Statistiken med kommentarer

Ny definition i Lantbruksregistret

Statistiken i detta Statistiska meddelande baseras på alla jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret (LBR) 2010. Från 2010 års LBR har vissa nedre gränser för att tillhöra registret ändrats. En ny gräns som införts fr. o. m. 2010 är större än 5,0 ha jordbruksmark. Även nedre gränser för antal djur har ändrats. Läs mer om de nya definitionerna i avsnittet "Fakta om statistiken". Generellt betyder de nya avgränsningarna att antalet företag i Lantbruksregistret blir fler än med de gamla avgränsningarna.

Uppgifter per kommun och stödområde

I detta Statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde, storleksgrupp åkermark samt storleksgrupp jordbruksmark. Motsvarande uppgifter per kommun och stödområde redovisas i Jordbruksverkets statistikdatabas på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se/statistik.

Minskad spannmålsareal samt ökad areal för oljeväxter

Av tablå A framgår att åkermarken år 2010 var 2 633 500 hektar. Det innebär en minskning med 113 400 hektar (-4 %) sedan år 1999. Mellan åren 2007 och 2010 var minskningen 14 200 hektar (-0,5 %). Den totala arealen betesmark var 451 900 hektar år 2010. Det innebär en minskning med 37 400 hektar (-8 %) jämfört med år 2007.

Den totala spannmålsarealen var 962 800 hektar år 2010. Det innebär en minskning med 27 300 hektar (-3 %) jämfört med år 2007. Jämfört med år 1999 minskade spannmålsarealen med 190 400 hektar (-17 %). Vetearealen ökade med 38 500 hektar (+11 %) jämfört med år 2007. Jämfört med år 1999 ökade vetearealen med 124 600 hektar (+45 %). Havrearealen minskade med 43 500 hektar (-21 %) jämfört med år 2007. Jämfört med år 1999 minskade havrearealen med 141 300 hektar (‑46 %). Kornarealen minskade måttligt jämfört med år 2007 men jämfört med 1999 minskade kornarealen med 163 200 hektar (-34 %).

Baljväxtsarealen ökade med 17 500 hektar (+61 %) mellan 2007 och 2010. Jämfört med år 1999 var ökningen 6 400 hektar (+16 %). Odlingen av vall och grönfoderväxter upptog 1,2 miljoner hektar år 2010. Det innebär en ökning med 67 100 hektar (+6 %) sedan 2007. Jämfört med 1999 har odlingen av vall och grönfoderväxter ökat med 214 500 hektar (+22 %). En anledning till denna ökning är det nya stödsystem som infördes i jordbruket år 2005.

Sockerbetsarealen upptog 37 900 hektar år 2010. Det innebär en minskning med 2 800 hektar (-7 %) sedan 2007. Jämfört med år 1999 har arealen minskat med 22 000 hektar (‑37 %). En anledning till den stora minskningen är att stöden för sockerbetor förändrades år 2005.

Arealen av raps och rybs upptog 110 200 hektar år 2010. Det innebär en ökning med 22 400 hektar (+26 %) sedan år 2007. Sedan år 1999 har arealen för raps och rybs ökat med 34 300 hektar (+45 %). I Figur A ser man att arealen för raps och rybs har ökat sedan år 2001.

Arealen i träda var 176 800 hektar år 2010. Det innebär en minskning med 103 800 hektar (-37 %) sedan 2007. Jämfört med år 1999 har arealen i träda minskat med 93 900 hektar (-35 %). Under 2008 försvann kravet på att en del areal måste ligga i träda, vilket man ser tydligt i Figur A.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificeras per gröda och tillhör företag som inte söker något stöd. Den var 10 500 hektar år 2010. Mellan 2007 och 2010 ökade arealen med 2 300 hektar (+28 %). Ej utnyttjad åkermark finns inte med i 2010 års stödansökan och är således lika med noll.

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning för företag som ingår i Lantbruksregistret. Hela riket, hektar

	1999¹	2003¹	2005	2007	2010
Spannmål	1 153 200	1 153 900	1 024 000	990 100	962 800
därav vete	275 400	411 300	354 800	361 500	400 000
därav korn	482 000	368 500	378 600	326 700	318 800
därav havre	305 700	279 800	200 100	207 900	164 400
därav resterande	90 100	94 300	90 500	93 900	79 600
Baljväxter	39 700	38 800	40 900	28 600	46 100
Vall och grönfoderv.	980 200	965 000	1 066 900	1 127 600	1 194 700
Potatis	32 800	30 500	30 500	28 400	27 200
Sockerbetor	59 900	50 100	49 200	40 700	37 900
Raps och rybs	75 900	58 600	82 200	87 800	110 200
Övriga växtslag²	75 600	42 700	54 900	53 800	67 200
Träda	270 700	275 600	321 300	280 600	176 800
Ospecificerad åkermark³	..	41 400	31 600	8 200	10 500
Ej utnyttjad åkermark	59 000	11 900	1 800	2 000	..
Summa åkermark	2 746 900	2 668 600	2 703 100	2 647 700	2 633 500

Summa betesmark och slåtteräng	..	494 400	513 500	489 300	451 900
Summa jordbruksmark	..	3 163 000	3 216 600	3 137 000	3 085 400

1) För 1999 och 2003 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark.

2) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker.

3) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

Figur A. Areal i tusen hektar för utvalda grödgrupper åren 1999-2010

Av figur B framgår att spannmålsodlingen år 2010 utnyttjade 31 % av den totala jordbruksarealen, vall och grönfoderväxter 39 %, betesmark 15 % och träda 6 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjades för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor respektive oljeväxter.

Figur B. Jordbruksmarkens användning år 2010

Av figur C framgår att inom spannmålsodlingen var odlingen av vete störst med 42 % av arealen, därefter korn med 33 % av arealen och havre med 17 % av arealen. Råg, rågvete och blandsäd svarade tillsammans för endast 8 % av arealen.

Figur C. Spannmålsarealens fördelning år 2010

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av figur D framgår att en stor del av landets åkermark år 2010 fanns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt 920 000 hektar åkermark fanns i dessa län. Mest betesmark och slåtteräng fanns i Kalmar län med 71 700 hektar, följt av Västra Götalands- samt Skåne län.

Figur D. Jordbruksmarkens fördelning per län i tusen hektar år 2010

Av figur E framgår det att andelen åker- respektive betesmark skiljer sig åt mellan länen. Västerbottens län har den procentuellt största andelen åkermark, där 97 % av jordbruksmarken är åkermark. Kalmar län har den procentuellt största andelen betesmark, där 37 % av jordbruksmarken är betesmark.

Figur E. Jordbruksmarkens fördelning per län år 2010

Antal jordbruksföretag

Antalet jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret, LBR, år 2010 var 70 820 stycken, vilket var 1 789 stycken färre än år 2007. Detta motsvarar en minskning med 2 %. Minskningen av företag är störst bland företagen med mellan 2 till 5 hektar åkermark. Antal företag ökade med 302 % i gruppen som har upp till 2,0 hektar åkermark, vilket beror på att avgränsningarna i LBR ändrats år 2010. För vidare information om ändringarna i LBR, se avsnittet "Fakta om statistiken".

Tablå B. Jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret efter storleksklass åkermark, hektar

Storleksklass åkermark	Antal		Förändring
Storleksklass åkermark	2007	2010	Antal	Procent
-2,0	875	3 514	+2 639	+302
2,1- 5,0	14 043	11 601	-2 442	-17
5,1- 10,0	13 703	13 943	+240	+2
10,1- 20,0	13 490	13 008	-482	-4
20,1- 30,0	7 121	6 603	-518	-7
30,1- 50,0	8 255	7 490	-765	-9
50,1- 100,0	8 958	8 205	-753	-8
Över 100,0	6 164	6 456	+292	+5
Totalt	72 609	70 820	-1 789	-2

Av figur E framgår att de allra flesta företag återfanns i Skåne eller Västra Götaland. Värt att notera är att ett och samma företag kan förekomma flera gånger i diagrammet om företaget har mark i fler än ett län.

Figur F. Antal jordbruksföretag i tusental per län år 2010

Arealen betesmark har ändrats genom åren, vilket framgår i figur G. Förändringarna kan till viss del förklaras av hur stödsystemen har definierat betesmark. År 2010 har definitionen på vilka företag som ingår i LBR ändrats, se vidare avsnittet "Fakta om statistiken". Detta får till följd att arealen betesmark år 2010 ökar med 29 200 hektar jämfört med den gamla definitionen av LBR år 2010.

Figur G. Areal betesmark i tusen hektar åren 2002-2010