![]() |
![]() | |
Jordbruksmarkens användning 2010 | JO 10 SM 1101 |
![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() |
Statistiken med kommentarer Ny definition i LantbruksregistretStatistiken i detta Statistiska meddelande baseras på alla jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) 2010. Från 2010 års LBR har vissa nedre gränser för att tillhöra registret ändrats. En ny gräns som införts fr. o. m. 2010 är större än 5,0 ha jordbruksmark. Även nedre gränser för antal djur har ändrats. Läs mer om de nya definitionerna i avsnittet "Fakta om statistiken". Generellt betyder de nya avgränsningarna att antalet företag i Lantbruksregistret blir fler än med de gamla avgränsningarna. Uppgifter per kommun och stödområdeI detta Statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Motsvarande uppgifter per kommun och stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistikdatabas på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se/statistik. Minskad spannmålsareal samt ökad areal för oljeväxter
Av tablå A framgår att åkermarken år 2010 var 2 633 500
hektar. Det innebär en minskning med 113 400 hektar (-4 %) sedan år 1999.
Mellan åren 2007 och 2010 var minskningen 14 200 hektar (-0,5 %). Den
totala arealen betesmark var 451 900 hektar år 2010. Det innebär en
minskning med 37 400 hektar (-8 %) jämfört med år 2007. Den totala spannmålsarealen var 962 800 hektar år 2010. Det innebär en minskning med 27 300 hektar (-3 %) jämfört med år 2007. Jämfört med år 1999 minskade spannmålsarealen med 190 400 hektar (-17 %). Vetearealen ökade med 38 500 hektar (+11 %) jämfört med år 2007. Jämfört med år 1999 ökade vetearealen med 124 600 hektar (+45 %). Havrearealen minskade med 43 500 hektar (-21 %) jämfört med år 2007. Jämfört med år 1999 minskade havrearealen med 141 300 hektar (‑46 %). Kornarealen minskade måttligt jämfört med år 2007 men jämfört med 1999 minskade kornarealen med 163 200 hektar (-34 %). Baljväxtsarealen ökade med 17 500 hektar (+61 %) mellan 2007 och 2010. Jämfört med år 1999 var ökningen 6 400 hektar (+16 %). Odlingen av vall och grönfoderväxter upptog 1,2 miljoner hektar år 2010. Det innebär en ökning med 67 100 hektar (+6 %) sedan 2007. Jämfört med 1999 har odlingen av vall och grönfoderväxter ökat med 214 500 hektar (+22 %). En anledning till denna ökning är det nya stödsystem som infördes i jordbruket år 2005. Sockerbetsarealen upptog 37 900 hektar år 2010. Det innebär en minskning med 2 800 hektar (-7 %) sedan 2007. Jämfört med år 1999 har arealen minskat med 22 000 hektar (‑37 %). En anledning till den stora minskningen är att stöden för sockerbetor förändrades år 2005. Arealen av raps och rybs upptog 110 200 hektar år 2010. Det innebär en ökning med 22 400 hektar (+26 %) sedan år 2007. Sedan år 1999 har arealen för raps och rybs ökat med 34 300 hektar (+45 %). I Figur A ser man att arealen för raps och rybs har ökat sedan år 2001. Arealen i träda var 176 800 hektar år 2010. Det innebär en minskning med 103 800 hektar (-37 %) sedan 2007. Jämfört med år 1999 har arealen i träda minskat med 93 900 hektar (-35 %). Under 2008 försvann kravet på att en del areal måste ligga i träda, vilket man ser tydligt i Figur A. Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något stöd. Den var 10 500 hektar år 2010. Mellan 2007 och 2010 ökade arealen med 2 300 hektar (+28 %). Ej utnyttjad åkermark finns inte med i 2010 års stödansökan och är således lika med noll. Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning för företag som ingår i Lantbruksregistret. Hela riket, hektar
![]() 1) För 1999 och 2003 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark. 2) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker. 3) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda. Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 1999-2010 Av figur B framgår att spannmålsodlingen år 2010 utnyttjade 31 % av den totala jordbruksarealen, vall och grönfoderväxter 39 %, betesmark 15 % och träda 6 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjades för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor respektive oljeväxter. Figur B. Jordbruksmarkens användning år 2010 Av figur C framgår att inom spannmålsodlingen var odlingen av vete störst med 42 % av arealen, därefter korn med 33 % av arealen och havre med 17 % av arealen. Råg, rågvete och blandsäd svarade tillsammans för endast 8 % av arealen. Figur C. Spannmålsarealens fördelning år 2010 Jordbruksmarkens fördelning per länAv figur D framgår att en stor del av landets åkermark år 2010 fanns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt 920 000 hektar åkermark fanns i dessa län. Mest betesmark och slåtteräng fanns i Kalmar län med 71 700 hektar, följt av Västra Götalands- samt Skåne län. Figur D. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2010 Av figur E framgår det att andelen åker- respektive betesmark skiljer sig åt mellan länen. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 37 % av jordbruksmarken är betesmark. Figur E. Jordbruksmarkens fördelning per län år 2010 Antal jordbruksföretagAntalet jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret, LBR, år 2010 var 70 820 stycken, vilket var 1 789 stycken färre än år 2007. Detta motsvarar en minskning med 2 %. Minskningen av företag är störst bland företagen med mellan 2 till 5 hektar åkermark. Antal företag ökade med 302 % i gruppen som har upp till 2,0 hektar åkermark, vilket beror på att avgränsningarna i LBR ändrats år 2010. För vidare information om ändringarna i LBR, se avsnittet "Fakta om statistiken". Tablå B. Jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret efter storleksklass åkermark, hektar
![]() Av figur E framgår att de allra flesta företag återfanns i Skåne eller Västra Götaland. Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i diagrammet om företaget har mark i fler än ett län. Figur F. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2010 Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur G. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet "Fakta om statistiken". Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med den gamla definitionen av LBR år 2010. Figur G. Areal betesmark i tusen hektar åren 2002-2010 |