Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2017

JO 10 SM 1702

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretag berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs årligen samman i Lantbruks­registret, LBR.

Fram till och med år 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in via pappersenkäter från SCB. Från och med år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med det har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna samma uppgifter mer än en gång.

Från och med år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR änd­rats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska avgränsningarna. Från och med 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR och EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 och senare inte är fullt jämförbara med 2009 och tidigare.

Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla svenska avgräns­ningarna hade en gräns på mer 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. Från och med 2010 används därför en avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruks­mark i LBR.

Detta omfattar statistiken

Uppgifterna i detta Statistiska meddelande är hämtade från det preliminära Lantbruksregistret (LBR) 2017. Lantbruksregistret uppdateras årligen genom statistiska undersökningar och uppgifter från administrativa register vid Jord­bruksverket. En mer omfattande uppdatering av LBR görs vart tredje år, då samtliga jordbruksföretag undersöks genom en enkät. Dessa undersök­ningar är även reglerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008[1]. Det preliminära LBR för 2017 baseras således på:

·         undersökning[2] till samtliga jordbruksföretag i juni 2016

·         uppgifter från administrativa register i mitten av maj 2017.

Sedan 2011 baseras detta Statistiska meddelande, Jordbruksmarkens använd­ning, preliminär statistik, på ett preliminärt LBR. Tidigare års preliminära siff­ror har enbart byggt på de arealer som brukarna angett i sin SAM-ansökan.

 

Definitioner och förklaringar

Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårds­odling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

Den population som denna preliminära statistik ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i maj 2016 uppfyllde något av följande kriterier:

-          brukade mer än 2,0 ha åkermark

-          brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark

-          bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilands­areal

-          bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta

-          innehade en djurbesättning som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor eller 50 svin, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä.

 

De variabler som redovisas i detta Statistiska meddelande är:

-          antal hektar åkermark uppdelad på olika grödor

-          antal hektar betesmark av olika slag.

 

Redovisning sker för riket totalt, uppdelat på företagsstorlek efter åkerareal och uppdelat på företagsstorlek efter jordbruksareal samt uppdelat på län och pro­duktionsområde. Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:

-          Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, höstrågvete, vårrågvete, blandsäd.

-          Baljväxter, grönfoder och vall: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor, majs, grönfoder, slåtter- och betesvall, frövall.

-          Potatis, sockerbetor raps, rybs och oljelin: matpotatis, potatis för stär­kelse, sockerbetor, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.

-          Träda m.m.: energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospeci­ficerad åker.

-          Betesmark (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbetesmarker, ospecificerad betesmark.

 

Ospecificerad mark

Ospecificerad mark är sådan mark som jordbruksföretagen inte söker stöd för. I samband med en undersökning till samtliga jordbruksföretag 2013 gjordes en extra undersökning till flera företag som inte sökt stöd. Företagen fick svara på vilka grödor de odlar på åkermark. Resultatet var att 85 % av marken var slåtter- och betesvall på åker och ca 10 % var träda. På resterande åkermark var det bland annat spannmål, raps och rybs samt trädgårdsväxter.

Undersökningen innebar att knappt 50 % av all ospecificerad åkermark för åren 2013-2015 samt preliminär statistik 2016 fördelades på olika grödor. För 2012 och tidigare samt slutlig statistik för 2016 och senare redovisas all mark som inte är stödansökt som ospecificerad areal. Detta innebär att ospecificerad mark inte är helt jämförbar mellan åren.

Så görs statistiken

Statistiken bygger i första hand på preliminära uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IACS) avseende 2017, men även i mindre grad på uppgifter från undersökningar enligt följande:

-          För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2017 används de ansökta preliminära arealerna i IACS.

-          För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2017 används uppgifter i en undersökning genomförd år 2016 och som avsåg samtliga jordbruksföretag i landet. Areal­informationen som hämtas från undersökningen 2016 är den som benämns ospecificerad åkermark respektive ospecificerad betesmark och är 0,5 % av den totala arealen.
I undersökningen angav företagen den totala åkerarealen och den totala betesarealen. Detta innebär att vi inte vet vilka grödor de odlar om de inte söker stöd. Därför genomfördes en mindre undersökning 2013 av ett urval av de företag som inte sökt stöd.
Svaren från den extra undersökningen visade att 85 % av den ospeci­ficerade åkermarken är Slåtter- och betesvall.

 

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetnings­fel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlig­het. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen.

Täckningsfel har bedömts ha obetydlig inverkan på den redovisade åkermarks­arealen. Det beror på att de uppgifter som ligger till grund för denna statistik sedan år 2000 väsentligen har hämtats från Jordbruksverkets register över areal­baserade stöd, som innehåller uppgifter om grödarealer för jordbrukare som ansöker om sådana stöd, och att en bedömning har gjorts att jordbrukarna söker stöd för i stort sett all åkermark i landet. Denna metod har använts för att jord­brukarna inte ska behöva uppge grödarealer mer än en gång varje år. Täckningsfelet för den redovisade betesmarksarealen är större, eftersom den areal betesmark för vilken stöd söks till viss del beror på hur stödsystemet ser ut vid varje given tidpunkt.

Övertäckning kan förekomma om ett företag lagts ned utan att det rapporterats att företaget är nedlagt. Undertäckning förekommer om uppdateringen av jordbruksföretag i rampopulationen inte har blivit komplett. Rampopulationen utgörs av LBR. Ramen för 2017 års undersökning består av LBR 2016 komplet­terat med information från administrativa register såsom t.ex. Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (IACS).

Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i de använda registren eller i enkätundersökningen är felaktiga. I enkätundersökningen görs kontroller dels av inlästa värden genom verifiering, dels i efterhand av avvikelser från förväntade värden. Uppgifterna från register bygger på de stöd som jordbrukarna sökt under våren 2017. Uppgifterna kontrolleras under året genom kontroller i fält och administrativa kontroller. Dessa kontroller har inte utförts vid tiden för registerutdraget till detta Statistiska meddelande. Dessutom har jordbrukaren fortfarande vissa möjligheter att ändra arealer. Detta gör att redovisade arealer ska ses som preliminära.

Svarsbortfallet i enkätundersökningen som genomfördes 2016 var ungefär 4 %. Resultaten har dock korrigerats för detta. Fel från bearbetningsprocessen (skanning, granskning / rättning och skattningsmetoder) bedöms vara små och inte påverka resultaten i stort.

Vissa mindre justeringar av redovisade grödarealer har gjorts. Höstkorn i Dalarna och norr därom har redovisats som vårkorn. Alvarbete som redovisats i län utom Kalmar och Gotland har redovisats som betesmark. För länen 01 till 14, d.v.s. Stockholm till Västra Götaland, har fäbodbete redovisats som betesmark. I Norrbottens län har sockerbetor redovisats som matpotatis.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet.

Företag brukar inte alltid den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat att antalet företag som odlar potatis överskattas, medan arealen stämmer.

Bra att veta

Annan statistik

I JO 10 SM 1701 redovisades definitiva uppgifter om jordbruksmarkens an­vändning 2016, i JO 13 SM 1701 redovisas ekologiska arealer för 2016, i
JO 18 SM 1601 redovisades höstsådda arealer 2016, alltså det som skördas 2017 och i JO 15 SM 1601 redovisades normskördar för 2016.

Jordbruksverket har publicerat en rapport, Marknadsöversikt – vegetabilier, rapport 2012:26. I den finns det bland annat beskrivet vad skörden av olika grö­dor används till.

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Kvalitets­deklaration.

 



[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88.

[2] Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av strukturen i jordbruket (SJVFS 2013:4).