Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

JO 29 SM 0801

Skördeprognos för spannmål och ojeväxter 2008
Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2008
pil.gifI korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English
adobe.gif (177 bytes) Hela publikationen(PDF) adobe.gif (177 bytes) Beskrivning av statistiken(PDF)

I korta drag

Högre spannmålsskörd 2008

Utifrån modellberäkningar baserade på väderdata samt uppgifter om sådda arealer och tidigare års skördar per hektar uppskattas den totala spannmålsskörden för 2008 bli ca 5,5 miljoner ton. Detta är ca 8 % högre än förra årets skörd och ca 9 % högre än den genomsnittliga skörden de senaste fem åren. För alla spannmålsgrödor utom blandsäd, rågvete och höstvete beräknas totalskörden bli högre än 2007. Skörden per hektar beräknas bli högre i år än genomsnittet för de senaste 5 åren för samtliga grödor utom blandsäd.

Den högre totalskörden 2008 för spannmål jämfört med 2007 förklaras av att arealen ökat med 10 %. Hektarskördarna för spannmål beräknas bli ungefär lika stora som förra året.

Totalskörden för oljeväxterna beräknas stiga med ca 22 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren. Det är höstrapsen som står för ökningen.

Vädret har varit växlande under växtperioden. Vintern var mild i stort sett hela landet vilket gynnade de höstsådda grödorna. Våren präglades av varm och torr väderlek på många håll, vilket kan påverka avkastningen negativt för vårgrödorna medan höstgrödorna bättre kan stå emot torkan. Däremot kan vårens värme ha bidragit till rik blomning hos höstrapsen. Väderförhållandenas förväntade negativa effekter på vårgrödorna och postiva effekter på höstrapsen har dock inte gett utslag i prognosmodellens uppskattningar av hektarskördarna. Juni och juli har varit torrare än normalt i Skåne, på Gotland och i norra Sverige.

Prognoserna är gjorda utifrån en metod som utvecklats vid Jordbruksverket och som baseras på statistiska samband mellan tidigare års väderdata och skördar. I modellen används de vädervariabler som har bäst samband med hektarskördarna. I beräkningarna används även väderdata och odlade arealer för 2008. Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Beräkningarna har endast gjorts totalt för hela landet varför regionala uppgifter inte redovisas.