Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2007

JO 10 SM 0702

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Arealredovisningen i detta statistiska meddelande (SM) avser de uppgifter om arealer som den 26 juni fanns i Ararat Jordbruksverkets datalager DAWA avseende år 2007. Siffrorna är jämförbara med motsvarande uppgifter för år 2006, vilka publicerades i JO 10 SM 0602 (Jordbruksmarkens användning 2006. Preliminära resultat). De är däremot inte helt helt jämförbara med de definitiva arealuppgifter avseende år 2006 som publicerades i JO 10 SM 0701 (Jordbruksmarkens användning 2006. Slutlig statistik).

Detta beror på att i den definitiva arealstatistiken ingår endast arealer på jordbruksföretag, vilka har mer än 2,0 hektar åkermark inklusive jordbruksföretag som inte ansökt om arealbaserade stöd, medan i detta SM ingår alla ansökta arealer oavsett oberoende av den totala arealen av jordbrukarnas jordbruksföretagets åkermark.

De verkliga slutliga arealerna (alla ansökta arealer) år 2007 av olika grödor kan komma att avvika något från siffrorna i Tablå A och de följande tabellerna i det här statistiska meddelandet, då jordbrukarna lämnar in stödansökningar innan sådden genomförs. Jordbrukarna har möjligheter att ändra i sina stödansökningar fram till den 15 juni 2007. Vidare kommer arealkontroller att göras senare under året, vilket kan komma att påverka innehållet i DAWAArarat.

Som framgår av Tablå A väntas spannmålsarealen ligga på ungefär samma nivå som år 2006. Jämfört med år 2006 ökar spannmålsarealen med 0,2 procent eller 2 100 hektar till totalt 990 700 hektar år 2007. Spannmålsarealen år 2006 var den lägsta som man uppmätt inom jordbruksstatistiken.

Vårkorn, höstkorn och råg ökar år 2007, medan alla andra spannmålsgrödor minskar jämfört med år 2006. Vårkorn är den spannmålsgröda som ökar allra mest (+9 200 hektar), medan vårvete står för den största minskningen (-5 600 hektar).

Tablå A. Spannmålsarealer 2006-2007 totalt i riket, hektar (avrundat).

 

Slutlig
2006

Preliminärt 2006

Preliminärt 2007

Vete

360 900

367 100

361 400

Korn

315 100

315 500

326 800

Havre

206 100

209 400

208 500

Övriga

96 300

96 600

94 000

Totalt

978 400

988 600

990 700


 

Av Tablå B framgår att den totala arealen raps och rybs beräknas minska med drygt 3 procent. Arealen sockerbetor fortsätter att minska på grund av den sockerreform som genomförts i Sverige och EU. Arealen sockerbetor minskar med 2 800 hektar eller drygt 6 procent jämfört med år 2006.

Den totala potatisarealen beräknas bli 28 500 hektar, vilket är en ökning med knappt 2 procent eller 500 hektar sedan år 2006. År 2006 var potatisarealen den lägsta som någonsin redovisats inom jordbruksstatistiken.

Den totala arealen betesmark och slåtteräng minskar med 31 800 hektar år 2007 jämfört med år 2006.

Tablå B. Åkerarealens fördelning på olika växtslag 2006-2007 i hela riket, hektar (avrundat).

 

Slutlig
2006

Preliminärt 2006

Preliminärt 2007

Spannmål 

978 400

988 600

990 700

Baljväxter

35 800

36 400

28 600

Vall och grönfoder

1 112 700

1 121 300

1 150 700

Potatis

28 200

28 000

28 500

Sockerbetor

44 200

43 600

40 800

 

 

 

 

Raps och rybs

90 200

91 100

88 000

Övriga växtslag

40 700

40 800

36 900

Träda

306 900

308 500

281 600

Ospecificerad åkermark1 

21 400

-

-

Ej utnyttjad åkermark 

2 000

1 700

1 800

 

 

 

 

Summa åkermark

2 660 400

2 660 000

2 647 600

Summa betesmark och slåtteräng

503 000

562 900

531 100

Summa jordbruksmark

3 163 400

3 222 800

3 178 700


1)      Arealer som ej kunnats fördelas per gröda.

 

Totalt sett ökar spannmålsarealen med 2 100 hektar i Sverige. De län med den största procentuella ökningen av spannmålsarealen är Uppsala och Blekinge med 12 respektive 3 procent. Den största procentuella minskningen har Västmanlands län som minskar spannmålsarealen med 12 procent (se Diagram 1). En anledning till att Uppsala län ökar i areal och Västmanlands län minskar i areal är att Heby kommun bytt län från Västmanland till Uppsala.

Diagram 1. Total spannmålsareal per län 2006 och 2007, 1 000 hektar.

 

Ökningen av spannmålsodling sker främst i de södra delarna av Sverige, medan en liten minskning sker i de nordligare delarna av Sverige. Götalands mellanbygder ökar spannmålsarealen procentuellt mest mellan år 2006 och år 2007 med drygt 4 procent. Den största procentuella minskningen sker i Övre norrland, där spannmålsarealen minskar med knappt 7 procent (se Diagram 2).

Diagram 2. Total spannmålsareal per produktionsområde 2006 och 2007, 1 000 hektar.

 

Vall- och grönfoderväxter väntas öka med 29 400 hektar år 2007 jämfört med år 2006. En ökning på knappt 3 procent. Alla län utom Västmanlands och Norrbottens län ökar i areal. Uppsala län ökar mest, både procentuellt och arealmässigt, med 19 procent respektive 7 500 hektar (se Diagram 3).

Diagram 3. Total vall- och grönfoderväxtareal per län 2006 och 2007, 1 000 hektar.

 

Alla produktionsområden utom Götalands skogsbygder ökar arealen av vall- och grönfoderväxter. Götalands mellanbygder ökar mest både procentuellt och arealmässigt med 8 procent respektive 10 000 hektar (se Diagram 4).

Diagram 4. Total vall- och grönfoderväxtareal per produktionsområde 2006 och 2007, 1 000 hektar.

 

Potatisarealen väntas öka med 500 hektar år 2007 jämfört med år 2006. Detta från att år 2006 varit den lägsta areal som någonsin redovisats inom jordbruksstatistiken. Götalands mellanbygder är den region som ökar mest, både procentuellt och arealmässigt med knappt 17 procent respektive 1 600 hektar (se Diagram 5).

Diagram 5. Total potatisareal per produktionsområde 2006 och 2007, 1 000 hektar.

 

Sockerbetsarealen väntas minska med 2 700 hektar år 2007 jämfört med år 2006. Minskningen är störst på Gotland, som minskar med 98 procent eller 2 300 hektar. Preliminärt finns det nu inte mer än 47 hektar sockerbetsodling på Gotland (se Diagram 6). Minskningen beror till stor del på den reform av stöd till odling av sockerbetor som genomförts av EU.

Diagram 6. Total sockerbetsodling i vissa län 2006 och 2007, 1 000 hektar.

 

Den totala odlingen av raps och rybs väntas minska med drygt 3 procent eller 2 900 hektar år 2007 jämfört med år 2006. Skillnaden mellan olika län är tämligen stor. I Östergötlands län ökar arealen med 2 900 hektar medan arealen i Skåne och Västra götaland minskar med 3 200 respektive 2 900 hektar (se Diagram 7). Höstraps väntas öka med 2 200 hektar (+5 procent) medan vårrybs väntas minska med 2 700 hektar (-45 procent).

Diagram 7. Total odling av raps och rybs i vissa län 2006 och 2007, 1 000 hektar.

 

Olika produktionsområden skiljer sig åt när man jämför raps och rybs för år 2006 med år 2007. Götalands mellanbygder ökar mest, både procentuellt och arealmässigt, med drygt 6 procent respektive 700 hektar. Götalands södra slättbygder har störst arealmässig minskning med 1 700 hektar (se Diagram 8).

Diagram 8. Total odling av raps och rybs i vissa produktionsområden 2006 och 2007, 1 000 hektar.

 

Trädad mark väntas minska med knappt 27 000 hektar år 2007 jämfört med år 2006. Alla län utom Uppsala minskar den trädade arealen. Den största procentuella och arealmässiga minskningen av trädad mark står Västmanlands län för, som minskar med knappt 17 procent respektive 6 700 hektar. Uppsala län ökar med knappt 14 procent respektive 3 100 hektar (se Diagram 9).

Diagram 9. Total trädad mark per län 2006 och 2007, 1 000 hektar.

 

Trädad mark minskar i alla produktionsområden mellan år 2006 och år 2007. Den största procentuella minskningen sker i Nedre norrland, som minskar med knappt 14 procent. Den största arealmässiga minskningen sker i Svealands slättbygder, som minskar med knappt 8 300 hektar (se Diagram 10).

Diagram 10. Total trädad mark per produktionsområde 2006 och 2007, 1 000 hektar.

 

Den totala arealen för betsmark och slåtteräng väntas minska med knappt 6 procent eller 32 000 hektar mellan år 2006 och år 2007. Förändringen mellan olika län måste tolkas väldigt försiktigt, då det år 2006 var ca 20 000 hektar som inte kunde kopplas till ett speciellt län (se Diagram 11).

Diagram 11. Summa betesmark och slåtteräng per län 2006 och 2007, 1 000 hektar.