Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2015

JO 10 SM 1601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Jordbruksmarken 2015
Jordbruksmarkens förändring över tid

Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar

I detta Statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Arealer uppdelat på län, kommun samt stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistik­databas på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se/statistik.

Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja utan större förberedelser. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är det oftast inte lämpligt att plöja och därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark.

Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Definitionen för betesmark har ändrats för 2015 jämfört med 2014. Nu kan bland annat betesmark med mycket träd eller buskar få gårdsstöd. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter.

Detta Statistiska meddelande består av två delar, första delen handlar om jordbruksmarken 2015 inklusive jämförelser med 2014. Andra delen handlar om jordbruksmarkens förändring över tid. Arealerna redovisas per gröda och/eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna A och C är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1a till 5a.

Jordbruksmarken 2015

Förhållande mellan jordbruksmark och landareal 2015

Landarealen i 38 av Sveriges 290 kommuner består av minst 40 % jordbruksmark, 23 av dem finns i Skåne och 7 i Västra Götalands län. Landarealen i Trelleborgs kommun består av knappt 83 % jordbruksmark, det är den kommun med störst andel jordbruksmark i Sverige. Landarealen i 89 av kommunerna består av mindre än 5 % jordbruksmark. Exempelvis är jordbruksmarken mindre än 5 % av landarealen i samtliga kommuner i Västernorrlands och Norrbottens län.

Landarealen är hämtad från SCB och enligt deras definition ingår vattendrag 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till maximalt några 10-tal kvadratmeter stora, i landarealen.

 

Jordbruksmarkens fördelning 2015

Av tablå A framgår det att den totala jordbruksarealen var 3 039 900 hektar 2015, vilket är en liten ökning jämfört med 2014. Den största delen, 85 %, av jordbruksmarken används till åkermark. 2015 fanns det 2 590 100 hektar åkermark och 449 800 hektar betesmark. Åkermarken minskar lite medan betesmarken ökar jämfört med 2014. Orsaken till att betesarealen ökar är att definitionen för betesmark har ändrats för 2015 jämfört med 2014. I tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper, samt hur många företag som odlar någon gröda i respektive grupp. Det totala antalet företag som har jordbruksmark har minskat. För vissa grödgrupper har dock antalet företag ökat, exempelvis antal företag som odlar baljväxter och antal företag med åkermark som ligger i träda. Även om arealen betesmark ökar mellan 2014 och 2015 så minskar antalet företag med betesmark mellan samma år.

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
värden) och antal företag för 2014 och 2015

 

2014
hektar

2014
antal
företag

2015
hektar

2015
antal
företag

Spannmål

1 034 400

26 200

1 034 200

25 500

- därav vete

455 200

13 000

460 000

12 700

- därav korn

335 300

16 300

327 500

16 100

- därav havre

164 900

13 100

168 100

13 200

- därav resterande1

79 000

5 400

78 700

5 400

Baljväxter

44 500

2 800

58 700

4 000

Vall och grönfoder-växter

1 172 200

55 000

1 137 900

53 000

Potatis

23 800

3 200

23 100

3 200

Sockerbetor

34 300

1 900

19 400

1 400

Raps och rybs

96 000

4 700

94 500

4 500

Övriga växtslag2

52 800

5 300

52 700

5 900

Träda

132 500

18 500

163 400

22 900

Ospecificerad åkermark3

6 100

1 700

6 000

1 700

Summa åkermark

2 596 500

62 800

2 590 100

61 200

 

 

 

 

 

Summa betesmark och slåtteräng

435 700

35 400

449 800

35 100

Summa jordbruksmark

3 032 200

64 500

3 039 900

63 000


Anm. Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1)       Består av råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd.

2)       Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.

3)       Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

 

Av figur A framgår det att den mesta jordbruksarealen finns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt finns 1 025 700 hektar jordbruksmark i dessa län. Knappt 50 % av åkermarken i Sverige finns i något av de fyra län med mest åkermark. Kalmar län är det län med mest betesmark och slåtteräng, ca 16 % av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns där.

 

Figur A. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2015

 

Figur B visar hur andelen åker- respektive betesmark skiljer sig mellan länen jämfört med riket. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 38 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är en liknande fördelning som för 2014.

 

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning per län och riket år 2015

 

Mindre åkerarealer, men mer betesmark än 2014

Figur C redovisar hur stor andel av jordbruksmarken som består av respektive grödgrupp åker samt betesmark. Vall- och grönfoderväxter är störst och upptar 37 % av all jordbruksmark. Spannmålsodlingen år 2015 utnyttjade 34 % av den totala jordbruksarealen, vilket är den näst största gruppen. Det är små skillnader mellan 2014 och 2015.

 

Figur C. Jordbruksmarkens användning år 2014 och 2015

 

Spannmål

Den totala spannmålsarealen var 1 034 200 hektar år 2015, vilket är oförändrat jämfört med året innan. Vete var den största grödan med 460 000 hektar. Arealen för vete ökade med 1 % jämfört med 2014. 86 % av vetearealen som har såtts består av höstvete. Även om kornarealen har minskat med 2 % sedan 2014 var det den näst största spannmålsgrödan. Endast 5 % av kornarealen bestod av höstkorn. Havre var den tredje största spannmålsgrödan. Arealen för havre ökade med 2 %, till 168 100 hektar, jämfört med 2014. Summan av arealer för råg, höstrågvete, vårrågvete och blandsäd var lika stor som för 2014. Fördelningen mellan spannmålsgrödorna visas i figur D.

 

Figur D. Spannmålsarealens fördelning 2014 och 2015

 

Baljväxter

Gruppen baljväxter består av tre grödor/grödgrupper: ärter åkerbönor mm, konservärter och bruna bönor, dessa redovisas var för sig i tabell 2a. Grödgruppen ärter åkerbönor mm är i sin tur ett samlingsnamn för ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor.

Baljväxter odlades på 58 700 hektar år 2015, vilket är en ökning med 32 % jämfört med 2014. Ärter, åkerbönor mm svarar för 82 % av baljväxtarealen. Bruna bönor odlas mestadels i Kalmar län och utgör ca 1 % av baljväxterna. Åkerbönor är största grödan i grödgruppen ärter, åkerbönor mm och odlades på 25 200 hektar 2015.

Vall och grönfoderväxter

Vall och grönfoderväxter odlades på 1 137 900 hektar 2015, vilket är en minskning med 3 % jämfört med året innan. Majs ingår i denna grupp och odlas på 17 000 hektar.

Sockerbetor och potatis

Sockerbetsarealen upptog 19 400 hektar år 2015. Det innebär en minskning med 43 % jämfört med 2014. En möjlig orsak till att arealerna minskar så mycket är att det finns en stor överlagring av socker sedan 2014/2015 och att det även finns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter har därför kommit överens om ett avtal som leder till minskad sockerproduktion 2015/2016. Jämfört med 2014 har arealen för potatis minskat med 3 % till 23 100 hektar. Matpotatis svarar för 72 % av potatisarealen medan resterande andel används till potatis för stärkelse.

Raps och rybs

Arealen för raps och rybs upptog 94 500 hektar år 2015, vilket är en minskning med 2 % jämfört med 2014. 93 % av arealen består av höstraps och knappt 5 % består av vårraps. Arealen för vårraps har minskat med 69 % jämfört med 2014. Det beror delvis på att det är förbjudet i EU att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i våroljeväxter. Förbudet gäller i en tvåårsperiod sedan 1 december 2013.

Övriga växtslag

Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen övriga växtslag var 52 700 hektar 2015. Trädgårdsväxter var största gruppen och odlades på 28 % av arealen. Frövall och energigrödor svarade för 26 % respektive 22 % av arealen.

Energiskog består av energigräs, salix, poppel och hybridasp. Salix är den största grödan inom energigrödor, 9 000 hektar odlades 2015.

Träda

Arealen i träda var 163 400 hektar år 2015. Det innebär en ökning med 23 % jämfört med 2014.

Ospecificerad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU- stöd. Den var 6 000 hektar 2015, vilket är en minskning med 2 % jämfört med 2014.

 

Arealen betesmarken och slåtteräng ökar jämfört med 2014

Betesmark och slåtteräng är ett samlingsnamn för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbete och ospecificerad betesmark. Den totala arealen betesmark och slåtteräng var 449 800 hektar 2015 vilket var en ökning med 14 200 hektar jämfört med 2014. Definitionen av betesareal har ändrats för 2015, jämfört med tidigare år, vilket bidrar till att den totala betesarealen blev större. 2015 svarade betesmark för 84 % av all betesmarks- och slåtterängsareal. Alvarbete, som endast finns i Kalmar län och Gotlands län, upptog 6 % av betesarealen. Drygt 3 % var fäbodbete som endast finns i Värmlands län och norrut.

 

Antal jordbruksföretag 2015

Tablå B visar att antalet jordbruksföretag år 2015 var 64 582 stycken, vilket är en minskning med 2 % jämfört med 2014. Minskningen av antalet företag är störst bland företag med mellan 10 till 20 hektar åkermark, 481 stycken (-4 %). Den största procentuella minskningen är i gruppen 30 till 50 hektar åkermark, 398 företag (-6 %). Antal företag ökade i två grupper, de som har upp till 2,0 hektar åkermark (+472 företag, +11 %) och de som har över 100 hektar åkermark (+63 företag, +1 %).

Av de 4 659 företagen som finns i gruppen upp till 2,0 hektar åkermark har 53 % minst 5,0 hektar jordbruksmark. Övriga företag uppfyller något av kriterierna för djur och/eller trädgårdsodling som beskrivs under ”Definitioner och förklaringar” i avsnittet ”Fakta om statistiken”.

 

Tablå B. Jordbruksföretag efter storleksklass åkermark, hektar

Storleksklass
åkermark

Antal företag

 

Förändring
2014-2015

2014

2015

 

Antal

Procent

-2,0

4 187

4 659

472

11

2,1- 5,0

9 758

9 395

-363

-4

5,1- 10,0

13 508

13 408

-100

-1

10,1- 20,0

12 185

11 704

-481

-4

20,1- 30,0

5 829

5 602

-227

-4

30,1- 50,0

6 556

6 158

-398

-6

50,1- 100,0

7 191

6 960

-231

-3

Över 100,0

6 633

6 696

63

1

Totalt

65 847

64 582

 

-1 265

-2


 

Av Figur E framgår att 55 % av åkermarken brukades av de 11 % av företagen med åkermark som hade över 100 hektar åker. Endast företag som brukade åker är med i beräkningen vilket skiljer sig lite jämfört med Tablå B där gruppen mindre än 2 hektar åker även inkluderar de företag som inte har åkermark.

 

Figur E. Andel företag och andel åkerareal som finns i respektive storleksgrupp åker 2015

 

Av figur F framgår att de allra flesta jordbruksföretagen återfanns i Västra Götaland och Skåne. Åkermarken i Västra Götalands län brukas av drygt 12 200 företag och åkermarken i Skåne län brukas av knappt 7 900 företag.

Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i diagrammet om företaget har mark i fler än ett län och/eller har både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i respektive län som avses, inte hur många företag som har sin adress i respektive län.

 

Figur F. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2015

 

Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag 2015

I tre kommuner brukar företagen i snitt mer än 100 hektar åkermark. Det är i Salem och Upplands-Bro i Stockholms län och i Vadstena i Östergötlands län. Totalt finns det 25 kommuner i Sverige där företagen i genomsnitt brukar mer än 65 hektar åkermark, 8 av dessa kommuner ligger i Skåne län. Det skiljer totalt knappt 22 500 hektar och drygt 4 300 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta innebär att företagen i Skåne län i genomsnitt brukar 18 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands län.

I genomsnitt brukar ett jordbruksföretag i Sverige 42 hektar åkermark. Företagen i Östergötlands och Gotlands län brukar flest hektar i genomsnitt (63 hektar) medan företagen i Kronobergs län har minst hektar i genomsnitt (21 hektar).

Beräkningarna är endast baserade på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger.

Jordbruksmarkens förändring över tid

Sedan 2003 har jordbruksarealen minskat med 4 %. I figur G framgår det att arealen jordbruksmark var något större 2005 jämfört med åren precis före och efter. Till följd av EU:s jordbruksreform gick Sverige över från arealstöd till gårdsstöd 2005. Detta medförde att betydligt fler jordbrukare ansökte om stöd 2005 än tidigare år. Ett stort antal av dessa företag hade tidigare inte ansökt om stöd. Vidare ansöktes om stöd för åkerarealer som ingen tidigare ansökt om stöd för. Detta tillsammans innebär att de redovisade arealerna för vissa grödor och antalet företag med växtodling för år 2005 är betydligt högre än vad som redovisats för 2004.

 

Figur G Jordbruksmarkens förändring 2003 till 2015

 

Tablå C visar utvecklingen av arealer sedan 2003 för samma grödgrupper som i tablå A. Mellan 2003 och 2015 minskade arealen åkermark med knappt 3 % och betesarealen med 9 %. Detta innebär att åkerarealen har ökat sin andel av jordbruksarealen från 84 % till 85 % under samma period. Ej utnyttjad åkermark är en grödgrupp som fanns tidigare men som har tagits bort. Totalt har jordbruksmarken minskat med knappt 4 % mellan 2003 och 2015.

 

Tablå C. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
värden) 2003-2015

 

20031

2007

20102

2013

2014

2015

Spannmål

1 153 900

990 100

962 800

984 500

1 034 400

1 034 200

- därav vete

411 300

361 600

400 000

326 200

455 200

460 000

- därav korn

368 500

326 700

318 800

392 600

335 300

327 500

- därav havre

279 800

207 900

164 400

200 600

164 900

168 100

- därav resterande

94 300

93 900

79 600

65 100

79 000

78 700

Baljväxter

38 800

28 600

46 100

40 000

44 500

58 700

Vall och grönfoderväxter

965 000

1 127 600

1 194 700

1 177 800

1 172 200

1 137 900

Potatis

30 500

28 400

27 200

23 900

23 800

23 100

Sockerbetor

50 100

40 700

37 900

36 200

34 300

19 400

Raps och rybs

58 600

87 800

110 200

125 700

96 000

94 500

Övriga växtslag3

42 700

53 900

67 200

51 200

52 800

52 700

Träda

275 600

280 600

176 800

158 100

132 500

163 400

Ospecificerad
åkermark4

41 400

8 300

10 500

7 200

6 100

6 000

Ej utnyttjad åkermark

11 900

2 000

..

..

..

..

Summa åkermark

2 668 600

2 648 000

2 633 500

2 604 500

2 596 500

2 590 100

 

 

 

 

 

 

 

Summa betesmark och slåtteräng

494 400

489 300

451 900

442 900

435 700

449 800

Summa jordbruksmark

3 163 000

3 137 300

3 085 400

3 047 400

3 032 200

3 039 900


Anm. Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1)       För 2003 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark.

2)       År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”.

3)       Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker.

4)       Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

 

Minskande areal av vall och grönfoderväxter och ökande areal av träda

I figur H visas utvecklingen för de fyra största grödgrupperna, på åkermark, för åren 1999 till 2015. År 1999 hade spannmål störst arealer och vall och grönfoder näst störst, 2005 bytte de plats som största grödgrupp.

 

Figur H. Areal i tusen hektar för de fyra största grödgrupperna åren 1999–2015

 

Spannmål

Utvecklingen för spannmål under perioden 1999 till 2015 framgår av figur H. Sedan 1999 har spannmålsarealen minskat med 10 % till 1 034 200.

I figur I visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan åren 1999 till 2015. Höstvete ökade med 89 % till 395 200 hektar under den här perioden och är den spannmålsgröda som ökat mest. Även om vårvete minskade under samma period så ökade arealen vete totalt med 67 % under perioden 1999 till 2015. Vete har ökat sin andel från 24 % till 44 %. Korn och havre minskade sina andelar: korn från 42 % till 32 % och havre från 27 % till 16 %.

 

Figur I. Utveckling av spannmålsareal 1999‑2015

 

Baljväxter

Baljväxter har ökat med 19 900 hektar sedan 2003. Andelen åkerareal som utgörs av baljväxter har ökat med en procentenhet under samma period. Grödgruppen ärter åkerbönor mm är en del av baljväxterna och består av ärter (ej konservärter), åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter samt övriga bönor. Ärter åkerbönor mm har ökat med 19 400 hektar till 48 400 hektar sedan 2003. Det har dock skett en del förändringar inom grödgruppen. 2003 bestod den av 86 % ärter (ej konservärter) och 13 % åkerbönor samt liten andel resterande grödor. 2015 bestod den av 52 % åkerbönor och 47 % ärter (ej konservärter) samt en liten andel resterande grödor.

Vall och grönfoderväxter

Även arealen vall och grönfoderväxter har ökat under samma period. Ökningen var 172 900 hektar vilket motsvarar 18 %. Mellan åren 2003 och 2011 ökade arealen vall och grönfoder varje år. En anledning till denna ökning är förändringar i jordbrukspolitiken år 2005 då gårdsstödet infördes. Utvecklingen av vall och grönfoderväxter finns i figur H.

Sockerbetor och potatis

Både sockerbetor och potatis har minskat sedan 2003. Sockerbetor minskade med 61 % till 19 400 hektar och potatis med 24 % till 23 100 hektar. En anledning till den stora minskningen för sockerbetor är att stöden för socker­betor förändrades år 2005. En annan möjlig orsak till att arealerna minskar så mycket är att det finns en stor överlagring av socker sedan 2014/2015 och att det även finns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter har därför kommit överens om ett avtal som leder till minskad sockerproduktion 2015/2016.

Raps och rybs

I Figur H ser man att arealen för raps och rybs har ökat jämfört med 1999. Jämfört med 1981 har dock den totala arealen raps och rybs minskat med 44 % till 94 500 hektar. Utvecklingen mellan de fyra olika grödorna finns i figur J. 1981 bestod den totala arealen för raps och rybs till 41 % av vårrybs, vilket då var den största grödan, 2015 motsvarade den 1 % av arealen. Efter en nedgång till 44 800 hektar 2001 har arealen raps och rybs ökat. 2015 har höstraps sin största areal medan vårraps och vårrybs har sina minsta arealer under perioden 1981-2015.

 

Figur J. Utveckling för oljeväxter 1981‑2015

 

Övriga växtslag

Till gruppen övriga växtslag hör frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsgrödor och andra växtslag. Arealen övriga växtslag har varierat mellan åren. 2015 är den 52 700 hektar vilket är 24 % mer än 2003. Arealen energiskog har minskat med drygt 2 600 hektar sedan 2008. Fördelningen inom gruppen energiskog har ändrats från 2008, då energiskog till 91 % bestod av salix. 2015 var det 78 % salix och 14 % poppel.

Träda

År 2003 var arealen i träda 275 600 hektar, till 2015 har arealen i träda minskat med 41 %. Den största minskningen skedde mellan 2007 och 2008. Då försvann EU-kravet på att en del areal måste ligga i träda. Detta syns tydligt i figur H.

Ospecificerad åkermark och outnyttjad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Arealen ospecificerad åker har minskat med 85 % till 6 000 hektar jämfört med 2003. Ej utnyttjad åkermark fanns inte med som valbar gröda i 2015 års stödansökan, den togs bort till 2008. År 2003 uppgick den till 11 900 hektar.

Arealen till betesmark och slåtteräng har minskat sedan 2002

Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur K. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR år 2010. År 2015 ändrades definitionen av vad som är betesmark, vilket medför att det är mer arealer som räknas som betesmark. 2015 är betesarealen nästan lika stor som 2010. Mellan 2010 och 2014 har arealen betesmark minskat med 16 200 hektar.

 

Figur K. Areal betesmark i tusen hektar åren 2002–2015

 

Antal företag minskar och företagen brukar i genomsnitt större arealer

År 2003 fanns det 66 780 jordbruksföretag. Till 2015 har antalet minskat med 8 %. På grund av olika saker som beskrivs nedan har antal företag varierat sedan 2003. Det finns en nedåtgående trend när det gäller antal företag. Figur L visar utvecklingen av hur stor andel av företag med åkermark som finns inom respektive storleksgrupp åker. 2015 återfanns störst andel av företagen i gruppen som har 5,1‑10 hektar åkermark (22 %).

År 2010 ändrades gränserna för vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR). År 2009 och tidigare gällde att företagen skulle ha mer än 2,0 hektar åkermark medan det från och med 2010 gäller att företagen ska ha mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark.

LBR baseras bland annat på information om företag som har sökt stöd och för vilka arealer de sökt stöd. Gränserna för att få stöd ändrades 2010.
2009 och tidigare var kraven att företaget skulle bruka minst 0,3 hektar jordbruksmark. Sedan 2010 gäller det att företaget ska bruka minst 4,0 hektar jordbruksmark.

Ändringen av gränserna i LBR och ändringen av stödsystemet bidrar troligen till att andelen företag i grupperna mindre än 2 hektar och 5,1-20 hektar åkermark ökat mellan 2009 och 2010 samtidigt som gruppen 2,1-5 hektar minskat.

I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005, till följd av EU:s jordbruksreform, ansökte betydligt fler jordbrukare om stöd än tidigare. Ett stort antal av dessa hade tidigare inte ansökt om stöd. Vidare ansöktes om stöd för åkerarealer som ingen tidigare ansökt om stöd för. Detta tillsammans inne­bär att de redovisade arealerna för vissa grödor och antalet företag med växt­odling, för år 2005, är betydligt högre än vad som redovisats för 2004. Detta påverkar också andelen företag i vissa storleksgrupper, vilket syns i figur L.

Till 2015 har definitionen för betesareal ändrats vilket innebär att betesarealen ökar från 2014 till 2015. Detta påverkar dock inte nämnvärt antalet företag som har jordbruksmark.

 

Figur L. Andel företag i respektive storleksgrupp åker 2003–2015

 

I figur M ser man att nästan 55 % av åkermarken i landet brukas av företag som finns i gruppen mer än 100 hektar åkermark. Detta är en ökning sedan 2003 då det var ca 41 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen. 2003 fanns det 2 668 600 hektar åkermark. Åkerarearealen har minskat med nästan 3 % till 2015.

 

Figur M. Andel hektar åkermark i respektive storleksgrupp åker 2003–2015