Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2013

JO 10 SM 1401

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Uppgifter per kommun och stödområde

I detta Statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Arealer uppdelat på län, kommun samt stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistik­databas på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se/statistik.

 

Ökad spannmålsareal samt ökad areal för oljeväxter

Alla värden i texten nedan och i tablå A är avrundade till närmsta 100-tal, medan alla förändringar i hektar och procent är beräknade på de faktiska värdena som redovisas i tabellerna 1a till 5a.

Av tablå A framgår att åkermarken år 2013 var 2 604 500 hektar. Det innebär en minskning med 64 100 hektar (-2,4 %) sedan år 2003 och minskning med 28 900 hektar (-1,1 %) sedan 2010. Den totala arealen betesmark var 442 900 hektar år 2013, vilket är en minskning med 51 500 hektar (-10 %) jämfört med år 2003. Totalt har arealen jordbruksmark minskat med 115 600 hektar (-4 %) till 3 047 400 hektar under perioden 2003 till 2013.

Den totala spannmålsarealen var 984 500 hektar år 2013. Det innebär en ökning med 21 700 hektar (+2,3 %) jämfört med år 2010. Korn ökade mest procentuellt (+23 %) till 392 600 hektar, havrearealen ökade med 36 200 hektar (+22 %) medan vete­arealen minskade med 73 800 hektar (-18 %) jämfört med 2010. Jämfört med år 2003 minskade spannmåls­arealen med 169 400 hektar (-15 %). Korn ökade med 24 100 hektar (+7 %) jämfört med 2003. Övriga spannmål minskade under samma period. Råg, rågvete och blandsäd som här benämns resterande spannmål hade den procentuellt största minskningen (‑31 %) vilket motsvarade -29 100 hektar. Vete hade den största minskningen sett till antal hektar, ‑85 100 (-21 %). Jämfört med 2003 minskade arealen för havre med 79 200 hektar (-28 %).

Gruppen baljväxter som bland annat består av ärter, åkerbönor, konservärter och bruna bönor odlades på 40 000 hektar år 2013, vilket är en minskning med 6 100 hektar (-13 %) jämfört med 2010 men en ökning 1 100 hektar (+3 %) jämfört med 2003. Vall och grönfoderväxter odlades på 1 177 800 hektar 2013, vilket är en minskning med 16 900 hektar (-1,4 %) jämfört med 2010. Jämfört med 2003 är det en ökning med 212 800 hektar (+22 %). I figur A kan man se att arealen för vall och grönfoderväxter ökat varje år från 2003 till 2011. En anledning till denna ökning är förändringar i jordbrukspolitiken år 2005 då gårdstödet infördes.

Sockerbetsarealen upptog 36 200 hektar år 2013. Det innebär en minskning med 1 700 hektar (-5 %) jämfört med 2010. Jämfört med år 2003 har arealen minskat med 13 900 hektar (‑28 %). En anledning till den stora minskningen är att stöden för sockerbetor förändrades år 2005. Potatisarealen har minskat med 6 700 hektar (‑22 %) sedan 2003. Jämfört med 2010 har arealen för potatis minskat med 3 300 hektar (-12 %).

Arealen av raps och rybs upptog 125 700 hektar år 2013, vilket är en ökning med 15 400 hektar (+14 %) jämfört med 2010. Sedan år 2003 har arealen för raps och rybs ökat med 67 100 hektar (+115 %). I figur A ser man att arealen för raps och rybs har ökat nästan varje år från år 2001 till 2013.

Arealen i träda var 158 100 hektar år 2013. Det innebär en minskning med 18 700 hektar (-11 %) jämfört med 2010. Sedan år 2003 har arealen i träda minskat med 117 500 hektar (-43 %). Under 2008 försvann kravet på att en del areal måste ligga i träda. Effekten av detta ser man tydligt i figur A.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något EU- stöd. Den var 7 200 hektar år 2013, vilket är en minskning med 3 400 hektar (-32 %) jämfört med 2010. Jämfört med 2003 minskade arealen med 34 200 hektar (‑83 %). Ej utnyttjad åkermark fanns inte med som valbar gröda i 2013 års stödansökan och är således lika med noll.

 

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning. Hela riket, hektar (avrundade
värden)

 

20031

2005

2007

20102

2013

Spannmål

1 153 900

1 024 000

990 100

962 800

984 500

- därav vete

411 300

354 800

361 500

400 000

326 200

- därav korn

368 500

378 600

326 700

318 800

392 600

- därav havre

279 800

200 100

207 900

164 400

200 600

- därav resterande

94 300

90 500

93 900

79 600

65 100

Baljväxter

38 800

40 900

28 600

46 100

40 000

Vall och grönfoderv.

965 000

1 066 900

1 127 600

1 194 700

1 177 800

Potatis

30 500

30 500

28 400

27 200

23 900

Sockerbetor

50 100

49 200

40 700

37 900

36 200

Raps och rybs

58 600

82 200

87 800

110 200

125 700

Övriga växtslag3

42 700

54 900

53 800

67 200

51 200

Träda

275 600

321 300

280 600

176 800

158 100

Ospecificerad åkermark4

41 400

31 600

8 200

10 500

7 200

Ej utnyttjad åkermark

11 900

1 800

2 000

..

..

Summa åkermark

2 668 600

2 703 100

2 647 700

2 633 500

2 604 500

 

 

 

 

 

 

Summa betesmark och slåtteräng

494 400

513 500

489 300

451 900

442 900

Summa jordbruksmark

3 163 000

3 216 600

3 137 000

3 085 400

3 047 400


Anm. Värdena är avrundade till närmsta 100-tal, förändringar i hektar och procent som redovisas i texten är beräknade på faktiska värden.

1)       För 2003 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark.

2)       År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”.

3)       Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och ut-säde grönsaker.

4)       Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

 

Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 1999–2013

 

Av figur B framgår att spannmålsodlingen år 2013 utnyttjade 32 % av den totala jordbruksarealen, vall och grönfoderväxter 39 %, betesmark 15 % och träda 5 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjades för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor, raps och rybs respektive övriga växtslag. Det är små skillnader mellan 2010 och 2013.

 

Figur B. Jordbruksmarkens användning år 2010 och 2013

 

Av figur C framgår att inom spannmålsodlingen var odlingen av korn störst med 40 % av arealen, därefter vete med 33 % av arealen och havre med 20 % av arealen. Råg, rågvete och blandsäd svarade tillsammans för endast 7 % av arealen.

Sedan 2010 har andelen vete minskat från 42 % till 33 % av spannmålsarealen, andelen korn har ökat från 33 % till 40 % och andelen havre har ökat från 17 % till 20 % av spannmålsarealen.

 

Figur C. Spannmålsarealens fördelning år 2010 och 2013

 

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av figur D framgår att en stor del av landets åkermark år 2013 fanns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt 911 500 hektar åkermark fanns i dessa län. Mest betesmark och slåtteräng fanns i Kalmar län med 72 600 hektar, följt av Västra Götalands- samt Skåne län.

 

Figur D. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2013

 

Av figur E framgår det att andelen åker- respektive betesmark skiljer sig åt mellan länen. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 37 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är liknande fördelning som för 2012.

 

Figur E. Jordbruksmarkens fördelning per län år 2013

 

Antal jordbruksföretag

Tablå B visar att antalet jordbruksföretag år 2013 var 67 146 stycken, vilket var 3 945 stycken färre än år 2010. Detta motsvarar en minskning med 6 %. Minskningen av företag är störst bland företagen med mellan 2 till 5 hektar åkermark, 1 459 stycken (-13 %). Antal företag ökade i två grupper, de som har upp till 2,0 hektar åkermark (+150 företag, +4 %) och de som har över 100 hektar åkermark (+149 företag, +2 %).

Ungefär 60 % av företagen som finns i gruppen upp till 2,0 hektar åkermark har minst 5,0 hektar jordbruksmark. Övriga företag har djur och/eller trädgårdsodling.

 

Tablå B. Jordbruksföretag efter storleksklass åkermark, hektar

Storleksklass
åkermark

Antal företag

 

Förändring
2010-2013

2010

2013

 

Antal

Procent

-2.0

3 785

3 935

150

4

2,1- 5,0

11 601

10 142

-1 459

-13

5,1- 10,0

13 943

13 857

-86

-1

10,1- 20,0

13 008

12 439

-569

-4

20,1- 30,0

6 603

6 022

-581

-9

30,1- 50,0

7 490

6 778

-712

-10

50,1- 100,0

8 205

7 368

-837

-10

Över 100,0

6 456

6 605

149

2

Totalt

71 091

67 146

 

-3 945

-6


 

Av figur F framgår att de allra flesta jordbruksföretag återfanns i Skåne eller Västra Götaland. Åkermarken i Västra Götalands län brukas av knappt 13 000 företag och åkermarken i Skåne län brukas av knappt 8 300 företag.

Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i diagrammet om företaget har mark i fler än ett län och/eller har både åkermark och betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i respektive län som avses, inte hur många företag som har sin adress i respektive län.

 

Figur F. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2013

 

Förändring av betesmark

Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur G. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat begreppet betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med arealen enligt den gamla definitionen av LBR år 2010.

 

Figur G. Areal betesmark i tusen hektar åren 2002–2013

 

Antal hektar brukad åkermark per jordbruksföretag

Karta A visar att genomsnittet av antal hektar åkermark per jordbruksföretag skiljer sig åt i landet. Exempelvis skiljer det totalt knappt 23 000 hektar och knappt 4 700 företag mellan Västra Götalands län och Skåne län. Detta medför att företagen i Skåne län i genomsnitt brukar 18 hektar mer åkermark än företagen i Västra Götalands län.

I genomsnitt brukar ett företag 40 hektar åkermark i Sverige. Företagen i Östergötlands län brukar flest hektar i genomsnitt, 61 hektar, medan företagen i Kronobergs län har minst hektar i genomsnitt, 20 hektar.

Beräkningarna är endast baserade på företag som har åkermark. Om ett företag exempelvis har åkermark i Västerbottens och Norrbottens län är det med i beräkningarna två gånger.

 

Karta A. Genomsnittligt antal hektar åkermark per jordbruksföretag i
respektive län 2013

 

Andel företag och hektar fördelade på storleksgrupp åker

Figur H visar hur stor andel av företag med åkermark som finns inom respektive storleksgrupp åker. 2013 återfanns störst andel av företagen i gruppen som har 5,1‑10 hektar åkermark, 22 %.

År 2010 ändrades gränserna för vilka företag som ingår i Lantbruksregistret (LBR). År 2009 och tidigare gällde att företagen hade mer än 2,0 hektar åkermark medan det från och med 2010 gäller att företagen ska ha mer än 2,0 hektar åkermark eller minst 5,0 hektar jordbruksmark.

LBR baseras bland annat på information om företag som har sökt stöd och för vilka arealer de sökt stöd. Gränserna för att få stöd ändrades 2010.
2009 och tidigare var kraven att företaget skulle bruka minst 0,3 hektar jordbruksmark. Sedan 2010 gäller det att företaget ska bruka minst 4,0 hektar jordbruksmark.

Ändringen av gränserna i LBR och ändringen av stödsystemet bidrar troligen till att andelen företag i grupperna mindre än 2 hektar och 5,1-20 hektar ökat mellan 2009 och 2010 samtidigt som gruppen 2,1-5 hektar minskat.

I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte betydligt fler jordbrukare om stöd än tidigare. Ett stort antal av dessa hade tidigare inte ansökt om stöd. Vidare ansöktes om stöd för åkerarealer som ingen tidigare ansökt om stöd för. Detta tillsammans innebär att de redovisade arealerna för vissa grödor och antalet företag med växtodling för år 2005 är betydligt högre än vad redovisats för 2004. Detta påverkar också andelen företag i vissa storleksgrupper, vilket syns i figur H.

 

Figur H. Andel företag i respektive storleksgrupp åker 2003–2013

 

I figur I ser man att över 50 % av åkermarken i landet brukas av företag som finns i gruppen mer än 100 hektar åkermark. Detta är en ökning sedan 2003 då det var under ca 41 % av åkermarken som brukades av företagen i den gruppen.

 

Figur I. Andel hektar åkermark i respektive storleksgrupp åker 2003–2013

 

Förhållande mellan jordbruksmark och landareal

Karta B visar hur stor andel av landarealen i respektive kommun som används till jordbruksmark. Landarealen är hämtad från SCB och enligt deras definition ingår vattendrag 6 meter och smalare samt gölar och mindre vattensamlingar, upp till max några 10-tal kvadratmeter stora, i landarealen.

Landarealen i 38 av Sveriges 290 kommuner består av minst 40 % jordbruksmark medan landarealen i 91 av kommunerna består av mindre än 5 % jordbruksmark. Exempelvis är jordbruksmarken mindre än 5 % av landarealen i samtliga kommuner i Västernorrlands och Norrbottens län.

 

Karta B. Andel jordbruksmark av landarealen på kommunnivå, 2013