Beskrivning: Beskrivning: Statens Jordbruksverk

Beskrivning: Beskrivning: Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

Jordbruksmarkens användning 2011

JO 10 SM 1201

 

Beskrivning: Beskrivning: pil.gifFörsta sidan - I korta drag Beskrivning: Beskrivning: pil.gifStatistiken med kommentarer
Beskrivning: Beskrivning: pil.gifTabeller Beskrivning: Beskrivning: pil.gifFakta om statistiken
Beskrivning: Beskrivning: pil.gifKontaktpersoner, mer information Beskrivning: Beskrivning: pil.gifIn English


Statistiken med kommentarer

 

Uppgifter per kommun och stödområde

I detta Statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Motsvarande uppgifter per kommun och stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistik­databas på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se/statistik.

 

Ökad spannmålsareal samt minskad areal för oljeväxter

Av tablå A framgår att åkermarken år 2011 var 2 618 900 hektar. Det innebär en minskning med 49 700 hektar (-2 %) sedan år 2003 och minskning med 14 600 hektar (-0,6 %) sedan 2010. Den totala arealen betesmark var 446 900 hektar år 2011, vilket är en minskning med 47 500 hektar (-10 %) jämfört med år 2003. Totalt har arealen jordbruksmark minskat med 97 200 hektar (-3 %) till 3 065 800 hektar under perioden 2003 till 2011.

Den totala spannmålsarealen var 992 800 hektar år 2011. Det innebär en ökning med 30 000 hektar (+3 %) jämfört med år 2010. Av spannmålen är det endast arealen för resterande spannmål som minskat jämfört med 2010. Minskningen var 12 600 hektar (-16 %). Havre ökade mest procentuellt (+10 %) till 181 200 hektar och vetearealen ökade med 16 800 hektar (+4 %) jämfört med år 2010. Jämfört med år 2003 minskade spannmåls­arealen med 161 100 hektar (-14 %). Vete ökade med 5 500 hektar (+1%) jämfört med 2003, övriga spannmål minskade under samma period. Havre hade den största minskningen, gällande både antal hektar (-98 600) och procent
(-35 %) sedan 2003. Jämfört med 2003 minskade arealen för korn med 40 700 hektar (-11 %).

Baljväxtsarealen var 41 700 hektar år 2011, det är en minskning med 4 400 hektar
(-9,5 %) jämfört med 2010 men jämfört med 2003 har den ökat med 2 900 hektar (+7,5 %). Odlingen av vall och grönfoderväxter är oförändrade jämfört med 2010, 1,2 miljoner hektar.  I Figur A kan man se att arealen för Vall och grönfoderväxter ökat varje år sedan 2003. Totalt har arealen ökat med 230 300 hektar (+24 %) under perioden 2003 till 2011.  En anledning till denna ökning är det nya stödsystem som infördes i jordbruket år 2005.

Sockerbetsarealen upptog 39 600 hektar år 2011. Det innebär en ökning med 1 700 hektar (+4 %) jämfört med 2010. Jämfört med år 2003 har arealen minskat med 10 500 hektar (‑21 %). En anledning till den stora minskningen är att stöden för sockerbetor förändrades år 2005. Potatisarealen har minskat med 2 800 hektar (-9 %) sedan 2003. Jämfört med 2010 har arealen för potatis ökat med 500 hektar (+2 %)

Arealen av raps och rybs upptog 94 900 hektar år 2011. Det innebär en minskning med 15 300 hektar
(-14 %) jämfört med år 2010. Sedan år 2003 har arealen för raps och rybs ökat med 36 300 hektar (+62 %). I Figur A ser man att arealen för raps och rybs har ökat varje år från år 2003 till 2010.

Arealen i träda var 154 200 hektar år 2011. Det innebär en minskning med 22 600 hektar (-13 %) jämfört med 2010. Sedan år 2003 har arealen i träda minskat med 121 400 hektar (-44 %). Under 2008 försvann kravet på att en del areal måste ligga i träda, vilket man ser tydligt i Figur A.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något stöd. Den var 9 800 hektar år 2011. Jämfört med 2003 minskade arealen med 31 600 hektar
(-76 %). Ej utnyttjad åkermark finns inte med i 2011 års stödansökan och är således lika med noll.

 

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning för företag som ingår i Lantbruksregistret. Hela riket, hektar

 

20031

2005

2007

20102

2011

Spannmål

1 153 900

1 024 000

990 100

962 800

992 800

därav vete

411 300

354 800

361 500

400 000

416 800

därav korn

368 500

378 600

326 700

318 800

327 800

därav havre

279 800

200 100

207 900

164 400

181 200

därav resterande

94 300

90 500

93 900

79 600

67 000

Baljväxter

38 800

40 900

28 600

46 100

41 700

Vall och grönfoderv.

965 000

1 066 900

1 127 600

1 194 700

1 195 300

Potatis

30 500

30 500

28 400

27 200

27 700

Sockerbetor

50 100

49 200

40 700

37 900

39 600

Raps och rybs

58 600

82 200

87 800

110 200

94 900

Övriga växtslag3

42 700

54 900

53 800

67 200

63 000

Träda

275 600

321 300

280 600

176 800

154 200

Ospecificerad åkermark4

41 400

31 600

8 200

10 500

9 800

Ej utnyttjad åkermark

11 900

1 800

2 000

..

..

Summa åkermark

2 668 600

2 703 100

2 647 700

2 633 500

2 618 900

 

 

 

 

 

 

Summa betesmark och slåtteräng

494 400

513 500

489 300

451 900

446 900

Summa jordbruksmark

3 163 000

3 216 600

3 137 000

3 085 400

3 065 800


Beskrivning: Beskrivning: C:\WebbSM\sos.gif

1)       För 2003 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark.

2)       År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”

3)       Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker.

4)       Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 1999–2011

 

Av figur B framgår att spannmålsodlingen år 2011 utnyttjade 32 % av den totala jordbruksarealen, vall och grönfoderväxter 39 %, betesmark 15 % och träda 5 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjades för odling av baljväxter, potatis, raps och rybs, sockerbetor respektive övriga växtslag.

Figur B. Jordbruksmarkens användning år 2011

 

Av figur C framgår att inom spannmålsodlingen var odlingen av vete störst med 42 % av arealen, därefter korn med 33 % av arealen och havre med 18 % av arealen. Råg, rågvete och blandsäd svarade tillsammans för endast 7 % av arealen.

Vete och korn hade samma andel av spannmålsarealen 2011 som för 2010.

Figur C. Spannmålsarealens fördelning år 2011

 

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av figur D framgår att en stor del av landets åkermark år 2011 fanns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt 914 500 hektar åkermark fanns i dessa län. Mest betesmark och slåtteräng fanns i Kalmar län med 72 850 hektar, följt av Västra Götalands- samt Skåne län.

 

Figur D. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2011

 

Av figur E framgår det att andelen åker- respektive betesmark skiljer sig åt mellan länen. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 37 % av jordbruksmarken är betesmark. Detta är samma som för 2010.

Figur E. Jordbruksmarkens fördelning per län år 2011

 

Antal jordbruksföretag

Tablå B visar antalet jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret, LBR, år 2011 var det 69 470 stycken, vilket var 1 621 stycken färre än år 2010. Detta motsvarar en minskning med 2 %. Minskningen av företag är störst bland företagen med mellan 2 till 5 hektar åkermark, 965 stycken (-8 %). Antal företag ökade i två grupper, de som har upp till 2,0 hektar åkermark (+242 företag, +6 %) och de som har över 100 hektar åkermark (+57 företag, +1 %).

Tablå B. Jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret efter storleksklass åkermark, hektar

Storleksklass åkermark

Antal

Förändring

2010

2011

Antal

Procent

-2.0

3 785

4 027

+242

+6

2,1- 5,0

11 601

10 636

-965

-8

5,1- 10,0

13 943

13 895

-48

0

10,1- 20,0

13 008

12 838

-170

-1

20,1- 30,0

6 603

6 401

-202

-3

30,1- 50,0

7 490

7 253

-237

-3

50,1- 100,0

8 205

7 907

-298

-4

Över 100,0

6 456

6 513

+57

+1

Totalt

71 091

69 470

-1 621

-2


Beskrivning: Beskrivning: C:\WebbSM\sos.gif

 

Av figur F framgår att de allra flesta företag återfanns i Skåne eller Västra Götaland. Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i diagrammet om företaget har mark i fler än ett län och/eller har både Åkermark och Betesmark i ett län. Det är antal jordbruksföretag som brukar åkermark och betesmark i respektive län som avses, inte hur många företag som har sin adress i respektive län.

Figur F. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2011

 

Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur G. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet ”Fakta om statistiken”. Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med den gamla definitionen av LBR år 2010.

Figur G. Areal betesmark i tusen hektar åren 2002-2011