Statistiken med kommentarer

I detta statistiska meddelande redovisas arealer och antal företag för riket uppdelat efter län, produktionsområde, stödområde och storleksgrupp åker. Motsvarande uppgifter per kommun redovisas i särskilda excelfiler på jordbruksverkets webbplats, www.sjv.se, under rubriken statistik. Statistiken avser markanvändningen vid jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark.

Uppgifterna som ligger till grund för denna statistik har sedan år 2000 väsentligen hämtats från Jordbruksverkets register över arealbaserade stöd, som innehåller uppgifter om grödarealer för jordbrukare som ansöker om sådana stöd. Denna metod har använts för att jordbrukarna inte ska behöva uppge grödarealer mer än en gång varje år och metoden baseras också på en bedömning att jordbrukarna söker stöd för i stort sett all åkermark i landet.

Minskad spannmålsareal samt ökad vall- och grönfoderareal

Av tablå A framgår att den totala jordbruksmarken var tämligen konstant mellan åren 1995 och 2004. Vid övergången till EU:s nya jordbruksreform år 2005, ökade arealen något på grund av ändrade stödregler. Mellan åren 2005 och 2006 minskade den totala jordbruksarealen något. För år 2006 har arealen jordbruksmark uppskattats till 3 163 400 hektar, en minskning med 52 200 hektar sedan år 2005. Under samma period minskade arealen åkermark med 42 700 hektar samtidigt som den totala arealen betesmark och slåtteräng minskade med 9 500 hektar.

Den totala spannmålsarealen minskade mellan åren 2005 och 2006 med 4 %. Det är främst arealen korn som har minskat (-17 %), medan de övriga spannmålsgrödorna ökat något. Mellan år 2004, året innan EU:s nya stödsystem infördes, samt år 2006 minskade arealen spannmål med 13 %. Den totala arealen för vall och grönfoderväxter ökade mellan åren 2005 och 2006 med 4 %. Mellan åren 2004 och 2006 ökade arealen vall och grönfoderväxter med 15 %.

Arealen för sockerbetor minskade mellan åren 2005 och 2006 med 10 %, vilket beror på EU:s nya sockerreform. Arealen träda minskade under samma period med 4 %. Arealen träda är dock större än vad den var innan EU:s nya jordbruksreform trädde i kraft år 2005.

Arealen för raps och rybs ökade med 10 % mellan åren 2005 och 2006. Sedan år 2000 har arealen för raps och rybs ökat med 87 %.

Arealen för betesmark och slåtteräng minskar mellan åren 2005 och 2006 med 2 %. I betesmark ingår alvarbete, skogsbete, fäbodbete och slåtteräng med sammanlagt ca 13 % av all betesmark.Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning vid företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Hela riket. Hektar.

	1995	2000	2004	2005	2006
Spannmål¹	1 104 500	1 228 900	1 125 700	1 024 000	978 400
därav vete	261 400	401 600	403 400	354 800	360 900
därav korn	453 400	411 200	397 300	378 600	315 100
därav havre	278 300	295 500	229 700	200 100	206 100
därav resterande	111 400	120 600	95 300	90 500	96 300
Baljväxter	21 200	37 300	43 200	40 900	35 800
Vall och grönfoderv.¹	1 058 900	920 800	970 500	1 066 900	1 112 700
Potatis	35 000	32 900	31 700	30 400	28 000
Sockerbetor	57 500	55 500	47 600	49 200	44 200
Raps och rybs	104 600	48 200	83 800	82 200	90 200
Övriga växtslag²	46 400	55 000	45 600	54 900	40 700
Träda	278 600	247 700	268 200	321 300	306 900
Ospecificerad åkermark³	..	79 700	30 400	31 500	21 400
Ej utnyttjad åkermark	59 800	..	13 900	1 800	2 000
Summa åkermark	2 766 600	2 706 000	2 660 600	2 703 100	2 660 400

Summa betesmark och slåtteräng	425 200	..	523 400	512 500	503 000
Summa jordbruksmark	3 191 800	..	3 184 000	3 215 600	3 163 400

1) I spannmålsarealen år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.

2) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning. I arealen för trrädgårdsväxter ingår fr.o.m. år 2005 kryddväxter och utsäde grönsaker.

3) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

Av diagram 1 framgår att spannmålsodlingen år 2006 utnyttjade 31 % av den totala jordbruksarealen, vall och grönfoderväxter 35 %, betesmark 16 % och träda 10 %. Endast en mindre del av arealen utnyttjades för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor respektive oljeväxter.

Diagram 1. Jordbruksmarkens användning år 2006.

Av diagram 2 framgår att inom spannmålsodlingen var odlingen av vete vanligast med 37 % av arealen, därefter korn med 32 % av arealen och havre med 21 % av arealen. Råg, rågvete och blandsäd svarade tillsammans för endast 10 % av arealen.

Diagram 2. Spannmålsarealens fördelning år 2006.

Jordbruksmarkens fördelning per län

Av diagram 3 framgår att en stor del av landets åkermark år 2006 fanns i Västra Götalands län och i Skåne län. Sammanlagt nästan 35 %. Betesmark och slåtteräng var mer jämnt fördelad och Kalmar var det län med störst areal betesmark och slåtteräng. Drygt 15 % av den totala arealen.

Diagram 3. Jordbruksmarkens fördelning per län år 2006, 1 000 hektar.

Antal jordbruksföretag

Antalet jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark år 2006 har uppskattats till 72 751 stycken, vilket är 2 112 stycken färre än år 2005. Detta motsvarar en minskning med 3 %. Den främsta anledningen till minskningen är att antalet ansökningar om stöd har minskat år 2006 jämfört med år 2005. Minskningen av företag är ganska jämnt fördelad mellan olika storleksklasser, förutom för de allra största företagen som ligger kvar på ungefär samma nivå som år 2005.

Tablå B. Jordbruksföretag med mer än 2,0 ha åkermark efter storleksklass.

Storleksklass, åkermark	Antal		Förändring
Storleksklass, åkermark	2 006	2 005	Antal	Procent
2,1- 5,0	14 056	14 486	-430	-3
5,1- 10,0	13 801	14 117	-316	-2
10,1- 20,0	13 705	14 147	-442	-3
20,1- 30,0	7 301	7 583	-282	-4
30,1- 50,0	8 488	8 862	-374	-4
50,1- 100,0	9 283	9 569	-286	-3
Över 100,0	6 117	6 099	18	0
Totalt	72 751	74 863	-2 112	-3

Av diagram 4 framgår att de allra flesta företag återfanns i Skåne eller Västra Götaland. Ungefär en tredjedel av företagen med åkermark samt en tredjedel av företagen med betesmark och slåtteräng återfinns i antingen Skåne eller Västra Götaland. Antalet företag som utöver minst 2,0 ha åkermark också hade betesmark var 38 599, motsvarande ungefär 53 %.

Diagram 4. Antal jordbruksföretag per län år 2006.