Statens Jordbruksverk

Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

 

Jordbruksmarkens användning 2009

JO 10 SM 1001

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gif
Tabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gif
Kontaktpersoner, mer information pil.gifIn English


Statistiken med kommentarer

 

I detta statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde, stödområde och storleksgrupp åker. Motsvarande uppgifter per kommun redovisas i en databas på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se, under rubriken statistik. Statistiken avser markanvändningen vid jordbruksföretag som uppfyller kraven för att vara med i Lantbruksregistret, LBR. För de krav som ställs på företag som ska vara med i LBR, se avsnittet Fakta om statistiken.

Uppgifterna som ligger till grund för denna statistik har sedan år 2000 väsentligen hämtats från Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd, som innehåller uppgifter om grödarealer för jordbrukare som ansöker om sådana stöd. Denna metod har använts för att jordbrukarna inte ska behöva uppge grödarealer mer än en gång varje år. Metoden baseras på en bedömning att jordbrukarna söker stöd för i stort sett all åkermark i landet.

Minskad spannmålsareal samt ökad areal för baljväxter

Av tablå A framgår att det inte skett några större förändringar av den totala jordbruksmarken sedan år 1995. En mindre minskning av den totala jordbruksmarken har skett mellan åren 2005 och 2009. För år 2009 har arealen jordbruksmark uppskattats till 3 079 700 hektar, en minskning med 9 500 hektar (‑0,3 %) sedan år 2008. Under samma period ökade arealen åkermark med 11 900 hektar (+0,5 %) samtidigt som den totala arealen betesmark och slåtteräng minskade med 21 400 hektar (‑4,7 %).

Den totala spannmålsarealen minskade mellan åren 2008 och 2009 med 3,6 %. Vete och resterande spannmål ökade sin areal medan korn och havre minskade. Den procentuellt största ökningen står resterande spannmål för (+15,6 %). Resterande spannmål är också den spannmålsgröda som ökat mest sedan år 2005, 16 800 ha (+18,6 %).

Baljväxter ökade med 8 700 ha (+34,4 %) mellan åren 2008 och 2009. Det är ett brott i den sluttande tidsserie som baljväxter haft. Sedan år 2005 har baljväxter minskat med 6 900 ha (-16,9 %). Vall och grönfoderväxter fortsatte att öka. Mellan åren 2008 och 2009 ökade arealen med 16 400 ha (+1,4 %). Sedan år 2005 har vall och grönfoderväxter ökat med 109 400 ha (+10,3 %). En anledning till denna ökning är det nya stödsystem som infördes i jordbruket år 2005.

Arealen sockerbetor ökade mellan åren 2008 och 2009 med 3 000 ha (+8,2 %). Detta är ett trendbrott, då arealen har minskat sedan år 2005, då stödsystemet för sockerbetor ändrades.

Arealen för raps och rybs ökade med 10 000 ha (+11,2 %) mellan åren 2008 och 2009.

Arealen träda ökade med 6 800 ha (+4,6 %) mellan åren 2008 och 2009. Detta är ett trendbrott, då arealen träda minskat under en serie av år och skönk väldigt mycket under år 2008, då kravet på att en viss areal måste ligga i träda försvann.

Ospecificerad åkermark är areal som ej kunnat specificerats per gröda och tillhör företag som inte söker något stöd. Denna areal minskade mellan åren 2008 och 2009 med 200 ha (-2,6 %).

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning vid företag som ingår i Lantbruksregistret. Hela riket. Hektar

 

19951

20001

2005

2008

2009

Spannmål2

1 104 500

1 228 900

1 024 000

1 087 700

1 048 600

därav vete

261 400

401 600

354 800

361 500

375 100

därav korn

453 400

411 200

378 600

405 800

370 200

därav havre

278 300

295 500

200 100

227 600

196 000

därav resterande

111 400

120 600

90 500

92 800

107 300

Baljväxter

21 200

37 300

40 900

25 300

34 000

Vall och grönfoderv.2

1 058 900

920 800

1 065 900

1 158 900

1 175 300

Potatis

35 000

32 900

30 500

26 900

27 000

Sockerbetor

57 500

55 500

49 200

36 800

39 800

Raps och rybs

104 600

48 200

82 200

89 500

99 500

Övriga växtslag3

46 400

55 000

56 000

52 300

58 600

Träda

278 600

247 700

321 300

146 500

153 300

Ospecificerad åkermark4

..

79 700

31 700

7 600

7 400

Ej utnyttjad åkermark

59 800

..

1 800

0

0

Summa åkermark

2 766 600

2 706 000

2 703 300

2 631 500

2 643 400

 

 

 

 

 

 

Summa betesmark och slåtteräng

425 200

..

513 500

457 700

436 300

Summa jordbruksmark

3 191 800

..

3 216 800

3 089 200

3 079 700


1)    För åren 1995 samt 2000 ingår enbart företag med minst 2,0 ha åkermark.

2)    I spannmålsarealen år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.

3)    Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker.

4)    Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

 

Av figur A framgår att spannmålsodlingen år 2009 utnyttjade 34 % av den totala jordbruksarealen, vall och grönfoderväxter 38 %, betesmark 14 % och träda 5 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjades för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor respektive oljeväxter.

Figur A. Jordbruksmarkens användning år 2009

 

Av figur B framgår att inom spannmålsodlingen var odlingen av vete vanligast med 36 % av arealen, därefter korn med 35 % av arealen och havre med 19 % av arealen. Råg, rågvete och blandsäd svarade tillsammans för endast 10 % av arealen.

 

Figur B. Spannmålsarealens fördelning år 2009

 

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av figur C framgår att en stor del av landets åkermark år 2009 fanns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt nästan 35 %. Betesmark och slåtteräng var mer jämnt fördelad och Kalmar var det län med störst areal betesmark och slåtteräng. Drygt 16 % av den totala arealen av betesmark och slåtteräng.

Figur C. Jordbruksmarkens fördelning per län år 2009, 1 000 hektar

hektar

 

Antal jordbruksföretag

Antalet jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret år 2009 har uppskattats till 71 196 stycken, vilket är 415 stycken färre än år 2008. Detta motsvarar en minskning med 1 %. Minskningen av företag är störst bland företagen med mellan 50 till 100 ha åkermark. De allra största samt de allra minsta företagen ökar dock sitt antal något mellan åren 2008 och 2009.

 

Tablå B. Jordbruksföretag som ingår i Lantbruksregistret efter storleksklass

Storleksklass

Antal

Förändring

2009

2008

Antal

Procent

-2.0

933

895

38

4

2,1- 5,0

14 073

14 087

-14

0

5,1- 10,0

13 769

13 693

76

1

10,1- 20,0

13 132

13 225

-93

-1

20,1- 30,0

6 736

6 886

-150

-2

30,1- 50,0

7 708

7 899

-191

-2

50,1- 100,0

8 439

8 677

-238

-3

Över 100,0

6 406

6 249

157

3

Totalt

71 196

71 611

-415

-1


 

Av figur D framgår att de allra flesta företag återfanns i Skåne eller Västra Götaland. Ungefär en tredjedel av företagen med åkermark samt en tredjedel av företagen med betesmark och slåtteräng återfinns i antingen Skåne eller Västra Götaland.

Figur D. Antal jordbruksföretag per län år 2009