Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2014

JO 10 SM 1501

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Jordbruksmarken 2014
Jordbruksmarkens förändring över tid

Redovisningsgrupper, definitioner och förklaringar

I detta Statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Arealer uppdelat på län, kommun samt stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistik­databas på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se/statistik.

Jordbruksmark är ett övergripande begrepp för åkermark samt betesmark och slåtteräng. Åkermark definieras som mark som används till växtodling eller bete och som är lämplig att plöja utan större föreberedelser. Om det till exempel är många stora stenar på en mark är det oftast inte lämpligt att plöja och därmed inte åkermark. Mark som används till fruktodling eller som plantskola samt mark där det sker odling av energiskog räknas också som åkermark. Betesmark och slåtteräng är mark som används till bete och som inte är lämplig att plöja. På betesmark ska det växa tillräckligt med gräs och örter av det slag som duger till foder för djuren. Slåtteräng är mark som på sommaren används till slåtter.

Detta är Statistiska meddelande består av två delar, första delen handlar om jordbruksmarken 2014 inklusive jämförelser med 2013. Andra delen handlar om jordbruksmarkens förändring över tid. Arealerna redovisas per gröda och / eller grödgrupp, utifrån vad jordbruksföretagen angett i stödansökningar till Jordbruksverket. Alla arealer i texten nedan samt i tablåerna A och C är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1a till 5a.

 

Jordbruksmarken 2014

Förhållande mellan jordbruksmark och landareal 2014

Karta A visar hur stor andel av landarealen i respektive kommun som används till jordbruksmark. Landarealen är hämtad från SCB och enligt deras definition ingår vattendrag 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till max några 10-tal kvadratmeter stora, i landarealen.

Landarealen i 38 av Sveriges 290 kommuner består av minst 40 % jordbruksmark, 30 av dem finns i Skåne eller Västra Götalands län. Landarealen i 91 av kommunerna består av mindre än 5 % jordbruksmark. Exempelvis är jordbruksmarken mindre än 5 % av landarealen i samtliga kommuner i Västernorrlands och Norrbottens län.

 

Karta A. Andel jordbruksmark av landarealen på kommunnivå, 2014

 

Jordbruksmarkens fördelning 2014

Av tablå A framgår det att den totala jordbruksarealen var 3 032 200 hektar 2014, vilket är en liten  minskning jämfört med 2013. Den största delen, 86 %, av jordbruksmarken används till åkermark. 2014 fanns det 2 596 500 hektar åkermark och 435 700 hektar betesmark. Både åkermarken och betesmarken minskar lite sedan 2013. I tablå A redovisas också åkermarken fördelad på nio grödgrupper, samt hur många företag som odlar någon gröda i respektive grupp. Det totala antalet företag som har jordbruksmark har minskat, det medför att det är färre företag som odlar respektive gröda med undantag för baljväxter och övriga växtslag där antalet företag har ökat med 200 företag per grödgrupp.

 

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
värden) och antal företag för 2013 och 2014

 

2013
hektar

2013
antal företag

2014
hektar

2014
antal företag

Spannmål

984 500

26 200

1 034 400

26 200

- därav vete

326 200

17 100

455 200

16 300

- därav korn

392 600

10 800

335 300

13 000

- därav havre

200 600

14 000

164 900

13 100

- därav resterande1

65 100

4 700

79 000

5 400

Baljväxter

40 000

2 600

44 500

2 800

Vall och grönfoderv.

1 177 800

56 300

1 172 200

55 000

Potatis

23 900

3 300

23 800

3 200

Sockerbetor

36 200

2 000

34 300

1 900

Raps och rybs

125 700

5 900

96 000

4 700

Övriga växtslag2

51 200

5 100

52 800

5 300

Träda

158 100

19 600

132 500

18 500

Ospecificerad åkermark3

7 200

2 000

6 100

1 700

Summa åkermark

2 604 500

64 300

2 596 500

62 800

 

 

 

 

 

Summa betesmark och slåtteräng

442 900

36 400

435 700

35 400

Summa jordbruksmark

3 047 400

66 100

3 032 200

64 500


Anm. Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1)       Består av råg, rågvete och blandsäd.

2)       Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.

3)       Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

 

 

Av figur A framgår det att den mesta jordbruksarealen finns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt finns 1 024 400 hektar jordbruksmark i dessa län. Knappt 50 % av åkermarken i Sverige finns i något av de fyra län med mest åkermark. Kalmar län är det län med mest betesmark och slåtteräng, ca 17 % av Sveriges totala betesmark och slåtteräng finns där.

 

Figur A. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2014

 

Figur B visar hur andelen åker- respektive betesmark skiljer sig mellan länen jämfört med riket. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 37 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är liknande fördelning som för 2013.

 

Figur B. Jordbruksmarkens fördelning per län och riket år 2014

Mindre åkerarealer, men mer spannmål än 2013

Figur C redovisar hur stor andel av jordbruksmarken som består av respektive grödgrupp åker samt betesmark. Vall- och grönfoderväxter är störst och upptar 38 % av all jordbruksmark. Spannmålsodlingen år 2014 utnyttjade 34 % av den totala jordbruksarealen, vilket är den näst största gruppen. Det är små skillnader mellan 2013 och 2014.

 

Figur C. Jordbruksmarkens användning år 2013 och 2014

 

Spannmål

Den totala spannmålsarealen var 1 034 400 hektar år 2014. Det innebär en ökning med 5 % jämfört med året innan. Vete är den största grödan, 455 200 hektar, den ökade med 40 % sedan 2013. Detta var den största ökningen bland spannmålsgrödor. 17 % av vetearealen som har såtts består av vårvete. Även om kornarealen har minskat med 15 % sedan 2013 är det den näst största spannmålsgrödan. Endast 4 % av kornarealen bestod av höstkorn. Havre är den tredje största spannmålsgrödan, dock minskade arealen med 18 % sedan 2013. Råg, rågvete och blandsäd, ökade tillsammans med 21 %. Fördelningen mellan spannmålsgrödorna visas i figur D.

 

Figur D. Spannmålsarealens fördelning 2013 och 2014

Baljväxter

Gruppen baljväxter som bland annat består av ärter, åkerbönor, konservärter och bruna bönor odlades på 45 500 hektar år 2014, vilket är en ökning med 11 % jämfört med 2013. Ärtor svarar för 77 % av baljväxtarealen. Åkerbönor ingår i ärtor i statistiken och odlas på 19 400 hektar. Bruna bönor odlas endast i Kalmar län och utgör ca 1 % av baljväxterna.

Vall och grönfoderväxter

Vall och grönfoderväxter odlades på 1 172 200 hektar 2014, vilket är en minskning med 0,5 % jämfört med året innan. Majs ingår i denna grupp och odlas på 16 600 hektar.

Sockerbetor och potatis

Sockerbetsarealen upptog 34 300 hektar år 2014. Det innebär en minskning med 5 % jämfört med 2013. Jämfört med 2013 har arealen för potatis minskat med 0,4 % till 23 800 hektar. Matpotatis svarar för knappt 75 % av potatisarealen medan resterande andel används till potatis för stärkelse.

Raps och rybs

Arealen av raps och rybs upptog 96 000 hektar år 2014, vilket är en minskning med 24 % jämfört med 2013. 83 % av arealen består av höstraps och knappt 15 % av arealen består av vårraps.

Övriga växtslag

Övriga växtslag är en sammanslagning av frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt övriga mindre åkergrödor som inte ingår i någon annan grupp. Arealen övriga växtslag var 52 800 hektar 2014. Trädgårdsväxter, frövall och energigrödor svarade var för sig för 23-29 % av arealen. Salix är den största grödan inom energigrödor, 9 800 hektar odlades 2014.

Träda

Arealen i träda var 132 500 hektar år 2014. Det innebär en minskning med 16 % jämfört med 2013.

Ospecificerad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU- stöd. Den var 6 100 hektar 2014, vilket var en minskning med 15 % sedan 2013.

 

Betesmarken minskar jämfört med 2013

Den totala betesarealen var 435 700 hektar 2014 vilket är en minskning med 7 200 hektar sedan 2013. 84 % av betesarealen bestod av betesmark. Alvarbete som endast finns i Kalmar län och Gotlands län upptar 6 % av betesarealer och drygt 3 % är fäbodbete som endast finns i Värmlands län och norrut.

 

Antal jordbruksföretag 2014

Tablå B visar att antalet jordbruksföretag år 2014 var 65 847 stycken, vilket var en minskning med 2 % sedan 2010. Minskningen av företag är störst bland företagen med mellan 2 till 5 hektar åkermark, 384 stycken (-4 %). Antal företag ökade i två grupper, de som har upp till 2,0 hektar åkermark (+252 företag, +6 %) och de som har över 100 hektar åkermark (+28 företag, +0,4 %).

Knappt 55 % av företagen som finns i gruppen upp till 2,0 hektar åkermark har minst 5,0 hektar jordbruksmark. Övriga företag har djur och/eller trädgårds­odling.

 

Tablå B. Jordbruksföretag efter storleksklass åkermark, hektar

Storleksklass
åkermark

Antal företag

 

Förändring
2013-2014

2013

2014

 

Antal

Procent

-2,0

3 935

4 187

252

6

2,1- 5,0

10 142

9 758

-384

-4

5,1- 10,0

13 857

13 508

-349

-3

10,1- 20,0

12 439

12 185

-254

-2

20,1- 30,0

6 022

5 829

-193

-3

30,1- 50,0

6 778

6 556

-222

-3

50,1- 100,0

7 368

7 191

-177

-2

Över 100,0

6 605

6 633

28

0

Totalt

67 146

65 847

 

-1 299

-2


 

Av Figur E framgår att 53 % av åkermarken är på företag som har över 100 hektar åker. Det är endast företag som har åker som är med i beräkningen vilket skiljer sig lite jämfört med Tablå B där gruppen mindre än 2 hektar åker även inkluderar de företag som inte har åkermark.

 

Figur E. Andel företag och andel åkerareal som finns i respektive storleksgrupp åker 2014

 

Av figur F framgår att de allra flesta jordbruksföretag återfanns i Skåne eller Västra Götaland. Åkermarken i Västra Götalands län brukas drygt av 12 600 företag och åkermarken i Skåne län brukas av knappt 8 100 företag.

Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i diagrammet om företaget har mark i fler än ett län och/eller har både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i respektive län som avses, inte hur många företag som har sin adress i respektive län.

 

Figur F. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2014

 

Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag 2014

Karta B visar att genomsnittet av antal hektar åkermark per jordbruksföretag skiljer sig åt i landet på kommunnivå. I två kommuner brukar företagen i snitt mer än 100 hektar, det är i Salem i Stockholms län och i Vadstena i Östergötlands län. I Skåne län finns en tredjedel av de kommuner där företagen i snitt brukar mer än 65 hektar. Det skiljer totalt knappt 22 000 hektar och knappt 4 500 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta medför att företagen i Skåne län i genomsnitt brukar 18 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands län.

I genomsnitt brukar ett företag 41 hektar åkermark i Sverige. Företagen i Östergötlands län och i Gotlands län brukar flest hektar i genomsnitt, 62 hektar, medan företagen i Kronobergs län har minst hektar i genomsnitt, 21 hektar.

Beräkningarna är endast baserade på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger.

 

Karta B. Genomsnittligt antal hektar åkermark per jordbruksföretag i
respektive kommun 2014

 

 

Jordbruksmarkens förändring över tid

Sedan 2003 har jordbruksarealen minskat med 4 %. I figur G framgår det att arealen jordbruksmark var något större 2005 jämfört med åren precis före och efter. Till följd av EU:s jordbruksreform gick vi över från arealstöd till gårdsstöd 2005. Detta medförde att betydligt fler jordbrukare ansökte om stöd än tidigare. Ett stort antal av dessa företag hade tidigare inte ansökt om stöd. Vidare ansöktes om stöd för åkerarealer som ingen tidigare ansökt om stöd för. Detta tillsammans innebär att de redovisade arealerna för vissa grödor och antalet företag med växtodling för år 2005 är betydligt högre än vad redovisats för 2004.

 

Figur G Jordbruksmarkens förändring 2003 till 2014

 

Tablå C visar utvecklingen av arealer sedan 2003, för samma grödgrupper som i tablå A. Mellan 2003 och 2014 minskade arealen åkermark med knappt 3 % och betesarealen med knappt 12 %. Detta innebär att åkerarealen har ökat sin andel av jordbruksarealen från 84 % till 86 % under samma period. Ej utnyttjad åkermark är en grödgrupp som fanns tidigare men som har tagits bort. Totalt har jordbruksmarken minskat med 4 % mellan 2003 och 2014.

 

Tablå C. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
värden) 2003-2014

 

20031

2007

20102

2013

2014

Spannmål

1 153 900

990 100

962 800

984 500

1 034 400

- därav vete

411 300

361 600

400 000

326 200

455 200

- därav korn

368 500

326 700

318 800

392 600

335 300

- därav havre

279 800

207 900

164 400

200 600

164 900

- därav resterande

94 300

93 900

79 600

65 100

79 000

Baljväxter

38 800

28 600

46 100

40 000

44 500

Vall och grönfoderv.

965 000

1 127 600

1 194 700

1 177 800

1 172 200

Potatis

30 500

28 400

27 200

23 900

23 800

Sockerbetor

50 100

40 700

37 900

36 200

34 300

Raps och rybs

58 600

87 800

110 200

125 700

96 000

Övriga växtslag3

42 700

53 900

67 200

51 200

52 800

Träda

275 600

280 600

176 800

158 100

132 500

Ospecificerad åkermark4

41 400

8 300

10 500

7 200

6 100

Ej utnyttjad åkermark

11 900

2 000

..

..

..

Summa åkermark

2 668 600

2 648 000

2 633 500

2 604 500

2 596 500

 

 

 

 

 

 

Summa betesmark och slåtteräng

494 400

489 300

451 900

442 900

435 700

Summa jordbruksmark

3 163 000

3 137 300

3 085 400

3 047 400

3 032 200


Anm. Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1)       För 2003 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark.

2)       År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”.

3)       Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och ut-säde grönsaker.

4)       Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

 

 

Minskande areal spannmål och ökande areal av vall och grönfoderväxter

I figur H visas utvecklingen för de fyra största åkergrupperna för åren 1999 till 2014. 1999 hade spannmål störst arealer och vall och grönfoder näst störst, 2005 bytte de plats som största grödgrupp. 1999 var arealen träda nästan fyra gånger större än raps och rybs, det har ändrats till att träda är 28 % större 2014.

 

Figur H. Areal i tusen hektar för de fyra största grödgrupperna åren 1999–2014

 

Spannmål

Utvecklingen för spannmål under perioden 1999 till 2014 ses i figur H. Sedan 1999 har spannmålsarealen minskat med 10 % till 1 034 400. Höstvete ökade med 81 % till 379 900 hektar under den här perioden, det är den spannmålsgröda som har ökat mest. Även vårvete ökade under samma period, totalt ökade vete med 65 % under perioden 1999 till 2014. I figur I visas fördelningen inom spannmålsgruppen mellan åren 1999-2014. Vete har ökat sin andel från 24 % till 44 %. Korn och havre minskade sin andel, korn från 42 % till 32 % och havre från 27 % till 19 %.

 

Figur I. Utveckling av spannmålsareal 1999‑2014

Baljväxter

Baljväxter har ökat med 5 700 hektar sedan 2003, andelen åkerareal som utgörs av baljväxter har ökat med en procentenhet under samma period. Ärtor är en del av baljväxterna och består av ärtor, åkerbönor, sötlupiner, vicker och kikärter. Gruppen ärtor har ökat med 5 300 hektar till 34 200 hektar sedan 2003. Det har skett en del förändringar inom gruppen ärtor, 2003 bestod gruppen ärtor av 86 % ärter och 13 % åkerbönor samt liten andel resterande grödor. 2014 är 57 % åkerbönor och 43 % ärtor samt en liten andel resterande grödor.

Vall och grönfoderväxter

Även arealen vall och grönfoderväxter har ökat under samma period. Ökningen var 207 200 hektar vilket motsvarar 21 %. Mellan åren 2003 och 2011 ökade arealen vall och grönfoder varje år. En anledning till denna ökning är förändringar i jordbrukspolitiken år 2005 då gårdstödet infördes. Utvecklingen av vall och grönfoderväxter finns i figur H.

Sockerbetor och potatis

Både sockerbetor och potatis har minskat sedan 2003. Sockerbetor minskade med 37 % till 34 300 och potatis minskade med 22 % till 23 800 hektar. En anledning till den stora minskningen för sockerbetor är att stöden för socker­betor förändrades år 2005.

Raps och rybs

I Figur H ser man att arealen för raps och rybs har ökat sedan 1999. Den totala arealen raps och rybs har dock minskat med 43 % till 96 600 hektar sedan 1981. Utvecklingen mellan de fyra olika grödorna ses i figur J. 1981 bestod arealen till 41 % av vårrybs, vilket då var den största grödan och nu motsvarar den mindre än 1 % av arealen. Efter en nedgång till 44 800 hektar 2001 ökar arealen raps och rybs.

 

Figur J. Utveckling för oljeväxter 1981‑2014

 

Övriga växtslag

Till gruppen övriga växtslag hör frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsgrödor och andra växtslag. Arealen övriga växtslag har varierat mellan åren men 2014 är den 52 800 vilket är 24 % mer än 2003. Arealen energiskog har minskat med knappt 2 000 hektar. Fördelningen inom gruppen energiskog har ändrats från 2008. Då bestod energiskog till 91 % av salix, 2014 var det 80 % salix och 11 % poppel

Träda

År 2003 var arealen träda 275 600 hektar, till 2014 har den minskat med 52 %. Den största minsknigen skedde mellan 2007 och 2008. Då försvann kravet på att en del areal måste ligga i träda. Detta syns tydligt i figur H.

Ospecificerad åkermark och outnyttjad åkermark

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU-stöd. Arealen ospecificerad åker har minskat med 85 % till 3 100 hektar sedan 2003. Ej utnyttjad åkermark fanns inte med som valbar gröda i 2014 års stödansökan, den togs bort till 2008, 2003 uppgick det till 11 900 hektar.

Arealen till betesmark och slåtteräng minskar

Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur K. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR år 2010.

 

Figur K. Areal betesmark i tusen hektar åren 2002–2014

 

Antal företag minskar och företagen brukar större arealer

År 2003 fanns det 66 780 jordbruksföretag, till 2014 har antalet minskat med drygt 1 %. På grund av olika saker som beskrivs nedan har antal företag varierat sedan 2003. Det finns en nedåtgående trend när det gäller antal företag. Figur L visar utvecklingen av hur stor andel av företag med åkermark som finns inom respektive storleksgrupp åker. 2014 återfanns störst andel av företagen i gruppen som har 5,1‑10 hektar åkermark, 21 %.

År 2010 ändrades gränserna för vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR). År 2009 och tidigare gällde att företagen hade mer än 2,0 hektar åkermark medan det från och med 2010 gäller att företagen ska ha mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark.

LBR baseras bland annat på information om företag som har sökt stöd och för vilka arealer de sökt stöd. Gränserna för att få stöd ändrades 2010.
2009 och tidigare var kraven att företaget skulle bruka minst 0,3 hektar jordbruksmark. Sedan 2010 gäller det att företaget ska bruka minst 4,0 hektar jordbruksmark.

Ändringen av gränserna i LBR och ändringen av stödsystemet bidrar troligen till att andelen företag i grupperna mindre än 2 hektar och 5,1-20 hektar ökat mellan 2009 och 2010 samtidigt som gruppen 2,1-5 hektar minskat.

I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte betydligt fler jordbrukare om stöd än tidigare. Ett stort antal av dessa hade tidigare inte ansökt om stöd. Vidare ansöktes om stöd för åkerarealer som ingen tidigare ansökt om stöd för. Detta tillsammans inne­bär att de redovisade arealerna för vissa grödor och antalet företag med växt­odling för år 2005 är betydligt högre än vad redovisats för 2004. Detta påverkar också andelen företag i vissa storleksgrupper, vilket syns i figur L.

 

Figur L. Andel företag i respektive storleksgrupp åker 2003–2014

 

I figur M ser man att över 50 % av åkermarken i landet brukas av företag som finns i gruppen mer än 100 hektar åkermark. Detta är en ökning sedan 2003 då det var ca 41 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen. 2003 fanns det 2 668 600 hektar åkermark, arealen har minskat med nästan 3 % till 2014.

 

Figur M. Andel hektar åkermark i respektive storleksgrupp åker 2003–2014