STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2012:03

 

Nötkreaturssektorns uppbyggnad

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Syfte
Fokus jordbruksföretag
Nötkreatur i riket i juni 2011
Besättningssammansättning mjölkföretag
Besättningssammansättning köttföretag
Nötkreatur i ekologisk produktion
Rekryteringsprocent
Födelse
Raser
Flytt mellan jordbruksföretag
Kalvningar
Dödfödda kalvar
Dödsorsaker och slakt

Produktionsvärdet av mjölk och nötkött står för nästan 32 % av värdet för produktionen av jordbruksvaror. Ungefär 30 % av åkermarken och 52 % av betesmarken brukas av företag specialiserade på nötkötts- eller mjölkproduktion. Antalet företag som har mjölkkor är 5 380 och minskar stadigt, medan antalet företag som har köttdjur har varit förhållandevis stabilt de senaste åren.

Syfte

Denna rapport innehåller uppgifter om:

-          Nötkreaturssektorns struktur i form av besättningsstruktur etc.

-          Hur nötkreatur förflyttas mellan företag.

-          Vilka djur som finns på gårdar utan moderdjur.

-          Förutsättningarna för produktionen t.ex. inkalvningsålder vid första kalvningen, dödlighet, slaktålder o.s.v.

De uppgifter som tas fram i rapporten är en del i det underlagsmaterial som behövs för de metodrapporter som EU önskar för den EU-harmoniserade statistiken. Resultaten kommer också att ingå som underlag i t.ex. de prognoser och den typklassificering som görs av jordbruksföretag i Sverige. Samtidigt är förhoppningen att de uppgifter som tas fram kan vara till nytta för fler, varför vi publicerar siffrorna som en statistikrapport.

Fokus jordbruksföretag

Vid framtagandet av statistiken till denna rapport har fokus legat på att analysera nötkreaturssektorn utifrån de jordbruksföretag som finns inom denna. Detta innebär att begreppet jordbruksföretag under en och samma driftsledning varit ledande och arbetet har utgått ifrån de identifikationsnummer (IDNR) som finns för jordbruksföretag med nötkreatur i Lantbruksregistret (LBR). Jordbruksföretag som har nötkreatur på flera olika produktionsplatser har behandlats som om de har en enskild besättning. Detta arbetssätt anser vi ge en rättvisande bild av hur verksamheten i nötkreaturssektorn är uppbyggd. En del gränsdragningsproblem uppstår i samband med översättningen av produktionsplatsnummer till IDNR. Dessa beskrivs närmare i Fakta om statistiken.

Del 1 – Nötkreaturssektorns struktur

Den första delen i denna rapport behandlar nötkreaturssektorns struktur. Genomlysningen av denna har gjorts genom att utdrag med samtliga nötkreatur i Centrala nötkreatursregistret, CDB, har gjorts för juni under vart och ett av åren 2008-2011. Rapporten koncentreras dock på uppgifter från 2011. Uppgifterna har sedan bearbetats och arrangerats för att på ett bra sätt beskriva nötkreaturssektorns uppbyggnad.

Nötkreatur i riket i juni 2011

I juni 2011 fanns totalt 1 513 500 nötkreatur registrerade i CDB. Hur dessa fördelades mellan företag med mjölk- respektive köttproduktion visas i Tabell 1.1. Antalet nötkreatur på företag inom respektive produktionsinriktning är förhållandevis jämnt där mjölkföretagen har något större andel av det totala antalet djur, ca 52 %. Det betydligt lägre antalet företag med mjölkproduktion gör att den genomsnittliga besättningsstorleken är betydligt större, 147 djur mot köttföretagens 46 djur. Här kan även noteras att det fåtal företag som har produktionsplatser med både mjölk- och köttproduktion har förhållandevis fler djur. Dessa 19 företag uppvisar en genomsnittlig besättningsstorlek på 199 djur. När det gäller de yngre djuren samt kalvarna är dessa uppdelade mellan företagen så att handjuren i större utsträckning finns på köttföretag medan hondjuren finns på mjölkföretag. Denna uppdelning är inte helt ologisk med hänsyn till produktionen och ett flyttmönster mellan företagen kan anas som närmare undersöks i den senare delen av denna rapport.

Tablå 1.1 Antal nötkreatur i juni 2011

Mjölkföretag

 

Köttföretag

 

 

Samtliga

 

Samtliga

Därav med moderdjur

Därav utan moderdjur

Kvigkalvar

147 291

 

90 787

84 612

6 175

Tjurkalvar

67 236

 

169 804

112 097

57 707

Kvigor 1-2 år

137 134

 

85 754

72 004

13 750

Tjur/stut  1-2 år

30 746

 

124 537

73 037

51 500

Kvigor>2 år

57 662

 

36 352

31 597

4 755

Tjur/stut>2 år

5 421

 

17 992

11 868

6 124

Mjölkkor

346 484

 

1

1

0

Am-och dikor

1 525

 

194 739

194 739

0

Summa

793 499

 

719 966

579 955

140 011

 

Besättningssammansättningen för hela nötkreaturssektorn beskrivs i Tabell 1.2a i tabelldelen. Mer än hälften av alla företag med nötkreatur, 58 %, hade i juni 2011 någonstans mellan 1-49 nötkreatur i sin besättning. Till antalet flest djur fanns dock i de större besättningarna. I gruppen med företag som hade besättningar på 200-499 djur fanns ca 7 % av företagen med nötkreatur. Dessa besättningar innefattade samtidigt drygt 36 % av mjölkkorna, knappt 29 % av kvigorna och kvigkalvar och nästan 29 % av tjurkalvarna. Besättningar i storleksordningen 500-999 djur är ovanliga i riket och besättningsstorlekar över 1 000 djur är mycket ovanliga.

I denna rapport har för jämförbarhetens skull alla företag delats in efter två huvudsakliga driftsinriktningar, företag inriktade mot mjölkproduktion respektive företag inriktade mot köttproduktion. Alla företag som under året levererat mjölk (baserat på uppgifter från Svensk Mjölk) har klassificerats som mjölkföretag medan företag som inte levererat mjölk har klassificerats som köttföretag. Denna klassificering överensstämmer i stort med den som görs i den officiella statistiken (se vidare fakta om statistiken). Ett företag som levererat mjölk kan också ha djur av köttras även om studien visar på att det inte är vanligt. Ett företag helt specialiserat på mjölkproduktion kommer vid sidan av mjölkintäkter också att ha intäkter från köttproduktion m.m.  t.ex. i form av försäljning till slakt av utslagskor, kalvar och ungdjur eller genom försäljning av kalvar som inte behövs för mjölkproduktionen till specialiserade köttdjursuppfödare. Uppgifter från Jordbruksekonomiska undersökningen tyder på att intäkter från kött och försäljning av djur motsvarar 15-20% av mjölkintäkternas storlek för specialiserade mjölkföretag.  

Besättningssammansättning mjölkföretag

Besättningssammansättningen för de 5 380 mjölkföretagen beskrivs i Tabell 1.2b. De flesta företagen hade besättningar i storleksordningen 100-149 nötkreatur, men det var de större besättningarna, främst på 200-499 djur, som svarade för merparten av antalet nötkreatur. Få mjölkföretag, 2,5 %, hade besättningar som var större än 500 djur och endast ett tjugotal mjölkföretag hade besättningar med fler än 1 000 djur.

 

 

Bland ungdjuren var kvigor generellt sett vanligare på mjölkföretagen. 61 % av alla kvigor över 1 år samt 62 % av alla kvigkalvar, alltså hondjur under 1 år, fanns i juni 2011 på företag med inriktning på mjölkproduktion. Vissa tydliga skillnader fanns mellan besättningar av olika storleksordningar. I de mindre besättningarna, upp till 49 djur, fanns en mindre andel av rikets kvigor. Antalet företag med besättningar upp till 49 djur var även ganska få i förhållande till antalet köttföretag med samma besättningsstorlek. Således svarade mjölkföretagen för en ganska liten andel av det totala antalet nötkreatur som fanns i besättningar i den storleksgruppen.

Företag med blandad produktion

På de sammanlagt 19 företagen med blandad produktion ingår nötkreatur som kan stå på flera olika produktionsplatser med separat produktion, dels med mjölkproduktion, dels med köttdjursuppfödning. Nötkreaturen ingår dock i verksamheten på ett och samma företag enligt den definition som används i Lantbruksregistret och behandlas därför som en och samma besättning i denna rapport. Företagen med blandad produktion redovisas ihop med mjölkföretagen, vilket leder till att en del am- och dikor som står på dessa företag men inte förekommer i mjölkproduktion har redovisats i Tabell 1.2b. Eftersom antalet företag med blandad produktion är så pass få kan några långtgående slutsatser inte dras. Det mest utmärkande för de här företagen är den generellt stora besättningsstorleken. Nästan två tredjedelar av företagen med blandproduktion hade mer än 150 nötkreatur.

 

Besättningssammansättning köttföretag

Besättningssammansättningen för de 15 565 köttföretagen beskrivs i Tabell 1.2c. Det stora flertalet av köttföretagen hade en förhållandevis småskalig uppfödning, då ca 73 % av företagen hade besättningar på upp till 49 djur. Det totala antalet djur var ganska jämnt fördelat över besättningar med 25-499 djur. Köttföretag med besättningar större än 500 djur var mycket ovanligt.

 

 

Mer eller mindre samtliga kalvar och ungdjur i besättningar upp till 24 djur fanns i juni 2011 på företag med inriktning på köttproduktion. Detta indikerar att det är vanligt att företag med mer småskalig verksamhet föder upp djur för vidareförsäljning till större företag med mjölk- eller köttproduktion. Ser man till samtliga nötkreatur som fanns på köttföretag märks att majoriteten av handjuren befanns i sådan produktion. Mer än tre fjärdedelar av alla tjurar och stutar över 1 år fanns på företag inriktade på köttuppfödning. Även tjurkalvarna fanns i stor utsträckning på köttföretag.

Nötkreatur på gårdar utan moderdjur

I juni år 2011 fanns det 3 633 företag som helt saknade mjölkkor eller am- och dikor. Tabell 1.6 visar antalet nötkreatur av olika typ på dessa företag. Dessa var näst intill uteslutande köttföretag, men det förekom även några få mjölkföretag som kom med i denna grupp eftersom de någon gång under året levererat mjölk men just vid datumet som räkningen avser ej hade moderdjur på företaget. De flesta besättningarna utan moderdjur har ett mindre antal djur där majoriteten utgörs av tjurar och stutar över 1 år. Antalet nötkreatur som står på gårdar utan moderdjur är förhållandevis jämnt fördelat på olika besättningsstorlekar. Drygt 53 % av dessa nötkreatur står på företag med mer än 99 djur. I diagrammet nedan visas det totala antalet djur på gårdar inom varje storleksgrupp och besättningssammansättningen inom storleksgrupperna.

 

 

Av de nötkreatur som finns på gårdar utan moderdjur så är det en liten andel av djuren som fötts på just den gården då moderdjur en gång funnits där eller möjligtvis för tillfället har slaktats ut. De djur som finns kvar har sitt ursprung företrädesvis på mjölkgårdar (ca 84%). När det gäller tjurar och tjurkalvar så är det nästan uteslutande så att de kommer från mjölkgårdar medan kvigor som är äldre än 1 år i mer än 50 % av fallen kommer från köttgårdar. Av de djur som ändrat plats sedan födseln så är en majoritet tjurar eller tjurkalvar (ca 84%). Förflyttningar mellan företag beskrivs närmare i avsnitt 2.

 

Nötkreatur i ekologisk produktion

I Tabell 1.3-1.4 samt 1.5a och 1.5b visas antal nötkreatur som står på företag med certifierad ekologisk produktion. Siffrorna innefattar dels omställd produktion dels produktion under omställning. Den ekologiska produktionen på företagen i denna grupp har blivit kontrollerad av något av de kontrollorgan som verkar inom jordbrukssektorn. Av samtliga företag som hade nötkreatur i juni 2011 bedrev 15,0 % ekologisk produktion. Av det totala antalet nötkreatur i riket fanns 284 479 eller 19 % på företag med ekologisk produktion. Produktionsformen var förhållandevis ovanlig på företag med de allra minsta besättningarna, men förekom på omkring en femtedel av alla företag med 25 eller fler nötkreatur. Det nötkreatursslag som mest frekvent förekom i ekologisk produktion var am- och dikor, men även i kategorierna kvigor och kvigkalvar samt tjurar och stutar över 2 år fanns en hög andel i ekologisk produktion.

Tabell 1.4 visar andelen av företag och djur inom varje produktionsinriktning samt totalt i riket som ingår i ekologisk produktion. På köttföretagen är det framförallt hondjuren som finns i ekologisk produktion då 27-33 % av am- och dikor, kvigor och kvigkalvar som fanns på köttföretag ingick i ekologisk produktion. Bland mjölkkorna på mjölkföretagen ingår ca 14 % i ekologisk produktion. Företagen med blandad produktion som producerar ekologiskt visas även i tabellen. Dessa är dock till antalet få vilket gör det svårt att dra säkra slutsatser.

Rekryteringsprocent

Den andel av mjölkkorna i ett mjölkföretags besättning som omsätts varje år har betydelse för en rad aspekter av företagets produktion. I syfte att undersöka denna beräknades antalet nötkreatur av honkön som under 2011 fick sin första kalv och således blev kor. Detta antal uppgick till sammanlagt 155 216 djur då kvigorna som föddes något av åren 2008-2011 räknades samman. Detta skall sättas i relation till antalet slaktade kor under år 2011 som enligt slaktstatistiken uppgår till 137 540. Detta antal kan antas vara underskattat, eftersom djur som är avlivade samt hemslaktade inte ingår i slaktstatistiken. Som jämförelse fanns det i juni år 2011 346 497 mjölkkor i riket.

Del 2 – En översikt av nötkreatur födda år 2008

Denna andra del av rapporten följer de nötkreatur som föddes år 2008. Översikten är upplagd efter den händelsekedja ett nötkreaturs liv normalt följer, från födsel till slakt.

Födelse

Antalet nötkreatur som föddes under år 2008 uppgick till 541 750. Hur antalet födda nöt fördelades under årets veckor redovisas i Tabell 2.1. Fördelningen mellan könen var 50,8 % tjurkalvar och 49,2 % kvigkalvar. De flesta födslarna skedde under våren, med mars som topp då 80 055 kalvar föddes. De många vårkalvningarna beror på att födslar under månaderna februari till april dominerar på produktionsplatser med köttuppfödning.

När det gäller produktionsinriktningen är skillnaderna mellan företag med mjölkproduktion och de med köttproduktion påtaglig. Köttföretagen har flest kalvningar under våren, vilket i kombination med mjölkföretagens mer jämna kalvningsmönster bidrar till att kalvningsfrekvensen är högst under våren. Under veckorna 9-15 föddes över 10 000 kalvar per vecka. Andelen av samtliga kalvar som föddes vid köttföretag under veckorna 9-15 år 2008 var ca 36 %. Utökar man perioden till att omfatta de tio veckorna 9-18, var andelen så hög som 47 %. Detta kan jämföras med andelen av samtliga kalvar på mjölkföretag i landet som föddes under samma period, vilken var ca 19 % av nötkreaturen födda år 2008 på mjölkföretagen. Företagen som levererar mjölk har ett mer jämnt kalvningsmönster där antalet kalvar per vecka generellt låg på 5 500 – 7 000 under större delen av året. Under sommarmånaderna sjönk antalet födslar på mjölkföretagen till en bit under 5 000 kalvar per vecka.

 

 

Sett till alla nötkreatur som föddes åren 2008-2011 är skillnaderna små när det gäller vilken tid på året kalvarna föds. En långsiktig trend är att antalet födda kalvar minskar, vilket är en naturlig följd av att nötkreaturssektorn i riket i stort krymper. Antalet kalvar som föddes i riket fördelat på årets månader och den typ av produktion som fanns på företaget när kalven föddes finns redovisat i Tabell 2.3.

Raser

Fördelningen mellan de olika raser som registreras i CDB visas för kalvar födda år 2008 i Tabell 2.2.

Bland djuren födda på köttföretag var korsningar/övriga raser överlägset vanligast. De renrasiga nöt som framförallt förekom på dessa företag är i fallande frekvensordning Charolais, Svensk låglandsboskap (SLB), Hereford, Svensk röd och vit boskap (SRB) och Simmental.

Bland de djur som föddes på mjölkföretag dominerade SRB och SLB kraftigt då 50 % respektive 37 % var av dessa raser. Tredje vanligast var korsningar/övriga raser.

Ett tydligt mönster märks vid studie av vilka raser som är specifika för de kalvar som föds på mjölkföretag respektive köttföretag. Från detta kan vissa raser mer eller mindre klassas som specifika kött- respektive mjölkraser. Denna uppdelning är möjlig att använda i statistiken för att ytterligare säkerställa antalet nötkreatur som finns i respektive produktionsinriktning. Tabellen visar den procentuella fördelningen mellan mjölkföretag och köttföretag för kalvar födda år 2008 uppdelat på de raser som förekommer i CDB.

Tablå 2.1 Andel av kalvar uppdelat på raser födda år 2008 på företag med olika produktionsinriktning

Raser för kalvar födda år 2008

Procent födda på företag efter produktionsinriktning

Mjölkföretag

Köttföretag

Svensk röd och vit boskap

87,7

12,3

Svensk låglandsboskap

87,4

12,6

Svensk kullig boskap

66,2

33,8

Svensk Jerseyboskap

83,8

16,2

Svensk Ayrshireboskap

91,8

8,2

RB

38,1

61,9

Hereford

7,7

92,3

Charolais

5,4

94,6

Aberdeen Angus

14,4

85,6

Limousin

9,0

91,0

Simmental

11,7

88,3

Highland Cattle

2,7

97,3

Belted Galloway

6,8

93,2

Blonde d’Aquitaine

3,9

96,1

Dexter

-

100,0

Galloway

15,8

84,2

Tiroler Grauvieh

63,6

36,4

Piemontese

66,7

33,3

Belgisk vit och blå

20,0

80,0

Gelbvieh

7,7

92,3

Chianina

31,6

68,4

South Devon

100,0

-

Montbéliard

83,3

16,7

Fleckvie

79,1

20,9

Wagyu

3,0

97,0

Brown Swiss

96,0

4,0

Rödkulla

7,89

92,1

Fjällko

47,0

53,0

Väneko

10,5

89,5

Bohuskulla

-

100,0

Ringamålako

11,8

88,2

Telemarkfe

25,0

75,0

Vestlandsk fjordfe

42,3

57,7

Dolafe

20,0

80,0

Amerikansk bison

1,2

98,8

Buffel, vattenbuffel

-

100,0

Korsning / övriga raser

20,9

79,1

 

Flytt mellan jordbruksföretag

Det stora flertalet av de djur födda år 2008 och som har flyttat mellan olika produktionsplatsnummer genom handel har gjort detta EN gång. Engångsförflyttade djur står för ca 86 % av det totala antalet djur som har förflyttats. De djur som genomgått två försäljningar/förflyttningar står för ytterligare ca 12 % vilket innebär att endast ett fåtal procent av alla djur som någon gång flyttar permanent från det företag vid vilket de föddes gör det mer än två gånger. Antalet försäljningar/exporter respektive köp/importer som registrerats på olika djur födda år 2008 listas uppdelat på kön i Tabell 2.4.

En större del av de förflyttningar som sker avser handjur som svarar för mer än tre fjärdedelar av alla djur som sålts en gång. Tydligt är dock att det är hondjuren som förflyttas fler gånger. För djur som sålts två gånger är könsfördelningen jämn, men vid tre eller fler flyttar är hondjuren dominerande.

Tabell 2.4-2.6 beskriver handel med nötkreatur av olika kön mellan företag med olika driftsinriktning. Det totala antalet händelser som rör handel, alltså både försäljningar och köp, uppgår för 2008 års kalvar till ca 549 000. Antalet försäljningar/exporter är ca 0,4 % fler än antalet köp/importer vilket har sin förklaring i handel med utlandet samt viss möjlig felrapportering, se fakta om statistiken. Mjölkföretagen svarar för en större del av försäljningarna med 55 %. Av de djur som sålts på mjölkföretag är huvuddelen tjurar, vilket speglar mönstret för kalvarna födda år 2008 i stort där handeln hittills har avsett handjur i drygt 68 % av fallen.

Textruta: Diagram 2.2 Schematisk bild över antal försäljningar av nötkreatur födda år 2008 mellan företag efter kön och produktionsinriktning

 

 

Handeln mellan företag skiljer sig något beroende på produktionsinriktning. Figuren ovan är baserad på uppgifterna i Tabell 2.5 och visar att köttföretag säljer till andra köttföretag i huvudelen av fallen både när det gäller kvigor/kor och tjurar/stutar. Mjölkföretagen å sin sida har handlat med företag inom respektive produktionsinriktning i ungefär hälften av fallen när det gäller kvigor/kor samtidigt som man handlat med ett köttföretag i nästan 93 % av fallen när det rör ett handjur. Totalt sett har 94 % av alla köp/importer av handjur födda år 2008 genomförts av köttföretag, vilket ytterligare pekar på hur tjurar/stutar generellt rör sig mot köttgårdar. Viss handel med nötkreatur sker även till de produktionsplatsnummer som tillhör ett slakteri. Dessa har dock svarat för en mycket liten del av alla transaktioner som berört nötkreaturen födda år 2008, utan är snarare inblandade när djuren skickas till slakt.

Vid sidan av inrikes försäljning mellan olika jordbruksföretag finns en del registrerade transaktioner i CDB som berör handel med utlandet. Dessa registreras då som en försäljning till ett produktionsplatsnummer som representerar det land till vilket nötkreaturet har sålts. Nedan visas antalet försäljningar med utlandet för nötkreatur födda år 2008.

 

Tablå 2.2 Antal registrerade försäljningar av nötkreatur födda år 2008 till utlandet efter produktionsinriktning

 

Exportdestination

Försäljande företag

Mjölkföretag

Köttföretag

Samtliga

Danmark

80

54

134

Finland

37

72

109

Litauen

30

48

78

Polen

-

72

72

Spanien

-

20

20

Italien

1

13

14

Tyskland

3

10

13

Frankrike

-

12

12

Norge

3

1

4

Storbritannien

-

4

4

Estland

-

1

1

 

Det finns stora skillnader mellan könen vad gäller tiden för handel med djur mellan företagen. Tabell 2.6 listar antalet försäljningar under en specifik tid i nötkreaturets liv, medan Tabell 2.7 visar hur stor andel av handeln som har skett fram till en viss ålder. Siffrorna pekar tydligt på att handeln med handjur främst sker under det första levnadsåret då 93 % av försäljningarna av tjurar/stutar födda år 2008 genomfördes under de första 365 levnadsdagarna. När det gäller hondjuren är situationen den omvända. Strax över en femtedel av försäljningarna sker under det första halvåret och mindre än hälften under det första året. Under det andra levnadshalvåret ökade dock handeln med hondjur födda år 2008 till en nivå som överskred den för handjur under första halvan av andra levnadsåret. Samtidigt som handeln med handjur avtog under andra levnadsåret bibehölls den för hondjur ända fram till att nötkreaturen är 2,5 år gamla. Efter denna ålder avtog även handeln med kvigor/kor.

Handelsfrekvensen för nötkreatur födda år 2008 visas i Tabell 2.6. Här märks att handjuren framförallt säljs under levnadsmånad 2-4, med betoning på den tredje månaden. För hondjuren sker de flesta transaktionerna efter det första halvåret.

Kalvningar

Av de sammanlagt 266 731 kvigorna som föddes år 2008 har 164 061 fått minst en kalv. Detta innebär att av kvigkalvarna födda år 2008 har 62 % fött minst en egen kalv. Den övervägande delen av dessa, ca 69 %, finns på produktionsplatser som levererade mjölk någon gång under året 2008. Andelen hondjur som får egna kalvar, och således blir kor, är med knappt 73 % avsevärt högre på mjölkföretag än på köttföretag, där andelen är drygt 46 %.

Antalet kor som fött flera kalvar redovisas i Tabell 2.8. De kor som fött fler än tre kalvar har vid något eller flera av kalvningstillfällena fött tvillingar eller trillingar. Det maximala antalet kalvar som fötts av en ko, vilken själv är född år 2008, är 6. Det genomsnittliga antalet födda kalvar per ko var för alla kor, som själva föddes 2008, 1,73 kalvar. Antalet var något högre bland korna på köttföretagen, 1,95 kalvar per ko, och något lägre på mjölkgårdarna, 1,63 kalvar per ko.

Inkalvningsålder

Den genomsnittliga åldern hos hondjuren vid den första kalven är något lägre hos köttföretagen 849 dagar (2 år och 4 månader) jämfört med 882 dagar (2 år och 5 månader) på mjölkföretag. Vid den andra kalvningen skiljer fortfarande ca 1 månad mellan kött- och mjölkföretagen.

 

Dödfödda kalvar

Av kvigkalvarna som föddes år 2008 har 17 068 (ca 10 % av de som kalvat) fått minst en dödfödd kalv. Dessa registreras på moderdjuret som en händelse där kalven själv inte blir öronmärkt med ett eget identifikationsnummer. I Tabell 2.10 redovisas antalet kor som fött dödfödda kalvar. Jämför man antalet födda kalvar med antalet dödfödda för de två olika produktionsinriktningarna märks att det är förhållandevis vanligare att en ko från ett mjölkföretag föder en dödfödd kalv, då drygt 8 % av antalet registrerade levande födda kalvar var dödfödda. Motsvarande andel för kor som föddes på köttföretag år 2008 är knappt 4 %. När det gäller den genomsnittliga åldern för dödfödslarna är denna förhållandevis lika mellan kor på de båda produktionsinriktningarna, ungefär 2,6 år.

Sammanlagt hade kor som föddes år 2008 fött 18 646 dödfödda kalvar fram till den 18 juni 2012.

Dödsorsaker och slakt

I CDB finns ett antal olika dödsorsaker som används för registrering när ett djur avlidit. Dessa fyra listas nedan.

-          Avlivning/självdöd till destruktionsanläggning

-          Avlivning/självdöd ej till destruktionsanläggning

-          Hemslakt

-          Slakt

Om antalet inhemskt födda kalvar år 2008 räknas samman med de importerade djur som är födda samma år, uppgår det totala antalet nötkreatur till 541 837 djur. Antalet döda djur och den andel dessa utgör av alla djur födda år 2008 listas i Tabell 2.12a-c. Sammanlagt hade 408 825 av nötkreaturen födda år 2008 dött av olika orsaker vid uttagsdatumet.

I princip samtliga tjurkalvar hade vid utdragstillfället, den 18 juni 2012, slaktats eller avlivats. Bland tjurkalvar födda på köttföretag hade 89 % skickats till slakt, medan motsvarande siffra för mjölkgårdar var 85 %. Sett över hela perioden fram till utdragstillfället är den genomsnittliga livslängden för en tjur 558 dagar eller drygt 1,5 år. Här skiljer sig dock produktionsinriktningarna åt då tjurar födda på mjölkföretag tenderar att leva något längre. Under det andra levnadsåret slaktas omkring 70 % av handjuren födda på köttföretag och knappt 55 % av de födda på mjölkföretag. De månader då antalet slaktade djur är som högst skiljer mellan de två olika produktionsinriktningarna och ligger något senare hos mjölkföretagen, runt den nittonde månaden, medan den hos köttföretagen ligger när tjurkalvarna är 16 månader.

 

 

Bland kvigkalvarna från 2008 års kull hade sammantaget 52 % dött på olika sätt vid utdragstillfället, antingen genom avlivning eller slakt. Här märks en markant skillnad mellan de båda produktionsinriktningarna då endast 37 % av kvigkalvarna födda på köttföretag fortfarande levde, att jämföra med 57 % av kvigkalvarna från mjölkföretagen. Anmärkningsvärt är även att det bland hondjuren på mjölkföretag var betydligt vanligare med avlivning på gården för vidaresändning till biologisk destruering. Samma mönster med högre avlivningsfrekvens bland kalvarna på mjölkföretagen märks även hos tjurkalvarna i 2008 års kull. På mjölkföretagen överlever 87 % av kvigkalvarna sina första 24 månader, medan motsvarande siffra är 67 % på köttföretagen. Det är framförallt mot slutet av de första två åren som kvigkalvar som föds på köttföretag börjar tas ur produktion och slaktas i större utsträckning. Huvuddelen, 58 %, av de kvigkalvar ur 2008 års kull som hade dött vid utdragstillfället hade dock slaktats efter två års ålder.