STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2012:07

 

Svensk fårnäring, en lägesrapport

 

pm-pil.gifFörsta sidan - Sammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English

Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Statistikens tillförlitlighet

Detta omfattar statistiken

Statistiken rörande får i kapitlet ”Beskrivning av den svenska fårnäringen” är officiell statistik och finns publicerad i Jordbruksverkets Statistikdatabas. Sedan många år genomförs i Sverige varje år statistiska undersökningar för att kartlägga antalet husdjur av olika slag och antalet företag med husdjur. De årliga undersökningarnas omfattning varierar. Vissa år berörs samtliga jordbruksföretag av undersökningarna medan enbart ett urval av jordbruksföretag berörs andra år. Det insamlade materialet sammanställs och samlas i Lantbruksregistret (LBR) för vilket Jordbruksverket ansvarar sedan år 2000. För närvarande görs en mer omfattande uppdatering av LBR vart tredje år, då samtliga jordbruksföretag undersöks genom en postenkät. Dessa undersökningar är även reglerade enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1166/2008. De år då enbart ett urval av jordbruksföretag berörs, baseras statistiken om får på ett sannolikhetsurval av jordbruksföretag från Lantbruksregistret. År 2012 bestod sannolikhetsurvalet av 7 000 företag och populationen stratifierades efter antal får och geografisk region. Ytterligare information om hur urvalet gjordes 2012 och om statistikens tillförlighet beskrivs i Statistiskt meddelandet JO 20 SM 1201 Husdjur i juni 2012.

För att ta hänsyn till EU:s avgränsningar angående vad som räknas som ett jordbruksföretag har definitionen för vilka företag som ingår i LBR ändrats fr.o.m. år 2010. Från och med år 2010 är därför LBR:s avgränsningar en sammanslagning av de gamla svenska avgränsningarna i LBR och EU:s avgränsningar. Detta gör att uppgifterna för år 2010 inte är fullt jämförbara med föregående års siffror. Med de gamla, svenska avgränsningarna innehåller LBR 68 150 företag 2010. Med den nya avgränsningen innehåller LBR 71 091 företag. Således gör den nya avgränsningen att LBR ökar med ca 3 000 företag. Dessa företag återfinns i stort sett bara i storleksklassen företag med 2,0 hektar åkermark eller mindre beroende på att de gamla svenska avgränsningarna och EU:s avgränsningar skiljer sig åt vad gäller arealer.

Produktionsvärdet beräknas inom EAA (Economic Accounts for Agriculture) vilket är ett system av statistiska beräkningar av värdet av jordbrukssektorns produktion och kostnader för denna produktion. Beräkningarna görs enligt regler som fastställts av EU:s statistikmyndighet Eurostat. Produktionsvärdet för får utgörs inte enbart av slaktintäkter utan beräknas på olika sätt för stamdjur och omsättningsdjur. För stamdjur (dvs. tackor) utgörs produktionsvärdet av de värden som djuren har när inträde till stamdjurs-beståndet sker. För omsättningsdjur är produktionsvärdet detsamma som slaktintäkten och värdet av förändringen av djurbeståndet mellan årets början och slut. Produktionsvärden i denna rapport är redovisade till baspris vilket innebär att direktersättningar (subventioner) direkt hänförliga till fårskötsel innefattas i siffrorna. Dessa direktersättningar utgjordes av tackbidraget fram till år 2004 då det upphörde, därefter innehåller produktionsvärdet ingen ersättningsdel då det inte längre finns några stöd direkt kopplade till fårskötsel.  

Statistikens tillförlitlighet

Jordbruksverket har sedan lång tid tillbaka tagit fram index över prisutvecklingen för jordbrukets avräkningspriser. Dessa index beräknas i olika basårsperioder som över tiden varit gällande över olika många år. Inom varje basårsperiod baseras beräkningarna på det förhållande som rådde själva basåret. För att ändå på ett överskådligt sätt försöka illustrera utvecklingen av det genomsnittliga avräkningspriset för får- och lammkött över tiden har en egenhändig bearbetning gjorts för att skapa en längre tidserie som löper över flera basårsperioder. År 1980 har använts som utgångsår och det index som studerats är avräkningsprisindex (A-index) för delindexserien ”Får och getter” för fem olika basårsperioder fram till och med år 2011. Delindexserien benämns ”Får och getter” i enlighet med EU:s klassificering av jord-bruksprodukter, däremot innehåller inte det svenska indexet någon prisutveckling för getkött varför delindexserien enbart avser får (tackor, baggar och lamm).  

Skarvning med den tidigare basårsperioden har skett vid det år som den nya basårsperioden trädde i kraft, t.ex. år 2005 för skarvning mellan basår (2000=100) och basår (2005=100). När man tolkar den samman-satta tidsserien är det viktigt att ha i åtanke att skarvning på detta sätt inte teoretiskt är helt korrekt då indexet är olika sammansatt inom delindexserien för de olika basåren. Olika basårsperioder inom samma delindexserie skiljer sig åt dels vad gäller definitionerna för de produkter som ligger till grund för indexet, dels hur man viktat ihop de olika prisnoteringarna inom produkten men även hur stor del av indexet som representeras av får respektive lamm. Detta innebär att denna delindexserie har olika utveckling mellan t.ex. år 2007 och 2008 om man studerar A-index med basår 2000=100 respektive basår 2005=100.

Statistiken som presenteras rörande får i kapitlet ”Fårföretagarnas attityder och framtidsplaner” baseras på en mindre intervjuundersökning som genomfördes i augusti och september år 2012 i samband med den årligt återkommande djurräkningen. Som tidigare nämnts baserades 2012 års djurräkning på ett sannolik-hetsurval om 7000 företag. För att förbättra svarsfrekvensen blev ca 10 % av samtliga lantbrukare som av någon anledning inte svarat på undersökningen uppringda. I samband med detta tillfrågas fårföretagare om de kunde tänka sig att svara på ytterligare ett antal frågor specifikt om fårskötsel, se Bilaga 1. Totalt samlades svar in från 133 fårföretagare. Urvalet kan därmed inte betraktas som helt slumpmässigt eftersom endast fårföretagare som inte i förstaläget skickat in sina svar avseende djurräkningen kontaktades. Resultaten från undersökningen där 133 företagare ingår har rent statistiskt behandlats som slumpmässigt och räknats upp enligt statistiska metoder för att representera hela Sveriges fårägare.

För att bedöma tillförlitligheten av resultaten av fårundersökningen presenteras nedan jämförande siffror över antalet får och antal fårföretag i landet. Den första kolumnen i Tablå A avser officiell statistik redovisad i Statistiskt meddelande JO 20 SM 1201 Husdjur i juni 2012. Den andra kolumnen visar det uppräknade antalet får baserat på den kompletterade undersökningen. Tablå B visar det uppräknade antalet fårföretag enligt urvalet i den mittersta kolumnen. Siffrorna i den första kolumnen är i likhet med Tablå A redovisade i Statistiskt meddelande JO 20 SM 1201. Felmarginalen mellan de två skattningarna över antal fårföretag är relativt stor, framförallt för antalet företag med lamm. Denna felmarginal tyder på att det är ett visst systematiskt fel i undersökningen, exempelvis på så sätt att företag med lamm är något underrepresenterat och att de som är med i undersökningen troligvis i allmänhet har något fler djur per företag än vad som gäller för hela populationen. Dock ska även nämnas att det finns ett statistiskt medelfel även för de uppgifter som redovisas i SM för djurräkningen, framför allt vad gäller antalet företag med djur.

 

Tablå A. Antal får år 2012

Antal får

Redovisat i SM

Enligt litet urval

Felmarginal %

Tackor och baggar

296 685

308 407

3,95

Lamm

313 849

293 000

-0,07

Summa får

610 534

601 407

-1,49

 

Tablå B. Antal fårföretag år 2012

Antal fårföretag

Redovisat i SM

Enligt litet urval

Felmarginal %

Tackor och baggar

9252

8650

-6,51

Lamm

7853

6039

-23,10

Summa företag

9263

8650

-6,62

 

Elektronisk publicering

Statistikrapporten finns kostnadsfritt åtkomlig på Jordbruksverkets webbplats http://www.jordbruksverket.se under Ta del av statistiken.