STATISTIK FRÅN
JORDBRUKSVERKET

Statistikrapport 2008:2

 
Den ekologiska odlingens utveckling under senare år
Vad visar tillgänglig statistik
 
pm-pil.gifSammanfattning pm-pil.gifStatistiken med kommentarer
pm-pil.gifTabeller pm-pil.gifKartor pm-pil.gifFakta om statistiken
pm-pil.gifKontaktpersoner, mer information pm-pil.gifIn English
adobe.gif (177 bytes) Hela publikationen(PDF)

Sammanfattning

Uppgifter om ekologisk skörd och produktion samt inköp av ekologiska livsmedel redovisas årligen sedan 2003. Fr.o.m. 2004 redovisas ekologisk livsmedelsförsäljning. Rapporten bygger på tidigare publi­cerad statistik och på specialbearbetningar som har gjorts för denna studie, mestadels av resultat från skördestatistiken. Tidsserier har redovisats där så har varit möjligt.

Ekologiskt odlade arealer

Miljöersättning ges för ekologiska produktionsformer - både inom växtodling och inom animalieproduktion. Möjligheten att söka arealstöd för ekologisk odling infördes 1995 i samband med EU-inträ­det. Produktionen behöver inte vara certifierad för att vara underlag för detta stöd. Från och med år 2007 har reglerna för miljöersättningen dock ändrats så att produktion som är certifierad eller i karens ger högre ersättning.

Ett statligt mål är att vid utgången av år 2010 bör den certifierade ekologiskt odlade jordbruksmarken uppgå till minst 20 procent av landets totala jordbruksmark. Det ser i nuläget ut att bli svårt att nå målet redan om tre år. Möjligheten till en snabb ökning begränsas av att areal som inte odlats ekolo­giskt tidigare måste ligga i karens under två år innan den kan certifieras.

Brödsädesgrödorna uppvisar en stor andel certifierad ekologisk areal. Under 2006 var 16 procent av vårvetearealen och 12 procent av rågarealen certifierad. För höstvete var motsvarande andel tre procent. För havre var arealandelen som odlades med miljöstöd för ekologisk odling 15 procent under 2006. Arealandelen certifierad havre var sju procent.

Störst andel areal med miljöstöd för ekologisk odling finns i norrlandslänen Jämtlands och Västernorrlands län. Därefter följer Värmlands och Gävleborgs län. Även Norrbottens, Dalarnas och Jönköpings län har stor andel ekostödsareal. I Skåne län var andelen ekostödsareal minst under 2006. Om man istället rangordnar efter andelen certifierad ekologisk åkermark så kommer Västmanlands län först, följt av Uppsala och Södermanlands län. Det är således lantbrukarna i de mellersta jordbruksbygderna som i stor utsträckning har certifierat sina ekologiska arealer för avsalu av ekologiska produkter. Längst i söder och längst i norr är andelen certifierad odling mindre.

Statistik om höstsådden 2007 ger en första indikation om odlingen 2008. Arealen med höstsådda grödor avsedda att odlas med ekostöd var hösten 2007 cirka 29 000 hektar, vilket är 21 procent mer än föregående höst.

Den certifierade ekologiska frilandsodlingen av trädgårdsväxter uppgick under 2006 till nästan 850 hektar, vilket motsvarar sju procent av den totala odlingen av trädgårdsväxter på friland. År 2006 var den certifierade ekologiskt odlade arealen i växthus cirka 80 000 m2, en areal som har legat på ungefär samma nivå sedan 2003. Den ekologiskt odlade arealen i växthus utgör nära tre procent av den totala odlingsarealen i växthus.

Inom hela EU motsvarade den ekologiska arealen (certifierad areal samt areal under karens) fyra procent av den totala jordbruksmarken under 2005. Österrike hade den största andelen, nämligen drygt 11 procent. Sverige hamnar på sjätte plats om man rangordnar länderna efter andelen ekologisk odling, med sju procent av jordbruksmarken certifierad eller i karens under 2005.

Skörd per hektar vid ekologisk odling

Skörden per hektar är lägre för den ekologiska odlingen än för den konventionella. Det beror bland annat på att kemiska växtskyddsmedel och syntetiskt framställda mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. En annan aspekt är antalet år inom en växtföljd då en gröda med skörd kan odlas. Ofta blir det färre år med skörd inom ekologisk odling för gårdar som inte odlar vall. Det beror på att ekologiska växtföljder på gårdar som inte odlar vall vanligen innehåller gröngödslingsgrödor för att tillföra växtnäring och hämma ogrästillväxt. I denna rapport jämförs de årliga hektarskördarna för ekologisk och konventionell odling utan att beakta skillnader i möjlig växtföljdsintensitet.

·         Flertalet av spannmålsgrödorna har vid ekologisk odling med miljöstöd gett hektarskördar på omkring 50-60 procent av motsvarande konventionella skördenivåer. För rågvete och blandsäd är skillnaden mellan odlingsmetoderna något mindre. Ekostödsarealerna har här gett hektarskördar på 60-70 procent av motsvarande konventionella skördenivåer.

·         För ärter och åkerbönor är skillnaden i avkastning mellan ekologisk och konventionell odling något mindre än vad den är för de övriga grödorna. En förklaring kan vara att dessa grödor liksom andra baljväxter bidrar till försörjningen av växtnäringsämnet kväve.

·         Oljeväxterna har ofta en långsam utveckling direkt efter sådd vilket innebär att ogräset lätt tar över­handen. De är också känsliga för flera olika skadegörare, särskilt rapsbaggar. I skördestatistiken visar det sig i form av stora skillnader i avkastning mellan ekologisk och konventionell odling. Avkastningen har varit drygt 50 procent av den konventionella.

·         Avkastningen för matpotatisodlingen med ekostöd har legat på knappt halv skörd jämfört med den konventionella.

·         I slåttervall används normalt inte kemisk bekämpning, varken vid ekologisk eller vid konventionell odling. Hög andel klöver kan till viss del kompensera för att syntetiska mineralgödselmedel inte används inom ekologisk odling. På riksnivå har skördenivån vid odling med ekostöd varit runt 70 procent av den konventionella hektaravkastningen.

För de år då det finns skördestatistik för ekologisk odling har de ekologiska och konventionella skördenivåerna följts åt. År med bra avkastning inom konventionell odling har vanligen gett bra skörd även för den ekologiska odlingsformen - och tvärtom.

Certifierad ekologisk produktion

När det gäller den certifierade ekologiska spannmålsproduktionen har andelen under de senaste åren varit omkring tre procent. Den största totala certifierade ekologiska spannmålsskörden producerades under 2004. Omkring 12 procent av den totala skörden av ärter har under senare år varit certifierad och kunnat säljas som ekologiskt odlad. För åkerbönor har andelen varit ännu högre, runt 50 procent. Den certifierade totalskörden av raps och rybs uppgick till 4 700 ton under 2006. Det är drygt två procent av den totala skörden. Den certifierade totalskörden för matpotatis har under senare år motsvarat knappt två procent av rikets totala skörd. Den totala bärgade skörden av slåttervall från arealer med ekostöd motsvarade under 2006 27 procent av landets totala slåttervallsskörd. För slåttervall tas uppgifter om den certifierade totalskördens storlek inte fram.

Struktur för gårdar med ekologisk odling

Andelen gårdar med ekostöd har tagits fram för fyra driftsinriktningar, nämligen växtodling, husdjursskötsel, blandat jordbruk och småbruk. Inom driftsinriktningen "Husdjursskötsel" var andelen ekostödsgårdar störst. Det gäller i synnerhet gårdar som hade både ekostödsareal och konventionellt odlad areal. För dessa ökade andelen från 16 till 23 procent mellan åren 2003 och 2005. Andelen gårdar med både ekostödsareal och konventionellt odlad areal, ökade nästan lika mycket även inom driftsinriktningen "Blandat jordbruk" mellan 2003 och 2005.

Några ekonomiska resultat vid ekologisk odling

Ekonomiska uppgifter som avser ekologiska jordbruk är relativt sparsamt förekommande. Förekommer sådana avser de oftast bidragskalkyler för en enskild gröda eller ett enskilt djurslag. I rapporten redovisas några resultat för mjölkgårdar som tagits fram via specialbearbetning av resultat från Jordbruksekonomiska undersökningen. Vidare redovisas resultat rörande hushållsinkomster för hushåll vid jordbruksföretag med ekologisk odling.

Ekologiska livsmedel

Försäljningen av ekologiska livsmedel uppgick under 2006 till 2,2 procent av den totala försäljningen av livsmedel och alkoholfria drycker inom handeln. Det är på samma nivå som för 2005. Värdet av försäljningen av ekologiska livsmedel och alkoholfria drycker uppgick under 2006 till närmare 3,5 miljarder kronor.