STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2013:08

 

Fritidsodling i Sverige – en översikt

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Urval
Redovisning
Statistikens tillförlitlighet
Bilaga 1

För första gången har Jordbruksverket gjort en undersökning om fritidsodling. Det är ett område som det finns lite statistik om sedan tidigare. Resultat från denna undersökning kan eventuellt jämföras med statistik om svensk trädgårdsnäring samt konsumtionsstatistik som Jordbruksverket publicerar. Eventuella kopplingar mellan de tre statistikområdena kan vara trädgårdsnäringens produktion samt försäljning och hushållens utgifter för samma produkter. Vidare kan det tänkas att konsumtionsstatistiken påverkas av att intresset för egenodlade växter är stort. Under 2013 kommer ytterligare en rapport om fritidsodling publiceras där vi presenterar hushållens produktion av ätbara växter, storleken på denna produktion samt vilka växter som odlas.

Urval

I den här rapporten redovisas var hushållen odlar ätbara växter, hur mycket pengar hushållen spenderar på växter och fröer till fritidsodling, hur mycket tid hushållen ägnar åt fritidsodling per vecka under perioden mars till oktober samt vilken inställning de har till fritidsodling. Resultaten är hämtade från en urvalsundersökning om fritidsodling som genomfördes hösten 2012. Undersökningen är baserad på hushåll. Eftersom det inte finns något register över samtliga hushåll i Sverige gjordes ett urval baserat på samtliga personer mellan 18 och 79 år som är folkbokförda i Sverige, vilket alltså utgör målpopulationen. I april 2012 uppgick antalet personer mellan 18 och 79 år i Sverige till 7 129 465.

 

Vi är intresserade av vilken typ av boende personer är skrivna på eftersom vi tror att boendeform, alltså vilken typ av fastighet personen bor på, kan påverka möjligheten och intresset för odling. För att kunna ta fram denna information har vi kombinerat Registret över totalbefolkningen (RTB) och Fastighetstaxeringsregistret (FTR). Landets fastigheter kategoriseras i FTR enligt åtta olika huvudindelningar som utgör olika typer av taxeringsenheter. Inom varje typ av taxeringsenhet kan därefter fastigheten indelas i olika undergrupper med hjälp av typkoder. Ungefär hälften av Sveriges befolkning är skriven på den typ taxeringsenhet som kallas för småhus (huvudindelning 2), vilket inkluderar fritidshus. Inom kategorin hyreshusenheter (huvudindelning 3) är knappt 40 % av landets invånare skrivna på. Knappt 10 % av befolkningen är skriven på lantbruksenhet (huvudindelning 1) medan ungefär 1 % är skriven på specialenheter (huvudindelning 8), exempelvis vårdbyggnad. Resterande cirka 1 % av befolkningen är skriven på andra fastigheter.

 

Eftersom Jordbruksverket inte har tillgång till RTB eller FTR har SCB ansvarat för statistiskt urval från registren baserat på vår önskan om fördelning enligt nedan. SCB har också gjort utskicken eftersom vi inte har tillgång till namn- och adressuppgifter med hänsyn till sekretesslagstiftningen. Jordbruksverket har därefter ansvarat för insamlande av enkäter samt bearbetning av data. För de hushåll som svarat på enkätundersökningen har SCB lämnat ut information om typ av boende enligt vår stratumfördelning samt vilket län personen är folkbokförd i. I missivet finns detta beskrivet och genom att hushållen svarat på enkäterna har de gett sitt samtycke till att SCB lämnar ut uppgifterna. Enkäten finns i Bilaga 1.

 

I undersökningen har vi delat in populationen i olika grupper eller strata enligt nedan. Den första siffran visar vilken fastighetstyp eller typ av taxeringsenhet gruppen tillhör. Kategoriseringen av fastighetstyper enligt FTR innebär att både villor och fritidshus i den här undersökningen tillhör fastighetstypen småhus.

Lantbruk       Typkoder enligt FTR: 110, 113, 120, 199

Småhus        Typkoder enligt FTR: 210, 213, 220, 222, 299

Fritidshus      Typkoder enligt FTR: 211, 221

Resterande    Övriga typkoder inom alla åtta fastighetstyper som inte specificeras ovan.

Dessa består av hyreshus, industri-, ägarlägenhets-, täkt-, elproduktions- och specialenheter, samt skatte- och avgiftsfria lantbruk och småhus m.fl.

 

Vi har även grupperat det totala antalet personer mellan 18 och 79 år i olika strata baserat på om de äger fastigheten de är skrivna på, äger annan fastighet eller inte äger någon fastighet. Tablå A visar att vi delat in population i 12 olika strata. Uttrycket ”Äger annat” innebär att de är skrivna på en fastighetstyp, exempelvis hyreshus men att de också äger en fastighet, till exempel en småhusenhet. Eftersom vi inte vet om hushållen har kolonilotter eller ej har vi inte tagit hänsyn till det vid urvalet. De som tillhör kategorin Resterande och inte äger någon fastighet, har troligen inte lika stor tillgång till mark att odla på, därför utgör detta stratum en procentuellt mindre andel av urvalet. Dock behålls stratumet för att få kunskap om gruppens odlingsintresse och i vilken utsträckning de ägnar sig åt fritidsodling trots att vi inte tror att de har samma förutsättningar som de andra grupperna.  

 

Tablå A. Fördelning av personer mellan 18 och 79 år efter fastighetstyp och ägande

Skriven

Äger fastigheten de är skrivna på

Äger annat

Äger inget

Totalt 

Lantbruk

120, 110, 113, 199

1

130 915

18 716

209 263

 358 894

Småhus

220, 222, 210, 213, 299

2

1 343 263

148 143

1 923 572

 3 414 978

Fritidshus

221, 211

3

53 235

10 116

63 926

127 277

Resterande

 

4

9 133

225 682

2 993 501

 3 228 316

Samtliga

1 536 546

402 657

5 190 262

7 129 465

 

Tablå B visar fördelningen av urvalet efter fastighettyp och ägande. Det totala urvalet består av 7 016 personer. Om alla personer mellan 18 och 79 år skulle få lika stor möjlighet att svara på enkäten hade stratumet Resterande, Äger inget utgjort 40 % av urvalet. Denna grupp består av personer som inte äger någon fastighet och som till stor del bor i lägenhet. Eftersom vi dock tror att andra grupper sysslar med fritidsodling i större utsträckning utgör gruppen knappt 5 % av urvalet (350 personer av 7 016). Tre strata består av 51 personer för att inte få för litet urval i dessa grupper. Resterande urval, 6313 stycken, har slumpmässigt valts ut från resterande åtta strata.

 

Tablå B. Fördelning av personer i urvalet efter fastighetstyp och ägande

Skriven

Äger fastigheten de är skrivna på

Äger annat

Äger inget

Totalt 

Lantbruk

120, 110, 113, 199

1

210

51

334

 595

Småhus

220, 222, 210, 213, 299

2

2 149

236

3 052

 5 437

Fritidshus

221, 211

3

86

51

98

 235

Resterande

 

4

51

348

350

 749

Samtliga

2 496

686

3 834

7 016

 

Visst svarsbortfall uppstod bland annat på grund av att personen som tillhörde urvalet vistades utomlands, har avlidit eller inte ville vara med i undersökningen. Dessutom skedde ett litet antal övertäckningar där samma hushåll fått två enkäter. Antal svarande i respektive strata redovisas i Tablå C. Svarsfrekvensen i undersökningen uppgår till 56 %. Den grupp med lägst andel svarande är Resterande, Äger inget, där knappt 40 % svarade på enkäten.

 

Tablå C. Fördelning av svarande i urvalet efter fastighetstyp och ägande

Skriven

Äger fastigheten de är skrivna på

Äger annat

Äger inget

Totalt 

Lantbruk

120, 110, 113, 199

1

126

40

178

 344

Småhus

220, 222, 210, 213, 299

2

1 339

159

1 579

 3 077

Fritidshus

221, 211

3

48

29

51

128

Resterande

 

4

31

223

132

 386

Samtliga

1 544

451

1 940

3 935

 

Redovisning

I tabellerna redovisas andel av totalt antal hushåll i Sverige fördelat på olika svarsalternativ och kategorier. Dessutom redovisas i varje tabell 95-procentiga konfidensintervall, vilket innebär att det värde som skulle ha erhållits vid en totalräkning med 95 procents sannolikhet finns inom intervallet. Då det relativa medelfelet överstiger 35 procent, har uppgiften bedömts så osäker att den inte redovisats, utan bara markerats med prickar (..).

 

I undersökningen har vi bett hushållen lämna information om hur många de är i hushållet samt hur många av dem som är under 18 år. Vi har även bett dem svara på vilket typ av boende de har. Fördelningen efter typ av boende motiveras av att boendeformen rimligen påverkar hushållens odlingsmöjligheter. Uppgifter om antal personer i hushållet samlades in för att kunna räkna upp svaren från de hushåll som deltog i undersökningen för att motsvara Sveriges totala antal hushåll. Fördelningen efter antal personer i hushållet gjordes för att vi ville undersöka om det finns något förhållande mellan antalet personer i ett hushåll och i vilken utsträckning man ägnar sig åt fritidsodling. I resultatredovisningen är hushållen indelade i grupper baserat på totalt antal individer i hushållet. Totalt blev det fem grupper, grupperna 1-4 består av 1-4 individer och grupp 5 består av 5 eller fler individer. Vi har inte tagit hänsyn till antalet vuxna och barn i hushållet vid grupperingen.

 

Allt material som har samlats in kan kombineras med varandra. I figurerna i denna rapport presenterar vi de kombinationer och delar som vi anser är mest intressanta. I vissa kategorier som vi redovisat information för är det få svaranden. Detta innebär att man ska tolka värdena för dessa kategorier med viss försiktighet. Kategorierna som främst berörs är hushåll som består av 5 personer eller fler, de motsvarar knappt 5 % av det totala antalet hushåll. Vidare utgör boendetyp ”Annat” enbart 2 % av hushållen. Kategorin som spenderat mer än 8 000 kr på växter utgör knappt 0,5 % av hushållen och tillsammans med de som spenderat 4 000-7 999 kr utgör de båda grupperna knappt 2 % av hushållen. Det är få hushåll som spenderat mer än 500 kr på fröer under 2012, tillsammans motsvarar de grupperna knappt 3 % av hushållen. Gruppen hushåll som lagt mer än 15 timmar per vecka på fritidsodling under perioden mars till oktober 2012 motsvarar knappt 4 %.

 

Under hösten 2012 gjorde SCB på uppdrag av Jordbruksverket ytterligare en undersökning om fritidsodling, där cirka 2 100 hushåll intervjuades via telefon om vad de odlar för ätbara växter, vilken mängd som odlas, hur mycket man tagit till vara på samt vad man gjort med det, exempelvis konsumerat i färsk form, gjort saft och sylt eller fryst in. I enkäten som presenteras i denna rapport, se Bilaga 1, frågade vi även hushållen om hur många träd (äpple, päron, plommon, körsbär) och buskar (krusbär, vinbär) som hushållen har. Resultaten från den frågan kommer att redovisas i en senare rapport under 2013 tillsammans med resultatet av ovan nämnda telefonundersökning.

 

Statistikens tillförlitlighet

I den här undersökningen ville vi undersöka hushållens inställning till fritidsodling och eftersom det inte finns något register med samtliga hushåll i Sverige fick vi skapa hushåll genom att göra ett urval på personer. Varje person fick representera sitt hushåll vilket innebär att varje svar är uppräknat dels baserat på hur många personer de angett finns i hushållet och dels vilket stratum de tillhör. Enligt en undersökning som SCB gjort angående hushållens ekonomi utgjorde hushåll bestående av en person 43 % av samtliga hushåll i Sverige. De flesta av dessa hushåll bor i flerfamiljsbostad vilket troligen kan jämföras med lägenhet i vår undersökning. Det är också det stratum i den här undersökningen som har lägst svarsfrekvens vilket kan ha bidragit till att fördelningen av hushållen i vår undersökning skiljer sig jämfört med SCB:s undersökning.

 

Det är ungefär 44 % av hushållen som inte svarat på undersökningen, varav de flesta inte hört av sig. Felaktiga adressuppgifter förklarar en liten andel av bortfallet. Vidare avböjde några hushåll att svara och vissa svarsblanketter var inte ifyllda när de inkom till Jordbruksverket. I den här undersökningen har vi inte ringt till hushåll som valt att inte svara, detta innebär att vi heller inte gjort någon bortfallsstudie och orsakerna till varför de inte svarat är därför okända.

 

Det har förekommit partiellt bortfall på samtliga frågor. Imputeringar har gjorts på frågor om antal i hushållet, typ av boende samt var hushållen odlar, däremot har imputeringar inte skett på frågor om pengar, och tid samt påståenden. Där har i stället vikterna för respektive hushåll beräknats på nytt.

 

För att belysa den osäkerhet som finns på grund av att beräkningarna grundar sig på uppgifter från ett urval av hushåll, redovisas i tabellerna konfidensintervall för de skattade värdena.

 

Elektronisk publicering

Statistikrapporten finns kostnadsfritt åtkomlig på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken.

 

Bilaga 1