerbetor

Potatis upptar preliminärt 24 000 hektar i år och sockerbetsarealen är prelimi­närt 30 700 hektar. Båda grödorna minskar jämfört med 2017. Potatisarealen minskar med 600 hektar (-2 %) och sockerbetsarealen med 400 hektar (-1 %).

Raps och rybs

Arealen raps och rybs är i år preliminärt 105 700 hektar. Det är en minskning med 8 600 hektar (-8 %) jämfört med år 2017. Den främsta orsaken till att arealen minskar är att höstrapsarealen preliminärt minskar med 11 500 hektar. Delvis beror minskningen på sämre förutsättningar än vanligt att så under hösten 2017, liksom det var för höstvete. Höstraps svarar för 89 % av den totala arealen raps och rybs. I tabell 3 redovisas samtliga arealer för raps och rybs.

Träda

Träda är när åkermark inte används till produktion av jordbruksprodukter. Det innebär att marken inte används till odling, skörd eller bete av djur. Träda kan svart (obevuxen) eller bevuxen med sådant som inte skördas till mat eller foder.

Arealen i träda är preliminärt 158 900 hektar i år. Det är en minskning med 1 800 hektar (-1 %) jämfört med 2017. Under 2008 försvann kravet på att en del areal måste ligga i träda, vilket syns tydligt i figur A tidigare i texten.

Figur D visar den procentuella andelen av åkermarken per län som ligger i träda år 2018. I Sverige som helhet ligger 6 % av åkermarken i träda. Stockholms län har störst andel åkermark i träda, 13 %, medan Jönköpings och Kronobergs län har minst andel åkermark i träda, 2 %. Övriga län som också har mindre än 4 % av åkermarken i träda är Kalmar, Blekinge, Skåne, Halland och Jämt­lands län. Jämfört med 2017 ökar andelen åkermark i träda i åtta län. Jämfört med 2013 har både Västernorrlands och Västerbottens län ökat andelen åkermark i träda med mer än 4 procentenheter.

 

Figur D. Procentuell andel av åkermarken i träda per län och i riket, slutlig statistik 2017 och preliminär statistik 2018

 

Vall och grönfoderväxter

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall. Dessa redovisas separat i tabell 2. Preliminärt, i år 2018, är den totala arealen vall och grönfoder 1 111 300 hektar, vilket är en ökning med 11 800 hektar (+1 %) jämfört med 2017. Slåtter- och betesvall ökar preliminärt med 5 700 hektar och är den största grödgruppen inom vall och grön­foderväxter och svarar för 94 % av totala arealen. Majs ökar med 200 hektar (+1 %) och grönfoder med 5 900 hektar (+13 %).

Övriga växtslag och ospecificerad åkermark

Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, träd­gårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. De fem kategorierna återfinns i tabellerna 2–4. Arealen övriga växtslag är i år preliminärt 55 300 hektar vilket är i stort sett oförändrat jämfört med 2017. Frövall är den största grödan och svarar för 19 800 hektar. Oljelin är den gröda av övriga växtslag som har minst areal 2018, 3 600 hektar.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Den är 10 800 hektar vilket är en marginell minskning med 100 hektar jämfört med 2017. Läs mer om ospecificerad mark under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

 

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av figur E framgår att en stor del av landets åkermark finns i Västra Götalands län och i Skåne län år 2018. Sammanlagt finns preliminärt 895 500 hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åkermarken i Sverige. Vidare finns störst areal betesmark och slåtteräng i Kalmar län med 73 600 hek­tar, följt av Västra Götalands län, 63 800 hektar samt Skåne län, med 55 200 hektar. Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre länen motsvarar 43 % av all betesmark och slåtteräng i Sverige.

 

Figur E. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2018
(preliminärt)

 

Jämförelse mellan preliminär statistik för 2017 och slutlig statistik för 2017

2011 var första året då preliminär statistik över arealanvändningen baserades på ett preliminärt Lantbruksregister (LBR). Preliminär statistik för 2010 och tidi­gare år har enbart baserats på de arealer som brukarna angett i sin SAM-ansökan. I detta Statistiska meddelande (SM) har samma metod använts som för 2011, alltså ett preliminärt LBR. Uppgifterna i detta SM baseras på ett prelimi­närt LBR för 2018 där SAM-ansökta arealer för 2018 finns med samt uppgifter från nötkreatursregistret och svar från undersökningar som genomfördes 2016 och 2017.

I tablå B finns information om skillnader mellan den preliminära statistiken och den slutliga statistiken för 2017 samt preliminär statistik för 2018. Totalt juste­rades jordbruksmarken upp med 13 200 hektar från preliminär till slutlig statistik 2017. Åkermarken svarade för en justering av knappt 9 000 hektar. Följande grödor/grödgrupper som finns på åkermark hade störst skillnader mellan preliminär statistik och slutlig statistik 2017. Vall och grönfoderväxter justerades upp med knappt 4 600 hektar (+0,4 %), träda justerades upp med drygt 3 400 hektar (2,2 %) och spannmål totalt justerades upp med knappt 1 300 hektar (+0,1 %), medan havre var den gröda som justerades ned mest. Havre justerades ned med knappt 800 hektar (-0,5 %). Arealen betesmark och slåtteräng justerades upp med 4 300 hektar (+0,9 %).

Under perioden 2013–2017 har spannmålsarealen minskat med mer än 1 600 hektar de flesta åren mellan preliminär och slutlig statistik medan vall- och grönfoderväxter har ökat de flesta åren med mer än 2 400 hektar och träda ökat alla år med minst 2 400 hektar. Den största ökningen mellan preliminär och slutlig statistik för någon gröda/grödgrupp under perioden var för träda år 2015. Ökningen var då 9 700 hektar. Den största minskningen under samma period var också år 2015. Minskningen var 6 600 hektar för spannmål.

Hur stora ändringar det blir mellan preliminär och slutlig statistik beror till störst del på hur mycket arealer som har stödansökts när preliminärt LBR skapas jämfört med när slutligt LBR skapas. Mer information om vilka datum m.m. som gäller för att söka stöd 2018 finns under ”Definitioner och förklaringar” i avsnitt ”Fakta om statistiken”. Detta SM baseras på preliminärt LBR som skapades den 7 maj. Slutligt LBR kommer att sättas ihop i oktober 2018.

 

Tablå B. Jämförelse av arealer, preliminär statistik 2017, slutlig statistik 2017 och preliminär statistik 2018, hektar

 

Preliminär
statistik 2017

Slutlig
statistik 2017

Preliminär
statistik 2018

Spannmål

1 011 379

1 012 652

996 171

därav höstvete

408 296

409 105

297 955

därav vårvete

65 780

66 765

86 053

därav råg

21 571

21 602

19 863

därav höstkorn

19 295

19 279

15 040

därav vårkorn

298 636

298 548

381 672

därav havre

158 967

158 175

166 183

därav höstrågvete

25 708

25 806

16 775

därav vårrågvete

1 951

1 940

1 701

därav blandsäd

11 174

11 433

10 929

Baljväxter

59 017

59 146

56 887

Vall och grönfoderväxter

1 094 943

1 099 519

1 111 344

Potatis

24 467

24 569

23 955

Sockerbetor

31 012

31 182

30 744

Raps och rybs

114 808

114 322

105 735

därav höstraps

105 709

105 535

94 038

därav vårraps

6 898

6 639

9 505

därav höstrybs

1 005

981

855

därav vårrybs

1 195

1 167

1 338

Övriga växtslag

55 570

55 411

55 253

Träda

157 184

160 615

158 858

Ospecificerad åkermark

10 972

10 912

10 774

Summa åkermark

2 559 351

2 568 328

2 549 721

Summa betesmark och slåtteräng

448 691

452 944

451 535

Summa jordbruksmark

3 008 042

3 021 272

3 001 257