Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

JO 29 SM 0901

Skördeprognos för spannmål och oljeväxter 2009
Crop production forecast for cereals and oilseed crops in 2009
pil.gifI korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English
adobe.gif (177 bytes) Hela publikationen(PDF) adobe.gif (177 bytes) Beskrivning av statistiken(PDF)

I korta drag

Högsta totalskörden för oljeväxter på över 15 år

Totalskörden för oljeväxter uppskattas bli ca 0,3 miljoner ton vilket är en ökning med ca 32 % jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren. Ökningen förklaras av att den odlade arealen för oljeväxter har ökat.

Den totala spannmålsskörden för 2009 uppskattas bli ca 5,4 miljoner ton. Detta är ca 4 % högre än förra årets skörd och ca 8 % högre än den genomsnittliga skörden de senaste fem åren. För alla spannmålsgrödor utom blandsäd, havre och vårkorn beräknas totalskörden bli högre än 2008.

Den högre totalskörden för spannmål kan förklaras av att de flesta grödor uppskattas få en bättre hektarskörd än förra året samtidigt som de odlade arealerna för alla höstgrödor, som har hög avkastning i kg per hektar mätt, ökat mellan åren 2008 och 2009.

Vädret har varit växlande under växtperioden. Det kom mindre nederbörd än normalt under årets två första månader medan temperaturen varit normal i stort sett i hela landet. Våren präglades av varm väderlek vilket borde gynna såtidpunkten för vårgrödorna. Däremot regnade det lite mindre under samma period så tillväxten kan ha hämmats på vissa håll. Förutom i de sydligaste delarna av landet har det sedan i juli kommit mer regn än normalt i hela Sverige. Lokalt har detta lett till översvämningar som i sin tur kan ha bidragit till negativa effekter på skördenivån på dessa platser. Men generellt har väderförhållandena varit gynnsamma för spannmål och oljeväxter under året.

Prognoserna är gjorda utifrån en metod som utvecklats vid Jordbruksverket och som baseras på statistiska samband mellan tidigare års väderdata och skördar. I modellen används de vädervariabler som bäst förklarar variationerna i hektarskördarna. I beräkningarna används även väderdata samt odlade arealer för 2009. Prognoserna bygger på att årets väder från augusti och framåt är som under ett normalår. Skulle vädret från augusti och framåt avvika avsevärt från normalåret kan skillnaderna mellan prognoserna och de verkliga skördarna bli stora. Beräkningarna har endast gjorts totalt för hela landet varför regionala uppgifter inte redovisas.