Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2015

JO 10 SM 1502

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Ökad baljväxtareal och minskad areal vall och grönfoder

Av tablå A framgår att arealen åkermark preliminärt är 2 586 000 hektar år 2015. Det är en minskning med 10 600 hektar (‑0,4 %) jämfört med 2014. Den totala arealen betesmark är preliminärt 442 300 hektar år 2015, vilket är en ökning med 6 600 hektar (+2 %) jämfört med år 2014. Att betesmarksarealen minskade 2014 och nu ökat till 2015 kan bero på att det inte gick att söka nya miljöåtaganden 2014.

Den totala spannmålsarealen är preliminärt 1 040 800 hektar år 2015. Det är en liten ökning med 6 500 hektar (+1 %) jämfört med år 2014. Vetearealen ökar preliminärt med 5 300 hektar (+1 %) till 460 500 hektar jämfört med 2014, vilket är den största veteareal som någonsin har uppmätts. Även arealen för havre ökar preliminärt, med 5 800 hektar (+4 %) till 170 700 hektar. Korn­arealen minskar preliminärt med 4 200 hektar (‑1 %) jämfört med 2014 medan arealen för resterande spannmålsgrödor, råg, rågvete och blandsäd, (benämnt ”därav resterande” i tablå A) är i stort sett oförändrad.

Baljväxter består av konservärter, bruna bönor, ärter, åkerbönor, sötlupiner, vicker, kikärter och övriga bönor. Arealen som används till baljväxter är preliminärt 59 100 hektar, vilket är en ökning med 14 600 hektar (+33 %) jämfört med år 2014. Arealerna för ärter och åkerbönor ökar med drygt 8 000 hektar respektive drygt 6 000 hektar.

Arealen potatis upptar preliminärt 23 200 hektar år 2015, vilket är en minskning med 600 hektar (‑2 %) jämfört med år 2014. Sockerbetsarealen minskar med 14 800 hektar (‑43 %) till 19 500 hektar jämfört med 2014. En möjlig orsak till att arealerna minskar så mycket är att det finns en stor överlagring av socker sedan 2014/2015 och att det även finns ett stort överskott av socker i EU. Svenska sockerbetsodlare och sockerproducenter har därför kommit överens om ett avtal som leder till minskad sockerproduktion 2015/2016.

Arealen raps och rybs är preliminärt 94 600 hektar år 2015. Det är en minskning 1 400 hektar (‑1 %) jämfört med år 2014. Arealen med höstraps har preliminärt ökat med 8 500 hektar (+11 %) till 88 000 hektar, vilket är den största arealen med höstraps de senaste 50 åren. Vårrapsrealen har preliminärt minskat med 9 800 hektar (‑68 %) till 4 600 hektar. En av orsakerna till att arealen för vårraps minskat med mer än 90 % sedan 2013 är att det är förbjudet i EU att använda betat utsäde med effekt mot jordloppor i våroljeväxter. Förbudet gäller i en tvåårsperiod sedan 1 december 2013.

Arealen i träda är preliminärt 153 700 hektar år 2015. Det är en ökning med 21 200 hektar (+16 %) jämfört med år 2014. Sedan 2010 har arealen träda minskat med 23 100 hektar (‑13 %). Under 2008 försvann kravet på att en del areal måste ligga i träda, vilket tydligt kan ses i figur A.

Vall och grönfoder, som består av majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall, minskar preliminärt med 37 700 hektar (‑3 %) till 1 134 500 hektar jämfört med 2014. Det är slåtter- och betesvall som svarar för minskningen, övriga grödor är i stort sett oförändrade jämfört med 2014.

Ökning av baljväxtarealen och arealen träda kan bland annat bero på att de grödorna kan användas som ekologisk fokusareal i det så kallade förgröningsstödet som införts från 2015. Ökningen av dessa arealer verkar ha skett genom en minskning av arealen slåtter- och betesvall.

 

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
värden)

 

2010

2011

2012

2013

2014

2015 prel.

Spannmål

962 800

992 800

1 000 200

984 500

1 034 400

1 040 800

därav vete

400 000

416 800

368 400

326 200

455 200

460 500

därav korn

318 800

327 800

373 800

392 600

335 300

331 000

därav havre

164 400

181 200

196 200

200 600

164 900

170 700

därav resterande

79 600

67 000

61 800

65 100

79 000

78 600

Baljväxter

46 100

41 700

40 300

40 000

44 500

59 100

Vall och grönfoderväxter

1 194 700

1 195 300

1 177 100

1 177 800

1 172 200

1 134 500

Potatis

27 200

27 700

24 700

23 900

23 800

23 200

Sockerbetor

37 900

39 600

39 000

36 200

34 300

19 500

Raps och rybs

110 200

94 900

110 000

125 700

96 000

94 600

Övriga växtslag1

67 200

63 000

55 500

51 200

52 800

54 500

Träda

176 800

154 200

151 500

158 100

132 500

153 700

Ospecificerad åkermark2

10 500

9 800

9 800

7 200

6 100

6 000

Summa åkermark

2 633 500

2 618 900

2 608 300

2 604 500

2 596 500

2 586 000

 

Summa betesmark och slåtteräng

451 900

446 900

440 600

442 900

435 700

442 300

Summa jordbruksmark

3 085 400

3 065 800

3 048 800

3 047 400

3 032 200

3 028 300


1)       Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde för grönsaker.

2)       Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

 

I figur A visas förändringen för vissa grödgrupper från 1999 till preliminära uppgifter för 2015. Sedan 1999 har spannmålsarealen minskat med 10 %, arealen träda minskat med 43 % medan arealerna för vall och grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 16 % respektive 25 %.

 

Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 1999–2015
(preliminärt)

Av figur B framgår att spannmålsodlingen år 2015 preliminärt upptar 34 % av den totala arealen jordbruksmark, vall och grönfoderväxter 37 %, betesmark 15 % och träda 5 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor, raps och rybs respektive övriga växtslag.

 

Figur B. Jordbruksmarkens användning, slutlig statistik 2014 och preliminär statistik 2015

 

Av figur C framgår att inom spannmålsodlingen är odlingen av vete störst med 44 % av arealen, därefter kommer korn med 32 % och havre med 16 % av arealen. Rågvete svarar för 4 % av arealen, råg för 2 % och blandsäd svarar för 1 % av arealen. Det är små skillnader mellan slutlig statistik 2014 och preliminär statistik 2015.

 

Figur C. Spannmålsarealens fördelning, slutlig statistik 2014 och preliminär statistik 2015

 

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av figur D framgår att en stor del av landets åkermark finns i Västra Götalands län och i Skåne län år 2015. Sammanlagt finns preliminärt 907 307 hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala åkermarken i Sverige. Vidare finns störst areal betesmark och slåtteräng i Kalmar län med 72 749 hektar, följt av Västra Götalands län, 60 890 hektar samt Skåne län, med 55 093 hektar.

 

Figur D. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2015
(preliminärt)

 

Figur E visar den procentuella andelen av åkermarken per län som ligger i träda år 2015. I Sverige är det 6 % av åkermarken som ligger i träda. Stockholms län har störst andel åkermark i träda, 13 %, medan Jönköpings län har minst andel åkermark i träda, 2 %. Övriga län som också har mindre än 3 % av åkermarken i träda är Kronobergs, Kalmar, Skåne och Jämtlands län.

 

Figur E. Procentuell andel av åkermarken i träda per län 2015 (preliminärt)

 

Jämförelse mellan preliminär statistik för 2014 och slutlig statistik för 2014

2011 var första året då preliminär statistik över arealanvändningen baserades på ett preliminärt Lantbruksregister (LBR). Preliminär statistik för 2010 och tidigare år har enbart baserats på de arealer som brukarna angett i sin SAM-ansökan. I detta Statistiska meddelande (SM) har samma metod använts som för 2011, alltså ett preliminärt LBR. Preliminärt LBR för 2015 baseras på LBR för 2014 tillsammans med arealer i SAM-ansökan för 2015.

I tablå B finns information om skillnader mellan den preliminära statistiken och den slutliga statistiken för 2014 samt preliminär statistik för 2015. De största skillnaderna mellan preliminär statistik och slutlig statistik år 2014, var för träda som justerades upp med drygt 3 000 hektar (+2 %), havre som justerades ned med 2 600 hektar (-2 %) samt vall och grönfoder som justerades upp med 2 400 hektar (+0,2 %).

 

Tablå B. Jämförelse av arealer, preliminär statistik 2014, slutlig statistik 2014 och preliminär statistik 2015, hektar

 

Preliminär
statistik 2014

Slutlig
statistik 2014

Preliminär
statistik 2015

Spannmål

1 036 071

1 034 377

1 040 829

därav höstvete

379 949

379 907

395 136

därav vårvete

74 326

75 282

65 332

därav råg

27 227

27 130

23 622

därav höstkorn

13 381

13 357

15 819

därav vårkorn

322 061

321 924

315 224

därav havre

167 518

164 895

170 680

därav rågvete

38 339

38 309

-

därav höstrågvete

-

-

38 800

därav vårrågvete

-

-

3 821

därav blandsäd

13 270

13 574

12 396

Baljväxter

44 494

44 515

59 136

Vall och grönfoderv.

1 169 859

1 172 239

1 134 528

Potatis

23 958

23 779

23 200

Sockerbetor

34 401

34 256

19 466

Raps och rybs

96 570

96 014

94 575

därav höstraps

79 840

79 603

88 074

därav vårraps

14 733

14 341

4 584

därav höstrybs

762

793

873

därav vårrybs

1 234

1 277

1 044

Övriga växtslag

53 119

52 756

54 523

Träda

129 437

132 469

153 686

Ospecificerad åkermark

6 145

6 122

6 026

Summa åkermark

2 594 054

2 596 527

2 585 969

Summa betesmark och slåtteräng

434 734

435 676

442 315

Summa jordbruksmark

3 028 788

3 032 203

3 028 285