STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2013:08

 

Fritidsodling i Sverige – en översikt

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Inledning
Odling av ätbara växter
Var sker odling av ätbara växter?
Hur mycket pengar spenderar hushållen på växter och fröer?
Hur mycket tid ägnar hushållen åt fritidsodling?
Attityder kring fritidsodling

Inledning

Fritidsodling är en av de vanligaste fritidssysselsättningarna i Sverige. Fritidsodling är ett vitt begrepp och kan innefatta allt från odling på balkonger till extensiv skötsel av villaträdgården eller intensiv odling i syfte att vara självförsörjande på grönsaker, frukt och bär. Kunskapen om fritidsodlingens omfattning och betydelse är låg eftersom det i princip inte finns någon statistik på området. Dock finns en efterfrågan på sådan statistik.

 

I denna rapport presenteras resultatet av en undersökning om fritidsodling som initierats av Jordbruksverket och genomförts av SCB och Jordbruksverket tillsammans. Syftet med undersökningen var att få en bild av svensk fritidsodling. Under oktober 2012 skickades en enkät ut per post till cirka 7 000 hushåll, varav drygt 56 % besvarade enkäten. I enkäten ingick bland annat frågor kring attityder om fritidsodling, hur stor summa pengar som spenderas på växter och fröer samt hur mycket tid som ägnas åt fritidsodling.

 

Undersökningen täcker in både ätbara växter och prydnadsväxter odlade utomhus, dock omfattar inte alla frågor i frågeblanketten de båda typerna av växter. Vidare är frågorna riktade till hela hushållet och inte till en enskild person i ett hushåll. Den person i ett hushåll som enkäten var adresserad till svarade alltså för hela hushållet. Detta kan ge en något missvisande bild för svaren på de påståenden i enkäten som syftar till att mäta hushållens attityder om fritidsodling. I en del figurer är hushållens svar fördelade efter de hushåll som odlar och de som inte odlar ätbara växter. De hushåll som inte odlar kan därmed fortfarande odla icke ätbara växter utomhus såsom prydnadsväxter. För information om antal frågor och frågetyp, se frågeblanketten i Bilaga 1. Antalet hushåll beräknas i den här undersökningen till omkring 4,1 miljoner. Parallellt med denna undersökning genomförde SCB en telefonundersökning om hushållens odling och konsumtion av ätbara växter. Resultatet av den undersökningen kommer att publiceras i en senare rapport.

Odling av ätbara växter

I Sverige odlar drygt hälften av alla hushåll någon form av ätbara växter. Den andel av hushållen som odlar är ungefär lika stor i hela landet. Om hushållen som odlar ätbara växter fördelas efter boendeform finns dock stora skillnader. Figur A visar att drygt 75 % av alla hushåll som bor i villa eller på jordbruksfastighet odlar ätbara växter medan motsvarande siffror för hushåll som bor i radhus och lägenhet uppgår till knappt 65 % respektive drygt 30 %. Kategorin ”Annat” är en restpost och representerar boendeformer som inte kan klassificeras som villa, lägenhet, radhus eller jordbruksfastighet. Exempel på typ av boende inom denna kategori är studentrum, äldreboende eller husvagn. Bland de hushåll som uppgett boendeformen ”Annat” är det knappt 25 % som odlar ätbara växter. Som jämförelse kan det vara intressant att känna till att cirka 49 % av Sveriges samtliga hushåll bor i lägenhet enligt vår undersökning. Vidare bor 38 % av hushållen i villa, omkring 8 % i radhus och 4 % på jordbruksfastighet. Kategorin ”Annat” utgör omkring 2 % av det totala antalet hushåll.

 

 

Figur A. Odling av ätbara växter efter boendeform

 

Om hushållen fördelas efter antal personer i hushållet finns också skillnader vad gäller i vilken utsträckning man odlar ätbara växter, se Figur B. Av de hushåll som består av fyra personer odlar cirka 75 % av hushållen. Bland hushållen bestående av 2 personer är det drygt 60 % av hushållen som odlar ätbara växter. Som minst odlar hushållen bestående av 1 person där cirka 40 % odlar ätbara växter. Jämförelsevis kan sägas att hushållen bestående av 2 personer utgör 39 % av alla Sveriges hushåll enligt vår undersökning. Den näst största gruppen är hushåll med 1 person som står för 32 % av hushållen. Vidare utgör hushållen med 3 personer samt 4 personer 14 % respektive 11 % av alla hushåll. Slutligen står gruppen hushåll med 5 eller fler personer för 5 % av Sveriges hushåll. Vi frågade även hushållen om de odlar ätbara växter i växthus. Totalt har cirka 10 % av alla hushåll i Sverige möjlighet att odla i växthus.

 

Figur B. Odling av ätbara växter efter antal personer i hushållet

 

Var sker odling av ätbara växter?

Den viktigaste förutsättningen för odling är tillgång till mark. När hushållen svarade på var de odlar ätbara växter hade de sju svarsalternativ med möjlighet att fylla i ett eller flera alternativ. Observera att värdena i detta avsnitt enbart avser de som faktiskt odlar ätbara växter, det vill säga drygt hälften av hushållen.

 

Det är vanligast att man odlar i trädgård vid permanentboendet, knappt 70 % av hushållen odlar på detta viset, se Figur C. Cirka 25 % av hushållen odlar på balkong eller uteplats, vilket är de näst vanligaste odlingsstället. Efter det följer odling inomhus (20 %) och fritidshus (15 %). Odling inomhus kan exempelvis vara odling av kryddväxter. Färre än 5 % av hushållen som odlar ätbara växter odlar på kolonilott. Notera att summan av de olika andelarna överstiger 100 % eftersom vissa hushåll angett att de odlar på fler än ett ställe.

 

Figur C. Val av odlingsplats för ätbara växter

 

Det finns skillnader i val av odlingsplats mellan olika delar av Sverige, vilket troligen främst kan förklaras av olika odlingsförutsättningar i olika delar av landet. Exempelvis är andelen hushåll i Norrland som odlar ätbara växter i trädgård lägre än för hushållen i Götaland och Svealand. Andelen hushåll som odlar i trädgård uppgår till drygt 60 % i Norrland, knappt 65 % i Svealand och slutligen drygt 70 % i Götaland. Andelen som odlar på balkong/uteplats är högst i Svealand där knappt 30 % odlar på det viset och lägst i Norrland där drygt 20 % odlar på balkong eller uteplats. Odlingen av ätbara växter inomhus är som vanligast förekommande i Götaland där drygt 20 % av hushållen odlar inomhus.

 

Om man ser till samtliga kombinationer av olika svarsalternativ gällande var hushållen odlar så är trädgård vid permanentboendet fortfarande den enskilt vanligaste odlingsplatsen. Knappt 50 % av hushållen som odlar ätbara växter gör detta. Omkring 10 % av hushållen odlar enbart på balkongen eller uteplatsen. Ungefär 7 % odlar ätbara växter endast vid fritidshuset medan 5 % av hushållen odlar både i trädgård och inomhus. Vidare odlar cirka 5 % på balkong/uteplats samt inomhus och ytterligare 5 % odlar i både trädgård vid permanentboendet och i anslutning till fritidshus.

 

Hur mycket pengar spenderar hushållen på växter och fröer?

I undersökningen frågade vi hur mycket pengar som hushållen spenderat på växter till fritidsodling under 2012. Här frågade vi alltså både om ätbara växter och växter som inte går att äta, till exempel prydnadsväxter som påskliljor och syrenbuskar. I frågan bad vi hushållen inkludera utgifter för lökar, småplantor, utplanteringsväxter etc. men exkludera utgifter för prydnadsväxter lämpliga att ha inomhus, maskiner, jord och gödsel. Figur D visar att drygt 60 % av alla hushåll någon gång under 2012 spenderade pengar på växter till fritidsodling medan knappt 40 % inte spenderade några pengar alls. Omkring 25 % av hushållen spenderade 1-499 kronor och knappt 20 % spenderade 500-999 kronor. Knappt 2 % av hushållen spenderade 4 000 kr eller mer under 2012.

 

Figur D. Summa per hushåll spenderat på växter

 

I Figur E har hushållen grupperats efter om de odlar ätbara växter eller inte. Föga förvånande spenderar en mycket större andel av hushållen som odlar, pengar på växter jämfört med de hushåll som inte odlar. Notera att de som inte odlar ätbara växter fortfarande kan spendera pengar på växter då utgifter för lökar, småplantor och utplaneringsväxter även ingår i summan spenderad på växter. Hela 90 % av hushållen som odlar ätbara växter spenderade pengar på växter under 2012, motsvarande siffra för de som inte odlar ätbara växter är knappt 30 %.

 

 

Figur E. Summa per hushåll spenderat på växter efter hushåll som odlar ätbara växter eller inte

 

Figur F visar summa pengar per hushåll spenderat på växter i förhållande till vart hushållen odlar ätbara växter. Knappt 70 % av hushållen som odlar ätbara växter gör det i trädgård vid permanentboendet, andelen hushåll inom denna kategori som spenderade minst 500 kr under 2012 uppgår till knappt 60 %. Motsvarnade andel för hushållen som odlar på balkong/uteplats är knappt 50 %.

 

Figur F. Summa per hushåll spenderat på växter efter val av odlingsplats

 

Figur G illusterar hur mycket pengar som hushåll med möjlighet att odla i växthus spenderade under 2012. Om figuren jämförs med Figur E kan man dra slutsatsen att hushåll med växthus i högre utsträckning spenderar pengar på växter jämfört med hushåll som odlar någon form av ätbara växter. Notera att hushållen som angett att de odlar i växthus med stor sannolikhet främst tillhör kategorin som odlar ätbara växter i Figur E.

 

 

Figur G. Summa per hushåll spenderat på växter bland de med växthus

 

I undersökningen frågade vi också hur mycket pengar som hushållen spenderat på fröer till fritidsodling under 2012. I denna fråga bad vi hushållen inkludera utgifter för gräsfrö. Drygt 45 % av alla hushåll har spenderat pengar på fröer, se Figur H. Cirka 20 % av hushållen har köpt fröer för 50-199 kr.

 

Figur H. Summa per hushåll spenderat på fröer

Hur mycket tid ägnar hushållen åt fritidsodling?

I undersökningen frågade vi även hur mycket tid som hushållen spenderat på fritidsodling under 2012. Under perioden mars till oktober 2012 ägnade drygt 60 % av samtliga hushåll i Sverige minst 1 timme per vecka åt fritidsodling. Figur I visar att det var vanligast att hushållen spenderade mellan 1 och 4 timmar i veckan, vilket nästan 50 % av alla hushåll gjorde. I denna tidsåtgång inkluderas trädgårdsskötsel, gräsklippning, plantering av blommor, rensning av rabatter etc.

 

 

Figur I. Antal timmar som hushållen ägnar åt fritidsodling

 

En stor andel av hushållen som inte ägnar någon tid åt fritidsodling lägger heller inga pengar på växter. Figur J visar också att de hushåll som spenderar mest tid på fritidsodling inte nödvändigtvis spenderar mer pengar än de hushåll som ägnar något färre timmar. I kategorin 1-4 timmar per vecka återfinns knappt 50 % av hushållen – inom denna kategori spenderade den största andelen hushåll mellan 1-499 kr på växter under 2012.

 

Figur J. Antal timmar som hushållen ägnar åt fritidsodling efter spenderad summa pengar

 

Hushållens totala summa pengar och tid spenderade på fritidsodling

Det är intressant att uppskatta den totala summan pengar och tid i antal timmar som Sveriges hushåll spenderade på fritidsodling under 2012. Enligt våra beräkningar spenderade Sveriges hushåll 2 579,5 miljoner kr på växter och 416,6 miljoner kr på fröer under 2012. Totalt spenderade alltså Sveriges hushåll knappt 3 miljarder kr på växter och fröer till fritidsodling vilket motsvarar ungefär 730 kr per hushåll och år för samtliga hushåll. Om summan fördelas enbart på de hushåll som angett att de spenderat pengar på växter och fröer uppgår summan till 880 kr per hushåll och år. Vidare ägnade svenska hushåll totalt knappt 441 miljoner timmar på fritidsodling under 2012 vilket motsvarar 12,6 miljoner timmar per vecka under perioden mars till oktober. Beräknat för samtliga hushåll innebär det att varje hushåll i genomsnitt ägnar 3 timmar per vecka under odlingssäsongen, vilken varar mellan mars och oktober. Om den totala spenderade tiden fördelas enbart på det antal hushåll (uppräknade värden) som i undersökningen angett att de ägnar tid åt fritidsodling uppgår antalet timmar till knappt 5 timmar per vecka och hushåll under odlingssäsongen.

 

Beräkningarna är baserade på antalet hushåll som angivit respektive intervall multiplicerat med medelvärdet i respektive intervall. Antalet hushåll avser uppräknade värden eftersom det är en urvalsundersökning som gjorts. Förenklat kan man säga att beräkningen gjorts genom att multiplicera till exempel andelen hushåll som angett att de spenderade 500-999 kr på växter (17,6 %) med det totala antalet hushåll som uppgick till cirka 4,1 miljoner. Denna summa multipliceras sedan med medelvärdet för intervallet som i detta fall är 750 kr. För gruppen som angett att de spenderat över 8 000 kr på växter har vi antagit medelvärdet 10 000 kr och för gruppen som angett mer än 2 000 kr på fröer har vi räknat med medelvärdet 2 500 kr. Samma beräkning görs sedan för samtliga intervall, vilket ger det slutliga värdet. För det totala antalet timmar som svenska hushåll lagt på fritidsodling under perioden mars till oktober 2012 görs motsvarande beräkning. Vi räknar med att perioden mars till oktober består av totalt 35 veckor och att medelvärdet är 18 timmar per vecka för de hushåll som angett att de lagt 15 eller fler timmar per vecka på fritidsodling.

Attityder kring fritidsodling

I undersökningen bad vi hushållen ta ställning till 10 påståenden om fritidsodling. Värt att notera är att det rimligen är en person som svarat för hela hushållet, varför svaren egentligen inte kan sägas representera alla personer i hushållet. Varje påstående kunde besvaras genom att kryssa för 1, 2, 3, 4 eller ”Ingen åsikt”, där 1= Instämmer inte alls och 4=Instämmer helt. Den information som anses vara av särskilt intresse presenteras för respektive påstående, samtlig data finns samlad i Tabeller i denna rapport. I tabellerna redovisas andel av totalt antal hushåll i Sverige. Inom parantes anges det 95‑procentiga konfidensintervallet. Det angivna konfidensintervallet innebär att det värde som skulle ha erhållits vid en totalräkning täcks in med 95 procents sannolikhet.

 

Svarsfördelningen på påståendena har korsats med övriga svar i enkäten vilket innebär att vi kan studera om det finns någon koppling mellan hushållens attityd till fritidsodling och boendeform, antal personer i hushållet samt vilken summa pengar och tid man ägnar åt fritidsodling. Generellt har det liten betydelse i vilken del av landet man bor i förhållande till hushållens inställning till olika påståenden.

 

Vissa värden redovisade i rapporten ska tolkas med viss försiktighet eftersom andelen av det totala antalet hushåll är liten för vissa kategorier. Kategorin hushåll som består av 5 personer eller fler motsvarar knappt 5 % av det totala antalet hushåll medan gruppen som angett boendetypen ”Annat” motsvarar knappt 2 % av det totala antalet hushåll. Kategorin som spenderat mer än 8 000 kr på växter motsvarar knappt 0,5 % av hushållen och tillsammans med de som spenderat 4 000-7 999 kr motsvarar de båda knappt 2 % av hushållen. Andelen hushåll som spenderat mer än 500 kr på fröer motsvarar knappt 3 % av samtliga hushåll. Slutligen spenderade knappt 4 % av samtliga hushåll mer än 15 timmar per vecka på fritidsodling under mars till oktober.  

 

 

1 Det är roligt med trädgårdsarbete och odling

På påståendet ”Det är roligt med trädgårdsarbete och odling” svarade cirka 30 % av hushållen ”Instämmer helt”. Vissa regionala skillnader finns i svarsfördelning. Drygt 30 % av hushållen i Götaland och Svealand instämmer helt med påståendet jämfört 25 % av hushållen i Norrland. Omkring 10 % av hushållen instämde inte alls och drygt 15 % hade ingen åsikt.

 

Figur K visar tydligt att många av hushållen som inte har någon åsikt om huruvida det är roligt med trädgårdsarbete och odling är hushåll som inte odlar ätbara växter. Bland hushållen som odlar någon form av ätbara växter instämmer drygt 45 % helt med påståendet.

 

Figur K. Påstående 1, svarsfördelning efter hushåll som odlar ätbara växter eller inte

 

Figur L visar tydligt att hushållen som spenderar mest pengar på växter är de som i störst utsträckning tycker det är roligt med trädgårdsarbete och odling. Den vanligaste kategorin vad gäller pengar spenderade på växter är förutom 0 kr, 1-499 kr. Inom denna kategori svarade knappt 40 % av hushållen ”Instämmer helt”. Av de kategorier som lägger 1 000 kr eller mer instämmer minst knappt 50 % av hushållen helt med påståendet. Bland hushållen som inte spenderar några pengar alls är andelen som inte har någon åsikt alls hög, knappt 40 %.

 

Figur L. Påstående 1, svarsfördelning efter spenderad summa pengar

Det finns även skillnader i boendeform och hur hushållen svarat på påståendet ”Det är roligt med trädgårdsarbete och odling”. För de som bor i villa eller på jordbruksfastighet är det närmare 40 % av hushållen som svarat ”Instämmer helt” medan det är endast knappt 25 % av de som bor i lägenhet som svarat ”Instämmer helt”, se Figur M. Dessa skillnader är naturligtvis kopplade till att hushållen odlar ätbara växter i olika utsträckning beroende på boendeform, se Figur A.

 

Figur M. Påstående 1, svarsfördelning efter hushållens boendeform

 

2 Att odla är avkopplande

Det är ungefär 30 % av Sveriges hushåll som ”Instämmer helt” med påståendet ”Att odla är avkopplande”. En femtedel av hushållen svarade att de inte har någon åsikt medan cirka 10 % svarade ”Instämmer inte alls”. Boendeformen har relativt liten påverkan för hur hushållen svarat.

 

Figur N visar hushållens inställning till påstående 2 fördelat efter hur mycket pengar de lade på växter under 2012. Figur N liknar Figur L till stor del. De hushåll som spenderar mest pengar på växter är de som i störst utsträckning tycker det är avkopplande att odla. Av de kategorier som lägger 1 000 kr eller mer instämmer minst knappt 45 % av hushållen helt med påståendet.

 

Figur N. Påstående 2, svarsfördelning efter spenderad summa pengar

 

Hushåll som tycker att det är avkopplande att odla tenderar att spendera mer tid på fritidsodling. Figur O visar att 30 % av hushållen som ägnar 1-4 timmar per vecka åt fritidsodling instämmer helt med påståendet, motsvarande andel är drygt 55 % bland hushållen som lägger mellan 5 och 14 timmar i veckan. Knappt 80 % av hushållen som spenderar minst 15 timmar på fritidsodling instämmer helt med påståendet.

 

Figur O. Påstående 2, svarsfördelning efter antal timmar som hushållen ägnar åt fritidsodling

3 Det är viktigt att familj och vänner också är intresserade av odling för att jag ska odla

Av samtliga hushåll så är det cirka 10 % som instämmer helt med detta påstående, medan 30 % svarat ”Instämmer inte alls”. Drygt 20 % av hushållen har ingen åsikt. Om svaren fördelas efter hushåll som odlar ätbara växter och de som inte gör det framgår vissa intressanta skillnader, se Figur P. Omkring 35 % av hushållen som odlar ätbara växter instämmer inte alls med påståendet medan andelen för de som inte odlar uppgår till drygt 25 %. Dessutom har de som inte odlar ätbara växter i mycket högre utsträckning inte någon åsikt i frågan.

 

Figur P. Påstående 3, svarsfördelning efter hushåll som odlar ätbara växter eller inte

 

4 Egenproducerat är bättre än köpt

Drygt 45 % av samtliga hushåll instämmer helt med påståendet ”Egenproducerat är bättre än köpt” medan drygt 5 % inte instämmer alls. Vidare har knappt 20 % av hushållen ingen åsikt. Figur Q visar att de som odlar ätbara växter i högre utsträckning anser att egenproducerat är bättre än köpt jämfört med hushållen som inte odlar. Knappt 60 % av hushållen som odlar svarade ”Instämmer helt”, motsvarande andel för de som inte odlar ätbara växter är knappt 35 %. Andelen som inte instämmer alls är dessutom högre bland de som inte odlar.

 

Figur Q. Påstående 4, svarsfördelning efter hushåll som odlar ätbara växter eller inte

5 När man odlar egna ätbara växtslag sparar man pengar

Drygt 20 % av landets samtliga hushåll svarar ”Instämmer helt” på påståendet ”När man odlar egna ätbara växtslag sparar man pengar”. Vidare har drygt 20 % av hushållen ingen åsikt medan bara knappt 10 % svarat ”Instämmer inte alls”. Figur R visar svarsfördelningen fördelat efter hushåll som odlar ätbara växter och de som inte odlar. Tydligt är att en större andel av hushållen som odlar ätbara växter anser att man sparar pengar när man odlar sina egna frukter och grönsaker jämfört med hushållen som inte odlar ätbara växter. Cirka 25 % av hushållen som odlar instämmer helt med påståendet, motsvarande siffra för de som inte odlar är drygt 15 %.

 

 

Figur R. Påstående 5, svarsfördelning efter hushåll som odlar ätbara växter eller inte

6 Kunskap om odling är viktig för att kunna odla ätbara växtslag

En relativt stor andel av hushållen instämmer helt eller delvis med påståendet ”Kunskap om odling är viktig för att kunna odla ätbara växtslag”. Omkring 5 % av samtliga hushåll instämmer inte alls med påståendet och knappt 20 % har ingen åsikt. Resterande 75 % av hushållen instämmer alltså helt eller delvis. Inga större skillnader i svarsfördelning finns mellan olika boendeformer. Figur S illusterar att det är ungefär lika stor andel, cirka 30 %, av hushållen som odlar ätbara växter och de som inte gör det som svarat ”Instämmer helt” med påståendet. Däremot är det en större andel av hushållen som odlar ätbara växter som instämmer delvis jämfört med de som inte odlar.

 

Figur S. Påstående 6, svarsfördelning efter hushåll som odlar ätbara växter eller inte

7 Mitt mål är att bli självförsörjande på frukt och grönt

Föga förvånande har majoriteten av hushållen inte som mål att bli självförsörjande på frukt och grönt. Över 60 % av alla svenska hushåll instämmer inte alls med påståendet ”Mitt mål är att bli självförsörjande på frukt och grönt”. Dessutom har knappt 20 % av hushållen ingen åsikt. Enbart 2 % av hushållen svarade ”Instämmer helt”.

 

En större andel, knappt 70 %, av hushållen som odlar ätbara växter instämmer inte alls med påståendet jämfört med gruppen som inte odlar (55 %), se Figur T. Knappt 90 % av hushållen som inte odlar har antingen ingen åsikt eller instämmer inte alls med påståendet.

 

Figur T. Påstående 7, svarsfördelning efter hushåll som odlar ätbara växter eller inte

 

8 Att odla egna ätbara växtslag är fysiskt ansträngande

En relativt liten andel av det totala antalet hushåll instämmer helt med påståendet ”Att odla egna ätbara växtslag är fysiskt ansträngande”. Knappt 10 % hushållen svarade ”Instämmer helt” medan 20 % av hushållen svarade ”Instämmer inte alls”. Cirka 25 % har ingen åsikt i frågan.

 

Figur U visar att de hushåll som ägnar allra mest tid åt fritidsodling är den kategori inom vilken störst andel anser att det är fysiskt ansträngande att odla ätbara växter. Inom kategorin 15 timmar eller fler per vecka instämmer knappt 35 % med påståendet. I kategorin 1-4 timmar per vecka återfinns knappt 50 % av hushållen – inom denna kategori instämmer knappt 10 % med påståendet medan 25 % inte instämmer alls.

 

Figur U. Påstående 8, svarsfördelning efter antal timmar som hushållen ägnar åt fritidsodling

 

9 Det är tidskrävande att odla ätbara växtslag till sig själv

Hushållen sett till hela Sverige är neutralt inställda till påståendet ”Det är tidskrävande att odla ätbara växtslag till sig själv”. Andelen hushåll som svarat det ena eller det andra svarsalternativet är relativt lika för samtliga svarsalternativ. Den största andelen, drygt 25 %, kryssade för svarsalternativ 3 medan drygt 20 % av hushållen inte har någon åsikt.

 

Om hushållens svar fördelas efter hur många timmar per vecka som varje hushåll ägnar åt fritidsodling åskådliggörs skillnader i svarsfördelning. Figur V visar att ju fler timmar per vecka som hushållen spenderar på fritidsodling desto större andel av hushållen anser att det är tidskrävande att odla ätbara växter. I kategorin 1-4 timmar per vecka instämmer drygt 15 % av hushållen helt med påståendet.

 

Figur V. Påstående 9, svarsfördelning efter antal timmar som hushållen ägnar åt fritidsodling

Figur W visar hur hushållen svarat beroende på om de odlar ätbara växter eller inte. En intressant skillnad mellan de olika grupperna är att en större andel av hushållen som inte odlar svarat ”Instämmer helt” jämfört med hushållen som odlar ätbara växter. Vidare är det en större andel av hushållen som odlar som inte instämmer alls med påståendet jämfört med de som inte odlar ätbara växter. De som odlar anser alltså i mindre utsträckning att det är tidskrävande att odla ätbara växtslag jämfört med hushållen som inte odlar. Rimligtvis kan svarsfördelningen förklaras av att hushållen som inte odlar anser att odling är tidskrävande och därför inte sysslar med odling. Av Tabell 15 framgår det också att de hushåll som spenderade mest pengar på växter under 2012 är de som i störst utsträckning instämmer med påståendet.

 

 

Figur W. Påstående 9, svarsfördelning efter hushåll som odlar ätbara växter eller inte

 

10 Egenodlade frukter och grönsaker smakar bättre än köpta

Över 45 % av hushållen instämmer helt i detta påstående medan färre än 5 % av hushållen svarat ”Instämmer inte alls”. I Figur X görs en jämförelse i svarsfördelning mellan de hushåll som odlar ätbara växter och de hushåll som inte gör det. Tydligt är att hushållen som odlar ätbara växter instämmer med påståendet i mycket högre utsträckning än de som inte odlar. Drygt 60 % av hushållen som odlar instämmer helt medan motsvarande andel är knappt 30 % för de hushåll som inte odlar. Bland hushållen som inte odlar ätbara växter uppgår andelen som inte har någon åsikt till 40 % jämfört med drygt 5 % för hushållen som odlar.

 

Figur X. Påstående 10, svarsfördelning efter hushåll som odlar ätbara växter eller inte

 

Figur Y visar att många av hushållen tycker att egenodlade frukter och grönsaker smakar bättre än köpta oberoende av hur mycket pengar man spenderar på växter. Detta gäller med undantag för de hushåll som inte lade några pengar alls, svarsfördelningen inom denna kategori är tydligt avvikande från övriga kategorier och många av dessa hushåll har ingen åsikt i frågan. Bland hushållen som spenderade mellan 500 kr och 3999 kr på växter under 2012 svarade minst 63 % ”Instämmer helt” på påståendet.

 

Figur Y. Påstående 10, svarsfördelning efter spenderad summa pengar