Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Jordbruksmarkens användning 2004

JO 10 SM 0402 Korrigerad version 2004-05-06

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Arealredovisningen i detta statistiska meddelande (SM) avser de uppgifter om arealer som den 15 april fanns i Jordbruksverkets administrativa system för arealbaserade stöd (IAKS) avseende 2004. De är jämförbara med motsvarande uppgifter för 2003, vilka publicerades i JO 10 SM 0302 (Åkerarealens användning 2003. Preliminära uppgifter i mars 2003). De är däremot inte helt jämförbara med de definitiva arealuppgifter avseende 2003 som publicerades i JO 10 SM 0401 (Jordbruksmarken användning 2003. Definitiva uppgifter). Detta beror på att i den definitiva arealstatistiken ingår endast arealer på jordbruksföretag i lantbruksregistret (LBR), vilka har mer än 2,0 hektar åkermark inklusive jordbruksföretag som inte ansökt om arealbaserade stöd, medan i detta SM ingår alla arealer för vilka arealbaserade stöd söks.

I Tablå A på följande sida avses med LBR 2003 de redovisade definitiva arealuppgifterna för 2003. Med IAKS 2003 avses arealer i IAKS för 2003 som är uppdaterade efter ändringar och kontroller. Med IAKS 2004 avses arealuppgifterna den 15 april i IAKS för 2004.

De verkliga arealerna 2004 av olika grödor kan komma att avvika något från siffrorna i Tablå A och de följande tabellerna, då jordbrukarna lämnar in stödansökningar innan sådden genomförs. Jordbrukarna har möjligheter att ändra i sina stödansökningar fram till mitten av juni.

Den totala arealen åkermark minskar med 3 300 hektar och arealen betesmark ökar med 30 900 hektar mellan 2003 och 2004 enligt jordbrukarnas ansökningar om arealbaserade stöd för 2004. Därmed ökar den totala jordbrukmarken i landet med 27 600 hektar enligt dessa stödansökningar.

Spannmålsarealen väntas minska med 26 500 hektar mellan 2003 och 2004, arealen träda med 9 300 hektar och sockerbetsarealen med 2 400 hektar. Arealerna oljeväxter väntas öka med 25 700 hektar, baljväxter med 4 000 hektar samt potatatis med 900 hektar. Ökningen av oljeväxtarealen med 44 % till 84 300 hektar förklaras av goda förutsättningar för höstsådden och relativt höga priser. I övrigt är förändringarna små inom grupper av grödor.

Inom spannmålsodlingen väntas odlingen av havre att minska med 49 200 hektar, eller 18 %, till 230 700 hektar. Den stora minskningen av havreodlingen förklaras av lägre marknadspriser på havre. Odlingen av korn väntas öka med 29 500 hektar, eller ca 7 %, till 398 100 hektar. Odlingen av vårkorn ökar medan odlingen av höstkorn minskar något. Arealen vete väntas minska med 7 700 hektar.

Betesmarksarealen har ökat under senare år och årets ökning med över 6 % är troligen en följd flera orsaker. Att betesmark kommer att berättiga till bidragsrätter från och med 2005 enligt den nya jordbruksreformen är sannolikt en del av förklaringen.

 

Tablå A. Åkerarealens fördelning på olika växtslag 2002- 2003

 

LBR 2003

IAKS 2003

IAKS 2004

 

 

 

 

Spannmål 

1 153 900

1 154 100

1 127 600

därav vete

411 300

411 400

404 100

korn

368 500

368 600

398 100

havre

279 800

279 900

230 700

Baljväxter

38 800

38 800

42 800

Vall- och grönfoderv. 

965 000

966 500

966 200

Potatis

30 500

30 600

31 500

Sockerbetor

50 100

50 100

47 700

Raps och rybs

58 600

58 600

84 300

Övriga växtslag 

42 700

42 900

46 700

Träda

275 600

275 700

266 400

Ospecificerad åkermark1 

41 400

-

-

Ej utnyttjad åkermark 

11 900

12 000

12 800

 

 

 

 

Summa åkermark

2 668 600

2 629 300

2 626 000

Summa betesmark

494 400

512 900

543 800

 

 

 

 

Summa jordbruksmark

3 191 800

3 142 200

3 169 800


1) Arealer på jordbruksföretag som inte sökt arealbaserat stöd.