Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Sedan lång tid tillbaka har i Sverige varje år
uppskattningar av skördar inom jordbruket redovisats. Skördeuppskattningar
enligt den s.k. objektiva metoden infördes i början av 1960-talet,
genomfördes av SCB och utformades då främst för skördeskadeskyddets behov
av statistik som beräkningsunderlag. Därigenom uppfylldes i huvudsak även
andra behov av skördestatistik. Det statliga skördeskadeskyddet upphörde
efter 1987 års skörd då ansvaret övertogs av Lantbrukarnas riksförbund
(LRF). När även detta skydd avvecklades 1995 åtog sig staten att ha ett
övergripande ansvar för skördeskador av naturkatastrofkaraktär.
Under andra hälften av 1990-talet förändrades
undersökningsmetoderna och den s.k. objektiva metoden med provtagningar i
fält används inte längre.
För spannmål, trindsäd och oljeväxter baseras
skördestatistiken från och med 1998 på intervjuundersökningar per telefon.
Från och med 2005 kan jordbrukarna även välja att lämna uppgifterna via
internet.
För potatis baserades statistiken mellan åren 1999-2005
på uppgifter som insamlades via postenkät till jordbrukare med
kompletterande telefonundersökning. Från och med 2006 baseras statistiken
på intervjuundersökning per telefon. Jordbrukarna kan även välja att lämna
uppgifterna via internet
I vall utfördes de objektiva skördeuppskattningarna med
provtagningar i fält i full utsträckning fram t.o.m.1992. Under åren
1993-1997 gjordes endast viss provtagning i första skörd av slåttervall.
Sedan upphörde undersökningen 1998 för att sedan återinföras 2002, då som
en postenkätundersökning med kompletterande uppgiftsinsamling per telefon.
Från och med 2008 ingår även undersökningen om skörd av slåttervall i ett
gemensamt skördeinsamlingssystem där statistiken baseras på intervjuundersökning
per telefon. Jordbrukarna kan även välja att lämna uppgifterna via
internet.
Denna statistik är till viss del EU-reglerad då vissa
uppgifter om skördar ska redovisas till EU enligt Rådets förordning (EEG)
nr 837/90 av den 26 mars 1990 om medlemsstaternas rapportering om
spannmålsproduktionen och Rådets förordning (EEG) nr 959/93 av den 5 april
1993 om medlemsstaternas statistiska rapportering om andra grödor än
spannmål.
Definitioner och förklaringar
Den population, som den slutliga statistiken ska belysa,
utgörs av samtliga jordbruksföretag i landet som i juni 2008 brukade mer än
2,0 ha åkermark eller innehade stora djurbesättningar eller arealer för
trädgårdsproduktion.
Med jordbruksföretag avses en inom jordbruk,
husdjursskötsel eller trädgårdsodling bedriven verksamhet under en och
samma driftsledning.
För riket totalt och uppdelat på
län och produktionsområden redovisas i detta Statistiska meddelande
följande huvudvariabler:
- Odlad areal (hektar)
- Totalskörd (ton)
- Hektarskörd (kg/ha)
- Hektarskörd (kg/ha), reducerad
(endast för potatis)
- Totalskörd (ton) och hektarskörd
(kg/ha) för återväxt (för slåttervall)
- Obärgad areal (hektar och
procent)
- Grönfoderareal (hektar och
procent)
Utöver detta redovisas uppgifter om urvalsstorlekar m.m.
När hektarskörden beräknas ingår eventuell obärgad areal
i skattningen. Stora obärgade arealer sänker därmed den skattade
hektarskörden. Ingen beräkning av hektarskörd för skördad areal redovisas.
Uppgifter redovisas för grödorna höstvete, vårvete, råg, höstkorn,
vårkorn, havre, rågvete, blandsäd och majs till mognad, ärter till mognad,
åkerbönor till mognad, höstraps, vårraps, höstrybs, vårrybs, oljelin,
matpotatis, potatis för stärkelse och slåttervall.
Med trindsäd menas baljväxter
som odlas för frönas skull till mogen skörd. Namnet trindsäd kommer av de
runda, uppsvällda fröna. I grödgruppen trindsäd ingår ärter och
åkerbönor för skörd av mogen gröda. Med ärter avses kokärter och foderärter
(ej konservärter).
Med blandsäd avses stråsädesblandningar och
stråsäd/baljväxtblandningar för skörd av mogen gröda. Med grönfoder avses
skörd av hela växten som grovfoder.
Till matpotatis räknas förutom färskpotatis och höst-
och vinterpotatis för direkt konsumtion även potatis för tillverkning av
mos, chips, pommes frites m.m. samt foderpotatis och utsädesodlingar av
matpotatissorter. I potatis för stärkelse ingår även utsädesodlingar.
Som urvalsram användes Jordbruksverkets administrativa
register för arealbaserade stöd avseende 2008. Fyra olika urval drogs; ett
för spannmål, trindsäd och oljeväxter (4 377 företag), ett för
matpotatis (1 120 företag), ett för potatis för stärkelse (177
företag) och slutligen ett för slåttervall (1 000 företag). Urvalen drogs
bland de jordbruksföretag som år 2008 brukade mer än 5,0 hektar åker.
För spannmål, trindsäd, oljeväxter och potatis sker
datainsamlingen genom att jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en
särskild internetsida eller genom telefonintervjuer utförda av SCB:s
intervjuare. Från varje jordbruksföretag samlas information in om total
bärgad kvantitet av varje gröda. För spannmål, trindsäd och oljeväxter
efterfrågas även kvantiteternas vattenhalt. För spannmål omräknas de
uppgivna kvantiteterna till 14,0 procents vattenhalt. För trindsäd görs
omräkning till 15,0 procents vattenhalt och för oljeväxter till 9,0
procent.
Med ledning av varje företags grödarealer beräknas
företagets hektarskörd för varje gröda. Arealuppgifterna är i regel desamma
som lantbrukaren redovisat i sin ansökan om arealbaserade stöd tidigare
under året. På basis av skattade hektarskördar per redovisningsområde och
aktuella grödarealer beräknas totala skördar. Vid den slutliga skattningen
av totalskördar används slutlig statistik om grödarealer publicerad i det
Statistiska meddelandet "Jordbruksmarkens användning 2008"
(JO 10 SM 0901). För spannmål, trindsäd och oljeväxter har
dock grödarealerna från den slutliga arealstatistiken minskats med arealer
skördade som grönfoder.
För potatis framräknas reducerade hektarskördar, som
erhålls genom att korrigera ned den totala hektarskörden för bortsortering
och småfallande. Reduceringarna sker med hjälp av standardtal, som baseras
på uppgifter från 1987-1998 års objektiva skördeuppskattningar. För
matpotatis görs ingen korrigering för småfallande när potatisen skördats
som färskpotatis. För potatis för stärkelse görs ingen korrigering för
småfallande.
Även för vall sker datainsamlingen genom att
jordbrukarna lämnar sina skördeuppgifter på en särskild internetsida eller
genom telefonintervjuer utförda av SCB:s intervjuare. Uppgifter insamlas
dessutom om den totala vallarealen med uppdelning på slåttervall, betesvall
och ej utnyttjad vall. För vall ingår endast jordbruksföretag med minst 0,5
hektar av undersökningsgrödan i urvalet. Undersökningen har begränsats till
att endast omfatta slåttervall, första skörd samt återväxt på
slåttervallen. Återväxt som tillvaratagits genom bete eller rena
betesvallar ingår ej. Det är alltså inbärgad skörd som skattats.
Redovisning sker av hektarskörd och total första skörd, hektarskörd och
total skörd av återväxt samt hektarskörd och total skörd för hela den
inbärgade vallskörden. Vid flera återväxtskördar är dessa sammanslagna och
redovisas som en återväxtskörd. Insamlade kvantitetsuppgifter omräknas till
standardvattenhalten 16,5 procent.
I dessa undersökningar kan
det förekomma urvalsfel, bortfallsfel, täckningsfel, mätfel och
bearbetningsfel. Av dessa fel torde i första hand urvalsfelen, men till
viss del även mätfelen, påverka tillförlitligheten i statistiken.
Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen
(relativa medelfelet) i skattningarna, som främst avspeglar urvalsfel och
effekten av andra slumpmässiga fel, däremot inte systematiska fel såsom
bortfallsfel eller mätfel.
Medelfel
Med hjälp av medelfelet kan exempelvis ett
konfidensintervall beräknas på följande sätt. För en skattad hektarskörd
för potatis på 35 000 kg/ha och ett medelfel på 1,5 procent (dvs. 525
kg/ha) kan man med liten felrisk (5 procent) säga att intervallet
35 000 ± 2 x 525 (dvs. 33 950 - 36 050 kilo per hektar)
omfattar den verkliga hektarskörden.
För potatis är den procentuella medelfelsskattningen för
hektar- och totalskörd identisk. För spannmål, trindsäd och oljeväxter kan
medelfelet för totalskörden vara större än medelfelet för hektarskörden.
Anledningen är en osäkerhet i justeringen av grödans areal för arealer
skördade som grönfoder. För slåttervall är medelfelet för totalskörden
oftast större än medelfelet för hektarskörden beroende på en osäkerhet i
uppdelningen av vallarealen då den fördelats på slåttervall, betesvall och
ej utnyttjad vall.
Bortfall
För undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter
blev bortfallet av jordbruksföretag 4,5 procent (196 företag), varav
vägrare 2,4 procent (104 företag). Bortfallet av undersökningsenheter för
matpotatis var 8,4 procent (94 företag) och för potatis för stärkelse 9,0
procent (16 företag). För vallundersökningen var bortfallet 11,8 procent
(118 företag). Bortfallet bedöms inte leda till några systematiska fel.
Övertäckning och undertäckning
Mellan tidpunkten för urvalsramens upprättande och
undersökningstillfället sker förändringar i företagsbeståndet. Nystartade
företag utgör undertäckning och företag som upphört eller inte odlar grödan
utgör övertäckning. Från och med 2001 års undersökning används årets
aktuella uppgifter om jordbruksföretagens arealer som underlag för urvalet.
Detta medför att undertäckningen minskats till en marginell nivå. För
undersökningen om spannmål, trindsäd och oljeväxter var övertäckningen 1,8
procent (79 företag). Övertäckningen var 11,3 procent (127 företag) för
undersökningen om matpotatis och för potatis för stärkelse 1,1 procent (2
företag). I övertäckningen inkluderas företag som visar sig ha
potatisodlingen utarrenderad, vilket just för potatis är tämligen vanligt.
För vallundersökningen var övertäckningen 16,3 procent (163 företag). Över-
och undertäckningen bedöms påverka resultaten i mycket liten utsträckning.
Arealer på jordbruksföretag som inte ansöker om
arealbaserade stöd utgör en annan typ av undertäckning. Dessa arealer ingår
inte i skördeundersökningarna, men bedöms för flertalet av de aktuella
undersökningsgrödorna vara av marginell betydelse. Detta gäller dock inte
för slåttervall eftersom den övervägande delen av åkerarealen på
jordbruksföretag som inte söker stöd bedöms vara vall och obrukad åker.
Mätning
Många jordbrukare uppger att det är svårt att bedöma
skördens storlek för grödor som används som foder på den egna gården. Även
för avsalugrödor kan det vara svårt för jordbrukaren att lämna säkra
uppgifter i de fall grödan ännu inte sålts vid intervjutillfället.
Uppgiftslämnarfel och eventuella intervjuareffekter kan inte kvantifieras.
Bearbetning
De inkomna uppgifterna granskas vid SCB. I samband med
detta görs manuella och maskinella kontroller. I
vissa fall kan uppgifterna rättas med hjälp av kommentarer som lämnats på
blanketterna. I övriga fall tas telefonkontakt med uppgiftslämnarna varvid
uppgifterna bekräftas, rättas eller kompletteras. Uppgiftsmaterialet
används sedan till de statistiska sammanställningarna. Säkerheten i
bearbetningsprocessen bedöms vara god.
Jämförbarhet
Insamlingsmetoderna för
skördestatistiken förändrades under slutet av 1990-talet, varför
statistikuppgifterna efter förändringen inte är helt jämförbara med
uppgifterna dessförinnan. Jämförbarheten med motsvarande statistik för
andra EU-länder bedöms vara god.
Skördestatistik översänds varje år till EU:s
statistikkontor Eurostat och publiceras tillsammans med motsvarande
statistik för andra EU-länder i Eurostats databas New Cronos.
Den slutliga skördestatistiken finns tillgänglig i
Jordbruksverkets statistikdatabas (åtkomst via www.sjv.se)
och i Statistikdatabasen (åtkomst via www.scb.se).
Att göra uttag av statistik är avgiftsfritt.
Annan statistik
Skördeuppgifter för ekologiskt odlad areal har samlats
in sedan 2003. Resultaten för 2007 har redovisats i Statistiska meddelanden
JO 16 SM 0802. Motsvarande resultat för 2008 kommer att redovisas i
juni 2009 i Statistiska meddelanden JO 16 SM 0902.
Slutlig statistik om jordbruksmarkens användning 2008
har redovisats i Statistiska meddelanden JO 10 SM 0901.
Med skördestatistiken för en lång följd av år som
underlag beräknar SCB normskördar. Med normskördar menas den skörd som man
kan förvänta sig under normala väderbetingelser. Resultaten redovisas i juni
varje år i ett Statistiskt meddelande, senast JO 15 SM 0801.
Redovisning sker för skördeområden, län, produktionsområden och riket.
Elektronisk publicering
Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt
åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se
under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske.
Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i
en särskild Beskrivning av statistiken.
|
