![]() |
![]() | |
Jordbruksmarkens användning 2014 | JO 10 SM 1402 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer
Ökad veteareal och minskad areal för raps och rybs
Av tablå A framgår att arealen åkermark preliminärt är 2 594 100
hektar år 2014. Det är en minskning med 10 500 hektar (‑0,4 %) jämfört
med 2013. Den totala arealen betesmark är preliminärt 434 700 hektar år
2014, vilket är en minskning med 8 200 hektar (‑2 %) jämfört
med år 2013. Det är färre som har sökt stöd 2014 vilket kan bidra till att
jordbruksmarksarealen minskar totalt. Att betesmarksarealen minskar mer
procentuellt sett än åkermarksarealen kan bero på att det inte går att söka nya
miljöåtaganden 2014. Den totala spannmålsarealen är preliminärt 1 036 100
hektar år 2014. Det är en ökning med 51 600 hektar (+5 %) jämfört med
år 2013. Arealen höstvete ökar preliminärt mest med 170 100 hektar
(+81 %) medan arealen vårvete minskar med 42 000 hektar (‑36 %).
Detta ger tillsammans att arealen för vete ökar med 128 100 hektar (+39 %),
jämfört med 2013. Den totala vetearealen år 2014 är preliminärt 454 300
hektar, vilket är den största som någonsin har uppmätts. Arealerna för korn och
havre minskar båda preliminärt, för korn är minskningen 57 100 hektar (‑15 %)
och för havre 33 100 hektar (‑16 %). Resterande spannmålsgrödor,
råg, rågvete och blandsäd (benämnt ”därav resterande” i tablå A) ökar
tillsammans med 13 700 hektar (+21 %) jämfört med 2013. Rågvete och
råg som är höstsådda grödor ökar preliminärt medan blandsäd som sås på våren
minskar. Arealen baljväxter är preliminärt 44 500 hektar, vilket
är en ökning med 4 500 hektar (+11 %) jämfört med år 2013. Arealen vall
och grönfoderväxter som består av majs, grönfoder samt slåtter- och betesvall, är
preliminärt 1 169 900 hektar år 2014, vilket är en minskning
med 8 000 hektar (‑0,7 %) jämfört med år 2013. Arealen potatis upptar preliminärt 24 000 hektar år 2014,
vilket är oförändrat jämfört med år 2013. Sockerbetsarealen minskar jämfört med
2013 med 1 800 hektar (‑5 %). Arealen raps och rybs är preliminärt 96 600 hektar år
2014. Det är en minskning 29 100 hektar (‑23 %) jämfört med år
2013. Arealen med höstraps har preliminärt ökat med 8 200 hektar
(+11 %) till 79 800 hektar medan arealen med vårraps preliminärt minskat
med 36 200 hektar (‑71 %) till 14 700 hektar. Arealen i träda är preliminärt 129 400 hektar år 2014.
Det är en minskning med 28 700 hektar (‑18 %) jämfört med år
2013. Sedan 2010 har arealen träda minskat med 47 400 hektar (‑27 %).
Under 2008 försvann kravet på att en del areal måste ligga i träda, vilket tydligt
kan ses i figur A. Tablå A.
Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
![]() 1)
Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla
övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen
för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde för grönsaker. 2)
Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. I figur A visas förändringen för vissa grödgrupper från 1999
till preliminära uppgifter för 2014. Sedan 1999 har spannmålsarealen minskat
med 10 %, arealen träda minskat med 52 % medan arealerna för vall och
grönfoderväxter samt raps och rybs ökat med 19 % respektive 27 %. Figur A. Areal i
tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 1999–2014 Av figur B framgår att spannmålsodlingen år 2014 preliminärt
upptar 34 % av den totala arealen jordbruksmark, vall och grönfoderväxter
39 %, betesmark 14 % och träda 4 %. Endast en mindre del av
arealen utnyttjas för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor, raps och rybs
respektive övriga växtslag. Det är små skillnader mellan slutlig statisk 2013
och preliminär statistik 2014. Figur B.
Jordbruksmarkens användning slutlig statistik 2013 och preliminär statistik 2014 Av figur C framgår att inom spannmålsodlingen är odlingen av
vete störst med 44 % av arealen, därefter kommer korn med 32 % och havre
med 16 % av arealen. Rågvete svarar för 4 % av arealen, råg för
3 % och blandsäd svarar för 1 % var av arealen. Sedan 2013 har andelen vete ökat från 33 % till
44 % av spannmålsarealen, medan andelen korn och havre har minskat från
40 % till 32 % respektive från 20 % till 16 % av
spannmålsarealen. Figur C.
Spannmålsarealens fördelning slutlig statistik 2013 och preliminär statistik 2014 Jordbruksmarkens fördelning per län
Av figur D framgår att en stor del av landets åkermark finns
i Västra Götalands län och i Skåne län år 2014. Sammanlagt finns preliminärt 907 814
hektar åkermark i dessa län, vilket motsvarar 35 % av den totala
åkermarken i Sverige. Vidare finns störst areal betesmark och slåtteräng i
Kalmar län med 72 192 hektar, följt av Västra Götalands län, 59 649
hektar samt Skåne län, med 55 141 hektar. Figur D.
Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2014 Figur E visar den procentuella andelen av åkermarken per län
som ligger i träda år 2014 (preliminär statistik). I Sverige är det 5 % av
åkermarken som ligger i träda. Stockholms län har störst andel åkermark i
träda, 13 %, medan Skåne län har minst andel åkermark i träda, 0,9 %.
Övriga län som också har mindre än 2 % av åkermarken i träda är
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Västernorrlands och Jämtlands län. Figur E.
Procentuell andel av åkermarken i träda per län 2014 (preliminärt) Jämförelse mellan preliminär statistik för 2013 och slutlig statistik för 2013
2011 var första året då preliminär statistik över arealanvändningen
baserades på ett preliminärt LBR. Preliminär statistik för 2010 och tidigare år
har enbart baserats på de arealer som brukarna angett i sin SAM-ansökan. I
detta Statistiska meddelande (SM) har samma metod använts som för 2011, alltså
ett preliminärt LBR. Preliminärt LBR för 2014 baseras på LBR för 2013
tillsammans med arealer i SAM-ansökan för 2014. I tablå B finns information om skillnader mellan den
preliminära statistiken och den slutliga statistiken för 2013 samt preliminär statistik
för 2014. De största skillnaderna mellan preliminär statistik och slutlig
statistik, år 2013, var för vall och grönfoder som justerades upp med knappt
9 400 hektar (+0,8 %), träda som justerades upp med drygt 7 300
hektar (+5 %), höstraps som justerades ned med knappt 6 000 hektar (-8 %)
och höstvete som justerades ned med knappt 4 800 hektar (-2 %). Tablå B. Jämförelse
av arealer, preliminär statistik 2013, slutlig statistik 2013 och preliminär statistik
2014, hektar
![]() |