Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2010

JO 10 SM 1002

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Arealredovisningen i detta Statistiska meddelande (SM) avser de uppgifter om arealer som den 3 juni fanns i Ararat avseende år 2010. Siffrorna är jämförbara med motsvarande uppgifter för år 2009, vilka publicerades i JO 10 SM 0902 (Jordbruksmarkens användning 2009. Preliminära uppgifter). De är däremot inte helt jämförbara med de definitiva arealuppgifter avseende år 2009 som publicerades i JO 10 SM 1001 (Jordbruksmarkens användning 2009. Slutlig statistik). Dessa definitiva arealuppgifter för 2009 benämns i detta SM som "Slutlig 2009".

Detta beror på att i den definitiva arealstatistiken ingår endast arealer på de jordbruksföretag som ingår i lantbruksregistret, medan detta SM inkluderar alla ansökta arealer oberoende om företaget är med i lantbruksregistret eller ej.

I Tablå A kan vi se att år 2010 förväntas spannmålsarealen minska med 7,4 % eller 78 000 hektar till totalt 971 100 hektar.

Vårkornet står för den största minskningen i hektar räknat med 51 100 hektar (-15 % jämfört med 2009). Även havre minskar och har sedan 2009 minskat med 16 % vilket motsvarar 32 300 hektar. De grödor som ökat mest är vårvete 38 % (18 600 hektar) och blandsäd 9,6 % (1 500 hektar).

Tablå A. Spannmålsarealer 2009-2010 totalt i riket, hektar (avrundat)

 

Slutlig
2009

Preliminärt 2009

Preliminärt 2010

Vete

375 100

375 900

407 100

Korn

370 200

368 500

317 700

Havre

196 000

197 800

165 500

Övriga

107 300

106 800

80 800

Totalt

1 048 600

1 049 100

971 100


 

Av Tablå B framgår det att baljväxter och träda är de poster som beräknas öka mest procentuellt sett år 2010 med drygt 33 % resp 14 %.

Efter en tillfällig ökning under 2009 fortsätter nu arealen sockerbetor att minska sedan sockerreformen genomfördes i EU 2006. Jämfört med 2009 förväntas arealen minska med 5 % till 37 900 hektar.

Den odlade raps- och rybsarealen ser ut att även i år nå över 100 000 hektar. Förra året var för första gången sedan 1995 och i år ser arealen ut att bli ännu högre (109 100 hektar).

Potatisarealen noteras för en liten ökning jämfört med 2009 (+1,1%). Vilket motsvarar ca 300 hektar.

Arealen för betesmark och slåtteräng fortsätter att minska. Mellan år 2009 och 2010 minskade arealen med 29 400 hektar vilket motsvarar ca 6 %. Större delen av de senaste årens minskade arealer för betesmark och slåtteräng kan förklaras med de definitionsförändringar i stödsystemet som genomförts för betesmark. Skillnaden mellan den slutliga och den prelimära arealuppgiften för betesmark och även de andra växtslagen beror som tidigare nämnts av att de representerar två olika populationer.

Sammanfattningsvis tyder statistiken på att man jämfört med år 2009 har flyttat över en del produktion från spannmål till att i stället år 2010 producera baljväxter, raps och rybs samt vall och grönfoder.

Tablå B. Åkerarealens fördelning på olika växtslag 2009-2010 i hela riket, hektar (avrundat)

 

Slutlig
2009

Preliminärt 2009

Preliminärt 2010

Spannmål 

1 048 600

1 049 100

971 100

Baljväxter

34 000

34 300

45 700

Vall och grönfoder

1 175 300

1 192 300

1 213 500

Potatis

27 000

26 800

27 100

Sockerbetor

39 800

39 900

37 900

 

 

 

 

Raps och rybs

99 500

100 000

109 100

Övriga växtslag

58 600

42 700

51 600

Träda

153 300

149 900

170 300

Ospecificerad åkermark1 

7 400

-

-

 

 

 

 

Summa åkermark

2 643 400

2 635 100

2 626 300

Summa betesmark och slåtteräng

436 300

483 300

453 900

Summa jordbruksmark

3 079 700

3 118 400

3 080 200


1) Arealer som ej kunnats fördelas per gröda.

 

 

Totalt sett minskar spannmålsarealen med ca 7,4 % (78 000 hektar) i Sverige. Störst minskning står Blekinge och Dalarnas län för med 16 % respektive 13 %. I hektar räknat står Västra Götaland för den största minskningen med 14 600 hektar följt av Uppsala med 9 900 hektar (se figur A). Endast ett län (Norrbottens län) ökar sina spannmålsarealer något.

Figur A. Total spannmålsareal per län 2009 och 2010, 1 000 hektar

 

Minskningen av spannmålsodling sker i alla produktionsområden i Sverige, där Mellersta Sveriges skogsbygder minskar mest procentuellt sett med ca 11 %. Svealands slättbygder minskat mest i hektar räknat med 28 000 hektar (se figur B).

Figur B. Total spannmålsareal per produktionsområde 2009 och 2010, 1 000 hektar

 

Vall- och grönfoderväxter förväntas öka med 21 200 hektar år 2010 jämfört med år 2009 vilket motsvarar ca +2 %. Nästan alla län har ökade arealer där Västra Götaland står för den största ökningen både procentuellt sett och i hektar räknat (+8,6 % eller 16 500 hektar).

Figur C. Total vall- och grönfoderväxtareal per län 2009 och 2010, 1 000 hektar

 

Endast två produktionsområden har nämndvärda förändringar mellan år 2009 och år 2010 vad gäller vall- och grönfoderväxtarealer. Götalands norra slättbygder ökar med ca 12 % och Svealands slättbygder ökar med ca 3 %. Övriga produktionsområden är i stort sätt oförändrade (se figur D).

Figur D. Total vall- och grönfoderväxtareal per produktionsområde 2009 och 2010, 1 000 hektar

 

Efter att potatisarealen förra året förväntades slå nytt bottenrekord så förväntas vi i år få en liten ökning jämfört med 2009. Götalands skogsbygder står för den största minskningen med ca 10 % medan Götalands södra slättbygder står för den högsta ökningen med ca 4 % (se figur E).

Figur E. Total potatisareal per produktionsområde 2009 och 2010, 1 000 hektar

 

Sockerbetsarealen har haft en nedåtgående trend sedan sockerreformen som genomfördes av EU 2006. År 2009 förväntades det däremot öka för att i år minska igen. Minskningen förväntas bli ca 2 000 hektar vilket är en minskning med 5 %. Skåne stod förra året i stort sett för hela ökningen (3 000 hektar) medan man i år har minskat mest med ca 6 %. Preliminärt finns det nu ca 37 900 hektar sockerbetsodling i Sverige jämfört med 49 200 hektar år 2005.

Figur F. Total sockerbetsodling i vissa län 2009 och 2010, 1 000 hektar

 

Den totala odlingen av raps och rybs väntas öka med 9 % eller ca 9 000 hektar år 2010 jämfört med år 2009. Uppsala län uppvisar högsta ökningen i både hektar räknat och procentuell sett (2 600 hektar som motsvarar en ökning med 43 %). I figur G visas utvecklingen mellan år 2009 och 2010 för de län med störst arealer av raps och rybs.

Figur G. Total odling av raps och rybs i vissa län 2009 och 2010, 1 000 hektar

 

Uppsala läns arealökning mellan år 2009 och år 2010 på raps och rybs återspeglas även på produktionsområdesnivå. Svealands slättbygder ökar mest, både procentuellt och arealmässigt, med drygt 34 % och 6 800 hektar. Ett produktionsområde minskar sina arealer något och det är Götalands norra slättbygder som minskar med ca 1 000 hektar (se figur H).

Figur H. Total odling av raps och rybs i vissa produktionsområden 2009 och 2010, 1 000 hektar

 

Trädad mark väntas öka med 14 % till 170 300 hektar. Störst ökning står Gotlands och Uppsala län för, 62 resp. 34 %. Norrbottens län står för den största minskningen med 18 %.

Figur I. Total trädad mark per län 2009 och 2010, 1 000 hektar

Alla produktionsområden utom Övre Norrland (-10 %) ökar sin mark i träda 2010 jämfört med 2009. Svealands slättbygder som bland annat omfattar Uppsala län ökar med ca 11 700 hektar (+20 %) och är därmed det produktionsområde som ökar mest (se figur J).

 

Figur J. Total trädad mark per produktionsområde 2009 och 2010, 1 000 hektar

 

Den totala arealen för betesmark och slåtteräng väntas minska med ca 6,1 % eller 29 400 hektar mellan år 2009 och år 2010. I figur K ser vi att alla län förväntas minska sina arealer för betesmark och slåtteräng utom Norrbotten. Mest minskar det i Västernorrlands län (-22 %). Störst minsking i hektar räknat står Kalmar län för (- 5 000 hektar).

Figur K. Summa betesmark och slåtteräng per län 2009 och 2010, 1 000 hektar

I figur L kan vi se majsarealen för de län som odlar mest majs. Skåne ökar sina majsarealer med ca 14 % till 5 500 hektar mellan år 2009 och 2010 medan Västra Götaland minskar med ca 11 % till 1 300 hektar. Totalt i Sverige förväntas det år 2010 odlas ca 16 500 hektar majs.

 

Figur L. Summa majsarealer i vissa län 2009 och 2010, 1 000 hektar