Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2017

JO 10 SM 1702

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifKartor pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar

I detta Statistiska meddelande (SM) redovisas preliminära arealer jordbruks­mark för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark.

Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, baserat på vad jordbruks­företagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. De arealer som inte är stödansökta benämns ospecificerade arealer. Mer information om ospecificerade arealer finns under ”Definitioner och förklaringar ” i avsnittet ”Fakta om sta­tistiken”. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna A och B är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1 till 5.

Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller bete. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är den oftast inte lämplig att använda till växtodling och är därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark ändrades 2015 jämfört med 2014. Nu kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter. Betesmark och slåtteräng är ett samlings­namn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark.

Arealerna i detta SM baseras till största delen på de arealer jordbrukarna har sökt stöd för 2017. Utdrag från ansökningarna till detta SM är gjort i mitten av maj och Jordbrukarna har fram till mitten av juni 2017 möjlighet att ändra i sina ansökningar. Deras uppgifter kommer också kontrolleras under året och kan därefter justeras. Detta innebär att arealerna som redovisas här är preliminära. Slutliga arealer för 2017 redovisas i mitten av oktober 2017. I tablå B redovisas skillnader mellan preliminär och slutlig statistik för 2016.

 

Ökad oljeväxtareal och minskad areal med vall och grönfoder

Av tablå A framgår att arealen åkermark preliminärt är 2 559 400 hektar i år. Det är en minskning med 20 300 hektar (‑0,8 %) jämfört med 2016. Den totala arealen betesmark och slåtteräng är preliminärt 448 700 hektar år 2017, vilket är en minskning med 3 300 hektar (‑0,7 %) jämfört med år 2016.

Jämfört med 2012 minskar den totala jordbruksmarken preliminärt med 40 800 hektar. Under samma period minskar åkerarealen med 48 900 hektar medan arealen betesmark och slåtteräng ökar med 8 100 hektar.

 

 

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
värden)

 

2012

2013

2014

2015

2016

2017 prel.

Spannmål

1 000 200

984 500

1 034 400

1 034 200

1 019 600

1 011 400

därav vete

368 400

326 200

455 200

460 000

451 200

474 100

därav korn

373 800

392 600

335 300

327 500

327 300

317 900

därav havre

196 200

200 600

164 900

168 100

180 900

159 000

därav resterande

61 800

65 100

79 000

78 700

60 200

60 400

Baljväxter

40 300

40 000

44 500

58 700

65 700

59 000

Vall och grönfoderväxter

1 177 100

1 177 800

1 172 200

1 137 900

1 107 400

1 094 900

Potatis

24 700

23 900

23 800

23 100

24 200

24 500

Sockerbetor

39 000

36 200

34 300

19 400

30 700

31 000

Raps och rybs

110 000

125 700

96 000

94 500

93 000

114 800

Övriga växtslag1

55 500

51 200

52 800

52 700

59 000

55 600

Träda

151 500

158 100

132 500

163 400

168 600

157 200

Ospecificerad åkermark2

9 800

7 200

6 100

6 000

11 400

11 000

Summa åkermark

2 608 300

2 604 500

2 596 500

2 590 100

2 579 600

2 559 400

 

Summa betesmark och slåtteräng

440 600

442 900

435 700

449 800

451 900

448 700

Summa jordbruksmark

3 048 800

3 047 400

3 032 200

3 039 900

3 031 500

3 008 000


1)        Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och ut­säde för grönsaker.

2)        Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

 

I figur A visas förändringen för de fyra största grödgrupperna på åkermark, från 1999 till och med de preliminära uppgifterna för 2017. Sedan 1999 har spann­måls­arealen minskat med 12 %, arealen träda minskat med 42 % medan area­lerna för vall och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 12 % respektive 51 %.

 

 

Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 1999–2017
(preliminärt)

 

Av figur B framgår att spannmålsodlingen i år preliminärt odlas på 34 % av den totala arealen jordbruksmark, medan vall och grönfoderväxter upptar 36 %, betesmark och slåtteräng utgör tillsammans 15 % och mark i träda 5 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor, raps och rybs respektive övriga växtslag. Årets preliminära statistik antyder att skillnaderna mellan 2016 och 2017 års utnyttjande av jordbruksmark för olika grödtyper kommer att vara små.

 

Figur B. Jordbruksmarkens användning, slutlig statistik 2016 och prelimi­när statistik 2017

 

Spannmål

Den totala spannmålsarealen är preliminärt 1 011 400 hektar 2017. Det är en minskning med 8 200 hektar (‑1 %) jämfört med 2016. De största förändring­arna är att havrearealen preliminärt minskar med 21 900 hektar (‑12 %) till 159 000 hektar medan vetearealen preliminärt ökar med 22 900 hektar (+5 %) till 474 100 hektar. Höstvetearealen är preliminärt 408 300 hektar 2017 och svarar för 86 % av vetearealen. Den totala vetearealen liksom arealen höstvete är de största sedan redovisningen av specifika spannmålsarealer bör­jade år 1916. Arealen för korn är 317 900 hektar. Det är en minskning med 9 400 hek­tar (‑3 %). Arealen för resterande spannmål är i stort sett oförändrad. I tabell 1 redovisas preliminära arealer för samtliga spannmålsgrödor 2017.

Inom spannmålsodlingen är odlingen av vete störst med 47 %, följt av korn med 31 % och havre med 16 % av den totala spannmålsarealen. Rågvete svarar för 3 %, råg för 2 % och blandsäd för 1 % av arealen. Skillnaderna mellan slutlig statistik 2016 och preliminär statistik 2017 visas i Figur C.

 

Figur C. Spannmålsarealens fördelning, slutlig statistik 2016 och prelimi­när statistik 2017

 

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter, åkerbönor m.m., konservärter samt bruna bönor, dessa redovisas var för sig i tabell 2. Gröd­gruppen ärter, åkerbönor m.m. är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konser­värter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Arealen som används till baljväxter är preliminärt 59 000 hektar i år, vilket är en minskning med 6 600 hektar (‑10 %) jämfört med år 2016. Den största orsa­ken till att baljväxtarealen minskar är att arealen med konservärter preliminärt minskar med 6 600 hektar till 2 500 hektar mellan 2016 och 2017. Konservärter minskar därmed sin andel av baljväxtarealen från 14 % till 4 % och gruppen ärter, åkerbönor m.m. ökar sin andel från 85 % till 94 % av baljväxtarealen.

Potatis och sockerbetor

Potatis upptar preliminärt 24 500 hektar i år och sockerbetsarealen är prelimi­närt 31 000 hektar. Båda grödorna ökar därmed med 300 hektar vardera jämfört med 2016.

Raps och rybs

Arealen raps och rybs är i år preliminärt 114 800 hektar. Det är en ökning med 21 900 hektar (+24 %) jämfört med år 2016. Den främsta orsaken till att arealen ökar är att höstrapsarealen preliminärt ökar med 22 300 hektar. Höstraps svarar för 92 % av den totala arealen raps och rybs. För höstraps är det den största arealen sedan separat redovisning av arealer för raps och rybs började år 1965. I tabell 3 redovisas samtliga arealer för raps och rybs.

Träda

Arealen i träda är preliminärt 157 200 hektar i år. Det är en minskning med 11 500 hektar (‑7 %) jämfört med 2016. Under 2008 försvann kravet på att en del areal måste ligga i träda, vilket syns tydligt i figur A.

Figur D visar den procentuella andelen av åkermarken per län som ligger i träda år 2017. I Sverige som helhet ligger 6 % av åkermarken i träda. Stockholms län har störst andel åkermark i träda, 13 %, medan Jönköpings och Kronobergs län har minst andel åkermark i träda, 2 %. Övriga län som också har mindre än 4 % av åkermarken i träda är Kalmar, Gotland, Blekinge, Skåne, Halland och Jämt­lands län. Jämfört med 2016 ökar andelen åkermark i träda endast i tre län, Skåne, Västerbottens och Norrbottens län, medan andelen mins­kar i resten av landet.

 

Figur D. Procentuell andel av åkermarken i träda per län och i riket, slutlig statistik 2016 och preliminär statistik 2017

 

Vall och grönfoderväxter

Vall och grönfoderväxter består av majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall. Dessa redovisas separat i tabell 2. Preliminärt är den totala arealen vall och grönfoder i år 1 094 900 hektar, vilket är en minskning med 12 500 hektar (‑1 %) jämfört med 2016. Även om slåtter- och betesvall preliminärt minskar med 16 700 hektar så är det likväl den största grödgruppen inom vall och grön­foderväxter och svarar för 94 % av totala arealen. Majs ökar med 500 hektar (+3 %) och grönfoder med 3 800 hektar (+9 %).

Övriga växtslag och ospecificerad åkermark

Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, träd­gårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. De 5 kategorierna återfinns i tabellerna 2–4. Arealen övriga växtslag är i år preliminärt 55 600 hektar vilket är en minskning med 3 500 hektar (‑6 %) jämfört med 2016. Frövall är den största grödan och svarar för 18 800 hektar. Jämfört med 2016 minskar arealen oljelin med 3 700 hektar till 4 700 hektar och är därmed den minsta grödan som särredovisas av de grödor som återfinns i gruppen övriga växtslag.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Den är 11 000 hektar vilket är en minskning med 500 hektar jämfört med 2016. Läs mer om ospecificerad mark under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

 

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av figur E framgår att en stor del av landets åkermark finns i Västra Götalands län och i Skåne län år 2017. Sammanlagt finns preliminärt 898 200 hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åkermarken i Sverige. Vidare finns störst areal betesmark och slåtteräng i Kalmar län med 73 200 hek­tar, följt av Västra Götalands län, 63 200 hektar samt Skåne län, med 55 300 hektar. Betesmark och slåtteräng som finns i de här tre länen motsvarar 43 % av all betesmark och slåtteräng i Sverige.

 

Figur E. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2017
(preliminärt)

 

Jämförelse mellan preliminär statistik för 2016 och slutlig statistik för 2016

2011 var första året då preliminär statistik över arealanvändningen baserades på ett preliminärt Lantbruksregister (LBR). Preliminär statistik för 2010 och tidi­gare år har enbart baserats på de arealer som brukarna angett i sin SAM-ansökan. I detta Statistiska meddelande (SM) har samma metod använts som för 2011, alltså ett preliminärt LBR. Uppgifterna i detta SM baseras på ett prelimi­närt LBR för 2017 där SAM-ansökta arealer för 2017 finns med samt uppgifter från nötkreatursregistret och svar från undersökningar som genomfördes 2016.

I tablå B finns information om skillnader mellan den preliminära statistiken och den slutliga statistiken för 2016 samt preliminär statistik för 2017. Totalt juste­rades jordbruksmarken upp med 1 100 hektar från preliminär till slutlig statistik 2016. Arealen betesmark och slåtteräng justerades ned med 2 400 hektar (‑0,5 %) och åkerarealen justerades upp med 3 600 hektar (+0,1 %). Följande grödor/grödgrupper som finns på åkermark hade störst skillnader mellan preli­minär statistik och slutlig statistik år 2016. Träda justerades upp med knappt 2 400 hektar (+1 %) medan vall och grönfoderväxter samt havre justerades ned med 1 900 hektar (-0,2 %) respektive 1 400 hektar (-1 %).

Ospecificerad åker justerades upp med 5 500 hektar, vilket främst beror på att grödan har hanterats på olika vis i preliminär statistik och slutlig statistik för 2016. Mer information om ospecificerad mark finns under ”Definitioner och för­klaringar i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

 

Tablå B. Jämförelse av arealer, preliminär statistik 2016, slutlig statistik 2016 och preliminär statistik 2017, hektar

 

Preliminär
statistik 2016

Slutlig
statistik 2016

Preliminär
statistik 2017

Spannmål

1 021 406

1 019 610

1 011 379

därav höstvete

375 278

375 007

408 296

därav vårvete

76 039

76 192

65 780

därav råg

16 681

16 650

21 571

därav höstkorn

19 188

19 179

19 295

därav vårkorn

308 839

308 154

298 636

därav havre

182 243

180 869

158 967

därav höstrågvete

28 016

27 930

25 708

därav vårrågvete

2 860

2 864

1 951

därav blandsäd

12 262

12 764

11 174

Baljväxter

65 227

65 655

59 017

Vall och grönfoderväxter

1 109 259

1 107 395

1 094 943

Potatis

24 344

24 210

24 467

Sockerbetor

30 714

30 676

31 012

Raps och rybs

93 670

92 953

114 808

därav höstraps

84 006

83 459

105 709

därav vårraps

7 615

7 434

6 898

därav höstrybs

965

966

1 005

därav vårrybs

1 085

1 094

1 195

Övriga växtslag

59 219

59 030

55 570

Träda

166 251

168 641

157 184

Ospecificerad åkermark

5 950

11 432

10 972

Summa åkermark

2 576 040

2 579 602

2 559 351

Summa betesmark och slåtteräng

454 361

451 943

448 691

Summa jordbruksmark

3 030 402

3 031 545

3 008 042