Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2014

JO 10 SM 1501

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Sedan lång tid tillbaka genomförs årliga statistiska undersökningar i Sverige för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. Undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretag berörs andra år. Uppgifterna som samlas in ställs årligen samman i Lantbruks­registret, LBR.

Fram t.o.m. 1999 hämtades uppgifter från jordbruksföretagen in via pappers­enkäter från SCB. Fr.o.m. år 2000 är Jordbruksverket ansvarig myndighet. I och med det har även administrativa register börjat användas för att hämta in vissa uppgifter. Jordbrukarna behöver på så sätt inte lämna samma uppgifter mer än en gång.

Fr.o.m. år 2010 har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats. Detta för att ta hänsyn till EU:s avgränsningar, som inte fullt ut stämmer överens med de svenska. Fr.o.m. 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR samt EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 och senare inte är fullt jämförbara med 2009 och tidigare.

Den största skillnaden mellan den gamla svenska definitionen av LBR och EU:s avgränsningar gäller arealer. Medan man i de gamla, svenska avgräns­ningarna hade en gräns på mer 2,0 hektar åkermark har man i EU:s avgränsningar en gräns på minst 5,0 hektar jordbruksmark. Från och med 2010 används därför en avgränsning på mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark i LBR.

Med de gamla, svenska avgränsningarna innehöll LBR 68 150 företag 2010. Med den nya avgränsningen innehöll LBR 71 091 företag. Således gör den nya avgränsningen att LBR ökade med ca 3 000 företag för 2010. Dessa företag återfinns i stort sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar åkermark eller mindre.

Detta omfattar statistiken

Uppgifterna i detta Statistiska meddelande är hämtade från Lantbruksregistret (LBR) 2014. Lantbruksregistret uppdateras årligen genom statistiska undersökningar och uppgifter från administrativa register vid Jordbruksverket. För närvarande görs en mer omfattande uppdatering av LBR vart tredje år, då samtliga jordbruksföretag undersöks genom en postenkät. Dessa undersökningar är även reglerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008[1]. LBR 2014 baseras således dels på en postenkätundersökning[2] till samtliga jordbruksföretag i juni 2013, dels på en postenkätundersökning[3] till ett ca 7 000 företag i juni 2014 som handlade om djurräkning och dels på uppgifter från administrativa register.

 

Definitioner och förklaringar

Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk, husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och samma driftsledning.

Den population som statistiken ska belysa utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet vilka ingår i Lantbruksregistret. De företag som ingick i Lantbruks­registret i juni 2014 uppfyllde något av följande kriterier:

-          brukade mer än 2,0 ha åkermark

-          brukade sammanlagt minst 5,0 hektar jordbruksmark

-          bedrev trädgårdsodling omfattande minst 2 500 kvadratmeter frilands­areal

-          bedrev trädgårdsodling omfattande minst 200 kvadratmeter växthusyta

-          innehade djurbesättning den 5 juni 2014 som omfattade minst 10 nötkreatur, eller minst 10 suggor, eller minst 50 svin, eller minst 20 får och lamm, eller minst 1 000 fjäderfä.

 

De variabler som redovisas i detta Statistiska meddelande är:

-          antal hektar åkermark uppdelad på olika grödor

-          antal hektar betesmark av olika slag

-          antal jordbruksföretag med odling av olika grödor

-          antal jordbruksföretag med betesmark av olika slag.

 

Redovisning sker för riket totalt, uppdelat på företagsstorlek efter areal åkermark och uppdelat på företagsstorlek efter areal jordbruksmark samt uppdelat på län och produktionsområde.

Redovisning av antal hektar åker- respektive betesmark uppdelat på län, kommun och stödområde sker i databasen. Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:

-          Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, rågvete, blandsäd.

-          Baljväxter, grönfoder och vall: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor, majs, grönfoder, slåtter- och betesvall, frövall.

-          Potatis, sockerbetor, raps, rybs och oljelin: matpotatis, potatis för stärkelse, sockerbetor, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.

-          Träda m.m.: energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, ospecificerad åker.

-          Betesmark (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, mosaikbetesmark, ospecificerad betesmark.

Så görs statistiken

Statistiken bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (IACS) avseende 2014, men även i mindre grad på uppgifter från en postenkätundersökning enligt följande:

-          För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2014 används de ansökta arealerna i IACS.

-          För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2014 används uppgifter i en postenkätundersökning genomförd år 2013 och som avsåg samtliga jordbruksföretag i landet.

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms sammantaget ha liten inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen.

Täckningsfel har bedömts ha obetydlig inverkan på den redovisade åkermarks­arealen. Det beror på att de uppgifter som ligger till grund för denna statistik sedan år 2000 väsentligen har hämtats från Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd, som innehåller uppgifter om grödarealer för jordbrukare som ansöker om sådana stöd, och att en bedömning har gjorts att jordbrukarna söker stöd för i stort sett all åkermark i landet. Denna metod har använts för att jordbrukarna inte ska behöva uppge grödarealer mer än en gång varje år. Täckningsfelet för den redovisade betesmarksarealen är större, då den ansökta arealen betesmark till viss del beror på hur stödsystemet för betesmark ser ut vid varje given tidpunkt.

Övertäckning förekommer inte, medan undertäckning förekommer om uppdateringen av jordbruksföretag i rampopulationen inte har blivit komplett. Ram­populationen utgörs av LBR. Ramen för 2014 års undersökning består av LBR 2013 kompletterat med information från administrativa register såsom t.ex. Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd (IACS) samt från statis­tiska undersökningar som genomförts 2014.

Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i de använda registren eller i enkätundersökningen är felaktiga. I enkätundersökningen görs kontroller dels av inlästa värden genom verifiering, dels i efterhand av avvikelser från förväntade värden. Uppgifterna i de administrativa registren kontrolleras genom kontroller i fält och administrativa kontroller.

Svarsbortfallet i enkätundersökningen var ungefär 3 %. Resultaten har dock korrigerats för detta. Fel från bearbetningsprocessen (skanning, granskning/rättning och skattningsmetoder) bedöms vara små och inte påverka resultaten i stort.

Vissa mindre justeringar av redovisade grödarealer har gjorts. Höstkorn i Dalarna och norr därom har redovisats som vårkorn. Alvarbete som redovisats i län utom Kalmar och Gotland har redovisats som betesmark. För länen 01 till 14, d.v.s. Stockholm till Västra Götaland, har fäbodbete redovisats som betesmark. I Norrbottens län har sockerbetor redovisats som matpotatis.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesareal för nötkreatur i stödsammanhang. Jämförelser av fäbodbeten mellan åren bör göras med försiktighet.

Företag brukar inte alltid exakt den mark de söker stöd för. Exempelvis så byter potatisodlare mark med andra odlare för att få en bra växtföljd. Detta medför bland annat att antalet företag som odlar potatis överskattas, medan arealen stämmer.

Bra att veta

Annan statistik

I JO 10 SM 1401 redovisades definitiva uppgifter om jordbruksmarkens användning 2013, i JO 18 SM 1401 redovisades höstsådda arealer 2014 och i JO 10 SM 1403 redovisades antal hektar åker- respektive betesmark som är omställd till ekologisk odling eller under omställning.

Grödarealer i detta Statistiska meddelande stämmer med något mindre undantag med de grödarealer för Sverige som EU:s statistikkontor Eurostat redovisar vid publicering av skörde- och arealstatistik för EU-länderna.

Jordbruksverket har publicerat en rapport, Marknadsöversikt – vegetabilier, rapport 2012:26, i den finns det bland annat beskrivet vad skörden av olika grödor används till.

 

Elektronisk publicering

Detta Statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.jordbruksverket.se/statistik samt på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.

 

 



[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) 1166/2008 av den 19 november 2008 om undersökningar om jordbrukets struktur och en undersökning om produktionsmetoder inom jordbruket samt upphävande av rådets förordning (EEG) nr 571/88.

[2] Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av strukturen i jordbruket (SJVFS 2013:4)

[3] Statens jordbruksverks föreskrifter om statistisk undersökning av strukturen i jordbruket (SJVFS 2014:14)