Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2006

JO 10 SM 0701

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik

Sedan lång tid tillbaka genomförs i Sverige varje år statistiska undersökningar för att redovisa jordbrukets struktur i juni månad. En del av denna redovisning består i att belysa åkerarealens och betesmarkens fördelning och antalet företag med olika grödor totalt för riket samt för län och kommuner. Fram t.o.m. 1999 har denna redovisning baserats på den statistiska uppgiftsinsamlingen till det s.k. lantbruksregistret (LBR) vid SCB. Fr.o.m. år 2000 används i denna statistik uppgifter om arealerna från Jordbruksverkets administrativa register avseende arealbaserade stöd. För företag som inte söker arealbaserade stöd inhämtas uppgifter om åkerareal vissa år från enkätundersökningar.

Detta omfattar statistiken

 

Definitioner och förklaringar

Med jordbruksmark avses i detta statistiska meddelande åkermark och betesmark. Den population, som statistiken ska belysa, utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i juni 2005 brukade mer än 2,0 hektar åkermark.

De variabler som redovisas i detta statistiska meddelande är

-                      antal hektar åkermark uppdelad på olika grödor,

-                      antal hektar betesmark av olika slag,

-                      antal jordbruksföretag med odling av olika grödor,

-                      antal jordbruksföretag med betesmark av olika slag.

 

Redovisning sker för riket totalt och uppdelat på företagsstorlek efter åkerareal samt på uppdelat på län, produktionsområde, stödområde och kommun. Följande uppdelning görs för åkermark och betesmark:

-                      Spannmål: höstvete, vårvete, råg, höstkorn, vårkorn, havre, rågvete, blandsäd.

-                      Baljväxter, grönfoder och vall: ärter, åkerbönor m.m., konservärter, bruna bönor, grönfoder, slåtteräng och betesvall, frövall.

-                      Potatis, sockerbetor och oljeväxter: matpotatis, potatis för stärkelse, sockerbetor, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin.

-                      Träda m.m.: energiskog, trädgårdsväxter, andra växtslag, träda, outnyttjad åkermark, ospecificerad åker.

-                      Betesmark (ej åker): betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete, outnyttjad betesmark, ospecificerad betesmark.

 

Så görs statistiken

Statistiken bygger i första hand på uppgifter i Jordbruksverkets administrativa register för arealbaserade stöd (ARARAT) avseende 2006 men även i mindre grad på uppgifter från en postenkätundersökning enligt följande:

-                      För de jordbruksföretag som ansökte om arealbaserade stöd år 2006 används de uppgifter i ARARAT som låg till grund för utbetalningar av stöden.

-                      För de jordbruksföretag som inte ansökte om arealbaserade stöd år 2006 används uppgifter i en postenkätundersökning genomförd år 2005 och som avsåg samtliga jordbruksföretag i landet.

 

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. Av dessa fel bedöms täckningsfel kunna ha inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel förekommer inte eftersom denna statistik baseras på uppgifter från samtliga jordbruksföretag i den statistiska ramen.

 

Täckningsfelet har tidigare bedömts ha obetydlig inverkan på statistikens tillförlitlighet. Detta beror på att de uppgifter som ligger till grund för denna statistik sedan år 2000 väsentligen har hämtats från Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd, som innehåller uppgifter om grödarealer för jordbrukare som ansöker om sådana stöd, och att den bedömning har gjorts att jordbrukarna söker stöd för i stort sett all åkermark i landet. Denna metod har använts för att jordbrukarna inte ska behöva uppge grödarealer mer än en gång varje år.

 

Denna metod att redovisa arealanvändningen har inneburit att nybildade jordbruksföretag, som inte ansökt om stöd, inte har införts i den statistiska ramen. Vidare har ett antal jordbruksföretag, som under senare år inte ansökt om stöd, avförts från ramen trots att de drivits vidare. Detta innebär att arealstatistiken under senare baserats på en undertäckning av den statistiska ramen.

 

I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte betydligt fler jordbrukare om stöd än tidigare, vilket beror på att ett stort antal jordbrukare, som tidigare inte ansökt om stöd, nu gjorde det. Vidare ansöktes om stöd för åkerarealer som ingen tidigare ansökt om stöd för. Detta tillsammans innebär att arealerna för år 2005 för vissa grödor och antalet företag med växtodling för år 2005 är betydligt högre än vad som redovisats för 2004. Denna ökning innebär inte att jordbruket förändrats på motsvarande sätt utan beror till en del av att stödreglerna har ändrats.

 

Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i ARARAT eller i enkätundersökningens svarsblanketter är felaktiga. Arealuppgifterna i jordbrukarnas ansökningar om arealbaserade stöd kontrolleras årligen genom administrativa kontroller och kontroller i fält. I fält kontrolleras minst 5 % av alla jordbruksföretag och kontrollresultaten visar på små skillnader mellan uppgiven och verklig areal. Rimlighetsbedömningar görs av de uppgifter som inkommer via postenkät. Den sammanlagda åkerarealen på de företag som erhöll postenkät år 2005 utgjorde mindre än 2 % av den totala åkerarealen år 2005.

Svarsbortfall kan endast förekomma i den undersökningsdel som avser enkätundersökningen. I denna del, som endast utgör en mycket liten del av statistikredovisningen, är bortfallet mindre än 7 %.

Fel från bearbetningsprocessen (skanning, granskning/rättning och skattningsmetoder) bedöms vara små.

Vissa mindre justeringar av redovisade grödarealer har gjorts. Generellt har av jordbrukaren redovisad höstkorn i Dalarna och norr därom i statistiken redovisats som vårkorn.

Jordbrukarnas redovisning av fäbodbeten bygger i vissa fall på behovet av betesareal för nötkreatur i stödsammanhang än faktisk areal. Jämförelser mellan åren av fäbodbeten bör göras med försiktighet.

Bra att veta

Vid jämförelse med arealstatistik för år 2004 och tidigare måste hänsyn tas till de förändrade stödreglerna, som påverkat statistikunderlaget (se ovan).

Annan statistik

I JO 10 SM 0601 redovisades definitiva uppgifter om jordbruksmarkens användning 2005, i JO 18 SM 0601 redovisades höstsådda arealer 2006 och i JO 10 SM 0602 redovisades preliminära uppgifter över jordbruksmarkens användning 2006.

Grödarealer i detta statistiska meddelande överstämmer med något mindre undantag med de grödarealer för Sverige som EU:s statistikkontor Eurostat redovisar vid publicering av skörde- och arealstatistik för EU-länderna.

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskrivning av statistiken.