Statens JordbruksverkSveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

Jordbruksmarkens användning 2003

JO 10 SM 0401, korrigerad version

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gif
Tabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gif
Kontaktpersoner, mer information pil.gifIn English


Statistiken med kommentarer

Jordbruksmarkens användning
Jordbruksmarkens fördelning per län.
Antal företag

Jordbruksmarkens användning

Den totala jordbruksmarken år 2003 har uppskattats till 3 163 000 hektar varav 2 668 600 hektar åkermark och 494 400 hektar betesmark.

Av tablå A framgår att den totala jordbruksarealen minskat med nästan 30 000 hektar mellan 1995 och 2003. Under denna period har åkerarealen minskat med ca 100 000 hektar, medan arealen betesmark ökat med ca 70 000 hektar. Minskningen av arealen vall och grönfoderväxter motsvarar hela åkerarealens minskning.

Mellan 2002 och 2003 har åkerarealen minskat med 11 300 hektar. Hela minskningen ligger på jordbruksföretag som inte sökte EU-stöd. Ca 3 000 hektar åkermark och ca 31 000 hektar betesmark fanns på jordbruksföretag som sökte EU-stöd 2003 men inte uppfyllde kriteriet att bruka mer än 2,0 hektar åkermark för att få ingå i denna statistik.

Spannmålsarealen har uppskattats till 1 153 900 hektar, en ökning med ca 2,2 % jämfört med föregående år. Det är främst arealen vete som ökat medan arealerna korn och havre minskat. Spannmålsarealen utgjorde 43 % av den totala åkerarealen.

Arealen oljeväxter har beräknats till 58 600 hektar för år 2003, vilket är 13 % lägre än 2002, 31 % högre än 2001 och på samma nivå som under åren 1996 och 1997.

Vall och grönfoderväxter odlades på 965 000 hektar under 2003, en minskning med 1 % jämfört med år 2002. Arealen vall och grönfoderväxter utgjorde 36 % av den totala åkerarealen.

Den totala arealen betesmark har beräknats till 494 400 hektar år 2003. I betesmark ingår alvarbete, skogsbete, fäbodbete och slåtteräng med sammanlagt ca 11 % av all betesmark.

Tablå A. Jordbruksmarkens fördelning vid företag med mer än 2,0 hektar åkermark. Hela riket. Hektar

 

1995

2000

2002

2003

Spannmål

1 104 500

1 228 900

1 129 300

1 153 900

därav vete

261 400

401 600

339 600

411 300

Korn

453 400

411 200

416 800

368 500

havre

278 300

295 500

295 000

279 800

Baljväxter

21 200

37 300

41 500

38 800

Vall- och grönfoderv.

1 058 900

920 800

973 400

965 000

Potatis

35 000

32 900

31 700

30 500

Sockerbetor

57 500

55 500

54 800

50 100

Raps och rybs

104 600

48 200

67 500

58 600

Övriga växtslag

46 400

55 000

42 500

42 700

Träda

278 600

247 700

268 500

275 600

Ospecificerad åkemark3 

..

79 700

60 500

41 400

Ej utnyttjad åkermark

59 800

..

10 200

11 900

Summa åkermark

2 766 600

2 706 000

2 679 900

2 668 600

 

 

 

 

 

Summa betesmark

425 200

..

490 000

494 400

 

 

 

 

 

Summa jordbruksmark

3 191 800

..

3 169 900

3 163 000

 

1) I spannmålsarealen år 2000 ingår vissa arealer stråsäd till grönfoder och stråsäd/baljväxtblandningar avsedda att skördas som grönfoder.

2) Frövall, oljelin, energiskog, trädgårdsväxter samt alla övriga mindre åkergrödor som inte ingår i ovanstående redovisning.

3) Arealer som ej kunnat fördelas per gröda.

Av diagram 1 framgår att spannmålsodlingen år 2003 utnyttjade 37 % av den totala jordbruksarealen, vall och grönfoderväxter 31 % och betesmarken 16 %. Endast en mindre del av jordbruksarealen utnyttjades för odling av baljväxter, potatis, sockerbetor respektive oljeväxter.

Diagram 1. Jordbruksmarkens fördelning 2003, %.

Av Diagram 2 framgår att av spannmålsodlingen var odlingen av vete vanligast med 37 % av arealen, därefter korn med 32 % och havre med 24 %. Råg, rågvete och blandsäd svarade för endast 7 % av spannmålsarealen.

Diagram 2. Spannmålsarealens fördelning 2003, %.

Jordbruksmarkens fördelning per län.

Av diagram 3 framgår att en stor del av landets åkermark år 2003 fanns i Skåne län och Västra Götalands län . Betesmarken var dock mer jämnt fördelad, där även Kalmar län, Östergötlands län och Jönköpings län innehade relativt stora arealer betesmark.

Diagram 3. Jordbruksmarkens fördelning per län 2003, 1000 hektar.

Antal företag

Antalet jordbruksföretag med mer än 2,0 hektar åkermark har beräknats till 66 780 år 2003, en minskning med 4 170 företag jämfört med 2002. Antalet företag som även hade betesmark var 41 658, drygt 62 % av antalet jordbruksföretag. Det var främst jordbruksföretag som inte sökte EU-stöd som minskade i antal. Dessa företag minskade med 3 254 till 5 295. Antalet jordbruksföretag som sökte EU-stöd minskade med 916 till 61 485. Det ska noteras att uppdateringen av antalet företag som inte söker EU-stöd inte görs fullt ut varje år. Den senaste fullständiga uppdateringen av antalet företag som inte söker EU-stöd före årets undersökning var år 2000.

Av diagram 4 framgår att ca en tredjedel av alla jordbruksföretagen återfanns i Skåne län och Västra Götalands län.

Diagram 4. Antal jordbruksföretag per län 2003.