STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2012:03

 

Nötkreaturssektorns uppbyggnad

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Fakta om statistiken

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken

Uppgifterna som rapporterats in till det centrala nötkreatursregistret, CDB, har legat till grund för denna rapport. I databasen samlas ett stort antal olika uppgifter som är individuellt kopplade till varje nötkreatur via de nummer som djuren öronmärks med vid födseln. Varje djurhållare har ett produktionsplatsnummer (PPN), vilket denne anger vid rapportering av händelser till registret. Statistiken kan således analyseras dels på djurnivå, dels på produktionsplatsnivå. Vidare finns uppgifter i databasen som berör kön, ras, kalvningar och dödsorsaker samt olika förflyttningar av djuret vid köp/import och försäljning/export.

I CDB ingår alla nötkreatur som finns i riket. Varje individuellt djur får ett specifikt nummer som är kopplat till den produktionsplats som det föds på. Vid import från utlandet tilldelas djuret ett nummer. Dödfödda kalvar tilldelas inte ett eget identifikationsnummer, utan registreras endast på moderdjuret som en födsel av dödfödd kalv. Vissa problem har förekommit med att koppla en del djurbesättningar i CDB till korrekt identifikationsnummer i Lantbruksregistret (LBR), vilket gett upphov till att vissa djur inte kopplats ihop med rätt gård. Den påverkan detta har på rapportens rättvisande bild av nötkreatursuppfödningen antas vara mycket liten. Vidare förekommer en del djur som står på produktionsplatsnummer som inte tillhör företag i LBR, eftersom det i det senare registret finns en gräns, som gäller arealer och djurbesättningar, för hur små företag som ingår.

I samband med denna rapport har de uppgifter som finns i CDB kopplats samman med de uppgifter som organisationen Svensk Mjölk har angående gårdar med mjölkproduktion. Denna koppling har skett genom att de produktionsplatser som någon gång under ifrågavarande år levererat mjölk har klassificerats som ett jordbruksföretag med mjölkproduktion. De konsekvenser detta kan ha för statistikens tillförlitlighet och kvalitet behandlas vidare under Klassificering av företag. I denna rapport kommer de företag som levererat mjölk under det berörda året framgent benämnas mjölkföretag, medan övriga företag kommer kallas köttföretag.

 

Uttagsdatum

Det dataunderlag som ligger till grund för beskrivningen av gruppen nötkreatur födda år 2008, tillsammans med de jämförelser som görs med djuren födda 2009-2011 är hämtat från CDB den 18 juni 2012. Uppgifterna som publiceras i denna rapport är specifika för detta datum och kan därför skilja från andra uppgifter som publiceras inom området då dessa avser ett annat datum eller ett medelantal för en specifik period.

 

Klassificering av företag

I syfte att jämföra de två huvudsakliga driftsinriktningarna inom nötkreaturssektorn har den redovisade informationen i denna rapport delats upp på företag som är inriktade på mjölkproduktion och de som är inriktade på köttdjursuppfödning. Denna uppdelning är baserad på information från organisationen Svensk Mjölks register över vilka produktionsplatser som har levererat mjölk under ifrågavarande år. De företag som kallas för mjölkföretag år 2008 är således de företag som någon gång under detta år levererat mjölk.

Klassificeringen av produktionsplatsnummer och därigenom företagen i denna rapport kan möjligtvis påverka ett antal olika variabler. För det första har de djur som ingår i köttproduktion, men som återfinns på ett produktionsplatsnummer där man även har mjölkproduktion generellt räknats som mjölkdjur. Detta leder till en överskattning av antalet djur i mjölkproduktion. I syfte att korrigera detta fel analyserades fördelningen av olika nötraser mellan de två driftsinriktningarna. Med hjälp av denna analys kunde några raser identifieras som kunde antas endast ingick i en typ av driftsinriktning. Denna analys blev framförallt relevant för ett antal raser av köttdjur. De raser där kalvarna till en andel över 85 % föddes på företag inriktade på köttdjursuppfödning antogs vara avsedda för köttproduktion. De raser som hamnade över denna gräns var: Hereford, Charolais, Aberdeen Angus, Limousin, Simmental, Highland Cattle, Belted Galloway, Blonde d’Aquitaine, Dexter, Gelbvieh, Wagyu, Rödkulla, Väneko, Bohuskulla, Ringamålako, Amerikansk Bison och Buffel. De kalvar av dessa köttraser som föddes år 2008 på produktionsplatser med mjölkproduktion räknades över till födda kalvar i köttproduktion i syfte att uppskatta storleken på överskattningen av antalet nötkreatur i mjölkproduktionen. Antalet var 6 555 djur, vilket utgör ca 1,2 % av det totala antalet födda kalvar år 2008.

 

Typologiskillnader statistik till Eurostat och Jordbruksstatistisk årsbok

I denna rapport har ett antal variabler klassificerats på ett sätt som inte helt överensstämmer med de definitioner som används i den officiella statistiken, vilken bland annat levereras till Eurostat och publiceras i Jordbruksstatistisk årsbok. Företagsbegreppet följer en definition om att företaget ska bedriva sin verksamhet under en driftsledning. Detta stämmer överens med definitionen för de företag som ingår i Lantbruksregistret men siffrorna för nötkreatur i denna rapport inkluderar även företag med så pass små arealer och djurbesättningar att de inte tas upp i LBR.

När det gäller siffrorna för ekologisk produktion skiljer sig indelningen av djurslagen åt avsevärt på vissa punkter. I denna rapport har uppdelningen följt den som används vid redovisning av husdjur Jordbruksstatistisk årsbok. De kontrollorgan som räknas antalet djur i ekologisk produktion använder en annan uppdelning av nötkreaturen. Vid en summering av alla djur som fanns i ekologisk produktion i juni år 2011 bedömdes siffrorna överensstämma bra med det totala antal djur i ekologisk produktion som rapporterats av kontrollorganen för år 2011.

 

Statistikens tillförlitlighet

I denna statistik förekommer mätfel och bearbetningsfel. Dessa fel bedöms ha obetydlig inverkan på statistikens tillförlitlighet. Urvalsfel och bortfallsfel förekommer inte, eftersom denna statistik baseras på uppgifter rörandes samtliga nötkreatur i CDB, alltså hela den statistiska populationen.

Mätfel förekommer i den grad uppgifterna i de använda registren är felaktiga. Jordbrukare med nötkreatur ska rapportera förändringar i sina nötkreatursbestånd till CDB inom sju dagar. I registret genomförs kontinuerligt kontroller av uppgifternas riktighet, varvid årligen minst 5 % av djurhållarna kontrolleras på plats. Därutöver sker administrativa kontroller.

De bearbetningsfel som förekommer tros främst påverka den produktionsinriktning som varje företag klassificeras till. Eftersom uttagen för mjölkleveranser från produktionsplatserna avser ett visst datum i juni 2011 när det gäller ögonblicksbilden, men för hela året 2011 när det gäller de födda nötkreaturen, torde en del företag som lagt ned mjölkproduktion trots allt klassats som mjölkföretag. Felet kan även förekomma på motsvarande sätt för företag inriktade på köttdjursuppfödning som ställde om sin produktion till detta under senare delen av 2011. Bearbetningsfel kan anas när det gäller de ca 1 200 am- och dikor som redovisas på företag med mjölkproduktion. Sett till antalet är dessa få, vilket styrker förmodandet att bearbetningsfel av denna typ påverkar statistikens tillförlitlighet i en förhållandevis liten utsträckning.

 

Bearbetningar

Del 1

Nötkreatursslag på företag – Vid bearbetning av de uppgifter som hämtats ur CDB upptäcktes två typer av oklarheter gällandes nötkreatur på de olika produktionsplatserna. För det första upptäcktes 7 djur som enligt registret var markerade som dels kvigkalv och dels mjölkko. Dessa 7 registerposter antogs motsvara totalt 14 djur, varför de delades upp för att representera var sin kvigkalv och mjölkko på de produktionsplatser där de var inregistrerade. Vidare upptäcktes ett stort antal poster i registerutdraget där inget djur alls fanns markerat. Dessa uppgick till ett antal av 21 750 poster. Samtliga dessa poster antogs vara felaktiga inmatningar i systemet och har därför ej räknats som enskilda djur.

Klassificering av företag – Vid bearbetning av den ögonblicksbild av CDB som gäller för juni 2011 har samtliga nötkreatur som hör till ett visst företag sammanräknats. Företagen, som vart och ett har ett IDNR i LBR, har sedan klassats som antingen mjölkföretag eller köttföretag. Detta gjordes genom att ett utdrag med produktionsplatsnummer för produktionsplatser där nötkreatur föddes under 2011 jämfördes med uppgifter från branschorganisationen Svensk Mjölk om vilka produktionsplatser som levererat mjölk. De företag som fanns med i utdraget klassades som antingen mjölkföretag om de levererat mjölk under 2011 eller köttföretag om de inte hade det. Av de företag som det ej fanns uppgifter om i detta utdrag, ungefär 5 500, klassades de företag som helt saknade mjölkkor som köttföretag. Dessa utgjorde 97,5 % av återstoden. Kvar var nu 137 företag som inte hade fått kalvar under 2011 och således inte kunde härledas till mjölkleveranser den vägen. Dessa hade dock samtliga mjölkkor och har därför klassats som mjölkföretag. Av samtliga 20 945 företag som enligt utdraget hade minst ett nötkreatur var det 19 som hade produktionsplatser med både mjölkproduktion och köttproduktion. Dessa blandföretag räknades ihop med mjölkföretagen eftersom en del av verksamheten är inom denna produktionsinriktning och företaget i stort därmed är en mjölkproducent.

Nötkreatur i ekologisk produktion – I syfte att särskilja de företag som har en ekologisk djurhållning matchades de IDNR som fanns på respektive djurhållare med IDNR för ekologiskt certifierade företag. De senare nämnda uppgifterna har tillhandahållits av de certifieringsorganisationer som verkar på marknaden. Av de 3 203 företag som förekom i listan med IDNR för ekologiska gårdar kunde 3 145 (98,2 %) matchas mot något av de företag som hade nötkreatur vid utdragstillfället.

Del 2

Födelse – Vid beräkningarna av antalet födda kalvar under år 2008 har de nötkreatur som vid införandet i CDB registrerades som köpt/importerad ej tagits med i beräkningarna. Dock har de nötkreatur som till synes har ett korrekt infört födelsedatum men ett felaktigt infört händelsedatum för födseln tagits med. Sådana felaktigheter kan märkas genom att datumet för händelsen födelse är åtskilt från kalvens registrerade födelsedatum. Anledningar till detta kan vara dels fel vid införande i registret, dels felaktiga rapporter från uppgiftslämnare.

Kalvningar – Vid bearbetning av antalet nötkreatur och de kalvningsdatum som finns registrerade på dessa återfanns 4 individer i populationen om 266 731 kvigor som ej hade något födelsedatum. Dessa kunde således inte hittas vid pivotberäkningar efter antalet födda/införda kvigor utan kunde upptäckas vid analys av antalet individer av respektive kön. För att sedan genomföra analys av de kvigor som har kalvat studerades kalvningsdatumen. I de allra flesta fall registreras ej dödfödda kalvar som ej fått en egen öronmärkning som en kalvning på moderdjuret. Vid genomgång av ett stort antal poster i CDB hittades dock ett fåtal sådana fall vilka är att anse som mätfel. Vid jämförelse av antalet födda kvigor och antalet kvigor som är med i beräkningarna för kalvningar är de senare till antalet fler, eftersom import av kvigor sker från utlandet. Vidare räknades de kor som fött fler än en kalv vid varje kalvning ej med i de medelvärden som räknats fram för åldern på korna vid kalvningarna. Vid en studie av endast de kor som fött tvillingar eller trillingar märktes att dessa generellt var äldre vid sina kalvningar. Eftersom antalet kor som fått flera kalvar vid samma tillfälle är litet i förhållande till det totala antalet kor födda år 2008 som har kalvat, påverkas inte medelvärdet för kornas ålder vid olika kalvningar med mer än 0,1 dagar. Ytterligare ett antal poster med onaturligt låga kalvningsåldrar upptäcktes i dataunderlaget. Vid beräkning av medelvärden och lägsta ålder för kalvning rensades alla kalvningar vid en ålder under 580 dagar bort. Detta eftersom en kviga i genomsnitt blir könsmogen vid ett års ålder och sedan är dräktig i genomsnitt nio månader, vilket resulterar i en lägsta möjlig ålder på ca 638 dagar. Den lägre gränsen sattes vid en ålder som var två månader under detta så att en månads säkerhetsmarginal fanns för både könsmognadsålder och dräktighetstid.

Förflyttningar – I CDB registreras de tillfällen vid vilka djur förflyttas mellan olika produktionsplatser. Detta sker antingen genom Köp/Import eller Försäljning/Export i de fall där djuret flyttas mellan olika företag, eller genom att djuret klassificeras som tillfälligt ute under en period. Tillfälligt ute innebär att djuret vistas på en annan produktionsplats inom samma företag, alltså på samma IDNR, än den på vilket djuret är registrerat. Normal rapportering av en förflyttning av ett djur går till så att företag som tar emot djuret rapporterar in ett köp/import medan företaget som avyttrar djuret rapporterar en försäljning/export. Rapporteringen sker på det produktionsplatsnummer som djurhållaren har för sin verksamhet. Detta innebär att en normal förflyttning rapporteras som två händelser, vilket i förlängningen innebär att de flesta djur bör ha ett jämnt antal förflyttningshändelser registrerade i CDB. Vid kontroll av detta för alla nötkreatur födda år 2008 fanns att över 99 % av djuren hade just detta. Möjliga anledningar till att djur som har ett ojämnt antal registreringar är import/export till företag i utlandet som då ej rapporterar den motsvarande förflyttningen till CDB.

Vid ett antal tillfällen finns en icke motsvarad förflyttningshändelse registrerad i CDB, exempelvis då djurhållaren som köpt/importerat ett djur har rapporterat detta medan den motsvarande försäljningen ej har rapporterats. Den större delen av dessa förflyttningar kan antas vara import/export av djur. Det totala antalet ej motsvarade köp/importer är 131 och ej motsvarade försäljningar/exporter är 739. Även här är hondjuren överrepresenterade. Sammantaget tyder detta på ett visst handelsunderskott i nötkreatur födda år 2008, alltså att antalet nötkreatur som föddes detta år och var kvar i Sverige minskades något genom export av några hundra individer. Lägger man även till det antal nötkreatur som har ett ojämnt antal förflyttningshändelser registrerade, utgör den sammanlagda differensen mellan export och import omkring 2 300 djur, vilket sett till det totala antalet nötkreatur födda detta år är mindre än en halv procent.

Slakt – Samtliga nötkreatur som föddes år 2008 avses i beräkningarna för uttagna/slaktade djur. Den beräkning som gjorts av djurens ålder vid tiden för avlivande utgår från det i CDB registrerade födelsedatumet och det datum som registrerats vid rapporteringen av dödsorsaken.