STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2013:3

 
Lantbrukarna och klimatet
Attityder till klimatförändringar och klimatanpassning
Adaptation for climate change in Swedish agriculture
 
pm-pil.gifSammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English
adobe.gif (177 bytes) Hela publikationen(PDF)

Sammanfattning

Till följd av klimatförändringar är lantbruket i behov av anpassning – både för att hantera ändrade förhållanden för odling och djurhållning, men också för att minska utsläppen av växthusgaser. Förändringarna är avhängiga många faktorer och aktörer, men är i högsta grad beroende av brukarnas inställning till klimatförändringarnas inverkan och deras upplevda egna möjlighet att anpassa sin verksamhet. Här presenterar vi resultat från en enkät som synat lantbrukares inställning till, och kunskap kring klimatförändringar, men också vad man gjort och ser sig kapabla att göra i syfte att minska sin klimatpåverkan och anpassa sin verksamhet till ett förändrat klimat.

Mer än sex av tio lantbrukare såg sig själva som klimatmedvetna, och en motsvarande andel kände också ett personligt ansvar för att minska utsläppen av växthusgaser. Medvetenheten var också en viktig faktor för inställningen till övriga frågor och åtgärder, där medvetna brukare generellt sett var mer inriktade på anpassning. I kontrast till den höga medvetenheten, ansåg bara en dryg fjärdedel av brukarna att den egna verksamheten skulle drabbas av klimatförändringar, även om yngre brukare i högre mån såg en sådan risk. Intresset för att anpassa den egna verksamheten till ett förändrat klimat var stort, och ekonomiska faktorer som ökad betalningsvilja och efterfrågan hos konsumenter ansågs avgörande för att öka intresset.

Minskad energianvändning och minskat läckage av växtnäring sågs som viktigast för att minska den egna påverkan på klimatet, medan de mest framträdande redan utförda åtgärderna var källsortering, byte till lågenergilampor och sparsam körning – alla relativt enkla åtgärder som inte är beroende av stora investeringar. En hög andel av lantbrukarna uppgav också att det var svårt för dem att minska sina utsläpp av växthusgaser, trots att många såg goda möjligheter till att energieffektivisera verksamheten.

Färre än hälften av brukarna hade kunskap om den största egna källan till växthusgaser, medan en dryg fjärdedel uppgav sig veta hur man kunde minska sina egna utsläpp. En knapp tredjedel ansåg att man hade god tillgång till information om hur man kan minska egna utsläpp, och nära 80 procent av brukarna angav lantbrukspressen som huvudsaklig källa till sådan information.