STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2013:2

 

Bioenergi från jordbruket

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Fakta om statistiken

 

Omfattning, behandling och tillförlitlighet

Uppgifterna som presenteras rapporten baseras på data från tre separata enkätundersökningar som skickades ut under 2011 till endera kommuner, värme- och kraftvärmeverk eller lantbruksföretag. Syftet var att inhämta information om produktion och användning av åkerbränsle, men också om olika aktörers inställning till åkerbränslen, samt faktorer som hindrade och kunde främja produktion och användning. Alla data som presenteras härrör till år 2010. Termen ”åkerbränsle” har använts som ett samlande begrepp för alla energiprodukter som har ett ursprung från jordbruksmark, såsom energigrödor (inklusive Salix, hybridasp och poppel, hampa och rörflen), vall för biogas och restprodukter som gödsel, halm, röjningsmaterial och skörderester. Inkluderade är också spannmål och oljeväxter ämnade för energiproduktion.

Kommunenkäten skickades ut till alla 290 svenska kommuner. Denna undersökning var en totalundersökning, varför urvalsfel inte kan förekomma. Svarsfrekvensen uppgick till 67 % och var något högre för kommuner med ett högt antal jordbruksföretag, vilket efter tester med efterstratifiering av kommunerna inte sågs påverka resultaten. Effekten av bortfallet anses därför vara av liten betydelse för de presenterade resultaten.

Enkäten till värmeverk skickades ut till 158 värmeverks- eller kraftvärmeverksföretag, vilket motsvarar en undertäckning om åtminstone 30 företag, då Svensk Fjärrvärmeförening listade åtminstone 188 företag år 2010. De svar som inkom bestod efter bästa bedömning inte av rapportering från hela företag, utan från enskilda värme- eller kraftvärmeverk, vilket indikerar ytterligare undertäckning på upp till 205 värmeverk. Svarsfrekvensen uppgick till 87 av de 158 värmeverksföretagen, vilket motsvarar 55 %.

Täckningsgraden – om varje svar motsvarar ett värmeverk (i motsats till ett företag) – uppgår till 87 av 393 aktiva värme- eller kraftvärmeverk år 2010, motsvarande 22 %. Vissa tecken tyder också på att täckningen inte var representativ för totalpopulationen, då den genomsnittliga kraftproduktionen hos de svarande värmeverken var 288 GWh, att jämföra med 165 GWh för hela populationen. Vidare finns ett antal stora företag, såsom E.ON, Fortum, Vattenfall och Göteborg Energi inte representerade i urvalet eller bland de svarande.

Antalet värmeverk som uppgav att de använde åkerbränsle uppgick till tio, vilket inte utgjorde ett tillräckligt underlag för att analysera användandet. Därför har enbart frågor som behandlar ökat användande eller orsaker till att man inte använder åkerbränsle analyserats.

Urvalet av lantbruksföretag skedde slumpmässigt från Jordbruksverkets lantbruksregister efter stratifiering baserad på geografiskt produktionsområde samt företagets odlingsareal, och täcker med proportionell allokering 11 % av respektive urvalsgrupp. Risken för urvalsfel – eller osäkerhet i resultaten som ett resultat av ett icke representativt urval – bedöms som liten. Svarsbortfallet på enkäten var 44 %, till vilket tillkommer ett varierande partiellt bortfall på upp till 16 %, beroende på enkätfråga. Bortfallen innebär viss risk för systematiska fel i resultaten, beroende på över- eller underrepresentation av specifika grupper bland de svarande.

Mätfelet i resultaten kan i vissa fall vara betydande. Vissa frågor var komplexa och/eller svåra att tolka, vilket frekvent har resulterat i felaktigt ifyllda svarsalternativ och partiellt bortfall. Vissa frågor saknade också svarsalternativ för osäkra eller negativa svar, vilket gör det svårt att bedöma orsaken till saknade svar och ökar risken för felaktiga svar.

Data från alla tre undersökningar har i förekommande fall analyserats utifrån uppdelningar som skiljer sig från urvals- eller ursprungliga efterstratifieringar. I dessa fall har data inte viktats om. Kontroll av enskilda datapunkter visade att en omviktning maximalt resulterade i en 4-procentig skillnad, vilket bedöms som negligerbart.