Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Vattenbruk 2010

JO 60 SM 1101

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

 

Undersökningen om vattenbruk vänder sig till samtliga odlingar som beviljats tillstånd att bedriva odling av fisk, kräftor, musslor m.m. Uppgifterna insamlas med hjälp av en postenkät där odlaren fyller i uppgifter om bl.a. driftsinriktning, odlad art, produktionsvolym och försäljningsvärde.

Antal odlingar

Tablå 1. Antal odlingar efter produktionsinriktning per län 2010

 

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholms

3

2

3

-

-

-

Uppsala

1

1

1

1

-

-

Södermanlands

1

2

-

-

-

-

Östergötlands

4

2

4

-

-

-

Jönköpings

4

3

1

-

-

-

Kronobergs

1

5

1

-

-

-

Kalmar

6

2

6

3

-

-

Gotlands

-

-

1

1

-

-

Blekinge

2

5

1

-

-

-

Skåne

6

4

4

-

-

-

Hallands

3

1

1

1

-

-

Västra Götalands

6

6

2

1

12

-

Värmlands

5

4

4

1

-

-

Örebro

1

6

-

-

-

-

Västmanlands

-

-

-

-

-

-

Dalarnas

3

5

-

-

-

-

Gävleborgs

4

7

-

-

-

-

Västernorrlands

4

2

-

-

-

-

Jämtlands

17

5

-

-

-

-

Västerbottens

6

7

-

-

-

-

Norrbottens

11

7

1

-

-

-

Hela riket

88

76

30

8

12

-

 

 

 

 

 

 

 


 


Figur B. Antal odlingar efter produktionsinriktning 2010

Antal odlingar

 

Antalet odlingar efter odlad art för konsumtion respektive odlingar för utsättning visas i tablå 2 och 3 nedan. Odlingar med kombinationsverksamhet kan ingå i båda tablåerna.

Tablå 2. Antal odlingar av matfisk, matkräftor och blötdjur 2001–2010

 

Art 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Regnbåge

128

117

110

103

85

83

76

73

77

80

Lax

1

1

-

-

-

-

-

1

-

-

Ål

3

4

3

2

3

3

2

2

1

1

Röding

23

17

15

15

14

11

14

17

14

15

Öring

10

7

5

6

5

6

7

7

4

3

Musslor

12

15

15

17

17

16

14

17

17

12

Kräftor

98

108

110

105

93

70

50

*)

40

30

Ostron

2

1

-

1

-

1

-

1

1

-


 

*) Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

 

 

Tablå 3. Antal odlingar av sättfisk och sättkräftor 2001–2010

 

Art

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Regnbåge

64

62

63

67

63

55

56

60

52

55

Lax

10

8

8

10

11

9

6

8

5

8

Ål

1

1

1

1

1

1

1

1

1

1

Röding

26

32

25

22

25

24

23

23

20

20

Öring

54

50

52

50

49

47

44

48

45

47

Kräftor

15

16

13

9

8

10

8

*)

9

8

Övriga

13

16

17

17

13

12

13

13

9

13


 

*) Kräftodlingar publicerades ej år 2008.

 

 

Av de inkomna enkätsvaren härrör 463 från odlingar som under 2010 bedrev något slag av odling, hade för avsikt att göra detta i en nära framtid eller som var tillfälligt vilande. Bland odlingar som rapporterat pågående verksamhet finns även ett antal där fisk enbart hållits kvar i odling, överförts till annan odling eller förts över till produktionsåret 2011. Sådana odlingar ingår inte i någon av  tablåerna.

 

 

 



 

 

 

 

Produktion

Genom enkäten insamlades uppgifter om produktionen av matfisk, matkräftor och blötdjur, dvs. slutprodukter avsedda för konsumtion. Sedan år 2000 insamlas även uppgifter om produktion för annat ändamål än konsumtion, s.k. sättfisk/sättkräftverksamhet.

 

Tablå 4. Produktion efter inriktning per län 2010, hel färskvikt, ton

 

Län

Matfisk

Sättfisk

Mat-

Sätt-

Musslor

Ostron

kräftor

kräftor

 

 

 

 

 

 

 

Stockholms

65

..

..

-

-

-

Uppsala

..

..

..

..

-

-

Södermanlands

..

..

-

-

-

-

Östergötlands

56

..

..

-

-

-

Jönköpings

6

44

..

-

-

-

Kronobergs

..

62

..

-

-

-

Kalmar

10

..

..

..

-

-

Gotlands

-

-

..

..

-

-

Blekinge

..

28

..

-

-

-

Skåne

100

23

..

-

-

-

Hallands

24

..

..

..

-

-

Västra Götalands

1 399

117

..

..

1 382

-

Värmlands

1 845

82

..

..

-

-

Örebro

..

171

-

-

-

-

Västmanlands

-

-

-

-

-

-

Dalarnas

798

72

-

-

-

-

Gävleborgs

17

95

-

-

-

-

Västernorrlands

1 818

..

-

-

-

-

Jämtlands

627

50

-

-

-

-

Västerbottens

2 126

53

-

-

-

-

Norrbottens

181

81

..

-

-

-

Hela riket

9 260

1 077

1

1

1 382

-

 

 

 

 

 

 

 


 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

Figur C. Produktion efter inriktning 2010, hel färskvikt, ton

 

Hel färskvikt, ton

 

Produktion för konsumtion

Den totala produktionen av matfisk uppgick år 2010 till 7 851 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 9 260 ton i beräknad hel färskvikt. Det är 28 % mer än 2009 års matfiskproduktion.

Den vanligaste arten för odling till konsumtionsfisk är regnbågslax. Slakten av matfisk avsåg till 85 % regnbåge, eller 6 660 ton vilket omräknat till hel färskvikt motsvarar 7 859 ton. Detta är 23 % över det föregående årets regnbågsproduktion.

Rödingproduktionen 2010 uppgick till 1 108 ton i slaktad vikt, vilket motsvarar 1 307 ton i hel färskvikt.

Produktionen av musslor kan variera kraftigt mellan olika år, bl.a. beroende på periodvisa skördestopp. Musselproduktionen 2010 uppgick till 1 382 ton jämfört med 2 125 ton år 2009.


Tablå 5. Produktion av matfisk, matkräftor och musslor efter odlad art, hel färskvikt, ton

 

År

Regnbåge

Lax,

Ål

Röding

Summa

Musslor

Kräftor

öring

matfisk

 

 

 

 

 

 

 

 

1983

1 567

28

2

1

1 598

1 498

0

1984

1 849

60

12

1

1 925

1 278

0

1985

2 532

81

41

5

2 665

415

0

1986

3 785

162

51

22

4 028

325

1

1987

4 388

224

90

27

4 743

2 556

1

1988

6 783

363

203

77

7 456

858

3

1989

6 634

771

166

98

7 693

241

4

1990

7 100

606

157

90

7 975

1 163

8

1991

5 834

273

141

85

6 352

1 643

8

1992

5 124

390

171

73

5 782

1 353

8

1993

4 865

8

169

114

5 179

737

11

1994

5 029

12

160

105

5 327

2 095

10

1995

5 772

25

139

85

6 040

1 521

12

1996

5 778

13

161

100

6 075

1 821

10

1997

4 875

3

189

183

5 276

1 425

8

1998

4 457

4

204

347

5 040

455

9

1999

4 458

12

222

386

5 109

954

9

2000

4 452

9

273

395

5 171

443

7

2001

5 255

18

200

786

6 286

1 444

6

2002

4 183

6

167

608

4 987

1 382

6

2003

4 886

1

170

324

5 404

1 742

7

2004

4 851

1

158

328

5 338

1 435

6

2005

4 968

1

222

439

5 630

1 069

6

2006

6 116

3

191

444

6 754

1 791

5

2007

4 366

4

175

374

4 919

1 168

3

2008

5 789

23

172

692

6 676

1 911

*)

2009

6 413

..

..

..

7 225

2 125

2

2010

7 859

..

..

1 307

9 260

1 382

1


 

*) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

 

 

Total matfiskproduktion av regnbåge redovisas i tablå 6 och 7 med fördelning på län respektive efter odlingens storlek.

 

Tablå 6. Produktion av regnbåge till konsumtion per län 2010, hel färskvikt, ton

Län

Antal

 

Produktion,

 

odlingar

ton

 

Stockholms

3

65

Östergötlands

3

56

Jönköpings

4

6

Kalmar

6

10

Skåne

4

9

Hallands

3

24

Västra Götalands

6

1 399

Värmlands

5

1 845

Dalarnas

3

798

Gävleborgs

4

17

Västernorrlands

4

1 818

Jämtlands

15

57

Västerbottens

4

1 386

Norrbottens

10

181

Övriga län ¹

188

Uppsala

1

Södermanlands

1

Kronobergs

1

Gotlands

-

Blekinge

2

Örebro

1

Västmanlands

-

Hela riket

80

7 859

 


 


1) För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte uppgifter redovisas för vissa län.

 

Tablå 7 visar regnbågsproduktionen efter odlingsstorlek. Bland odlingar på 100 ton och mer har produktionen ökat från 5 674 till 7 065 ton mellan år 2009 och 2010. I gruppen 50,0 – 99,9 ton är produktionen 345 ton jämfört med 253 ton året innan.


Tablå 7. Produktion av regnbåge till konsumtion efter odlingens storlek 2010, hel färskvikt, ton

Odlingens

Antal

 

Produktion, ton

storlek

odlingar

hel färskvikt

100,0 ton och däröver

12

7 065

50,0 - 99,9 ton

4

345

10,0 - 49,9 ton

13

373

0,5 - 9,9 ton

29

72

under 0,5 ton

22

4

Summa

80

7 859

 


 

 

 

 

 

Produktion inom havsbruket

I enkäten efterfrågas om odlingen sker i salt eller sött vatten. 29 % av regnbågsproduktionen och hela musselskörden kom år 2010 från kust­baserade odlingar vid havet. Denna odlingsform, dvs. vattenbruk bedrivet vid kust- och skärgårdsområden i havsvatten, brukar kallas ”havsbruk”. I tablå 8 och 9 sammanfattas matfiskproduktionen från det s.k. havsbruket. I tablå 10 redovisas matfiskproduktionen i sött vatten.

 

Tablå 8. Produktion i havsbruk 2001–2010, hel färskvikt, ton

 

Art

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Regnbåge

2 280

1 894

1 252

1 553

1 725

1 769

1 739

1 981

2 431

2 283

Röding

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Lax, öring

-

-

-

-

-

-

-

-

..

..

Musslor

1 444

1 382

1 742

1 435

1 069

1 791

1 168

1 911

2 125

1 382

Ostron

..

..

-

..

-

..

-

..

..

-


 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 



Tablå 9. Produktion av regnbåge i havsbruk efter kuststräcka 2010, hel färskvikt, ton

Kuststräcka *)

Antal

 

Produktion, ton

 

odlingar

hel färskvikt

Norra ostkusten

8

1 998

Södra ostkusten

10

129

Syd- och västkusten

3

156

Summa

21

2 283

 


 

*) Norra ostkusten: Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.
Södra ostkusten: Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och Kalmar län.
Syd- och västkusten: Blekinge, Skåne, Hallands och Västra Götalands län.

 

 

 

Produktion i sötvatten 

71 % av regnbågsproduktionen och hela rödingproduktionen för konsumtion kom år 2010 från odlingar i sötvatten.

 

Tablå 10. Produktion i sötvatten 2001–2010, hel färskvikt, ton

 

Art

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Regnbåge

2 975

2 289

3 634

3 298

3 243

4 347

2 627

3 808

3 982

5 576

Röding

786

608

324

328

439

444

374

692

..

1 307

Lax, öring

18

6

1

1

1

3

4

23

..

..

Ål

200

167

170

158

222

191

175

172

..

..


 

Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

 

 

Produktion för utsättning

Den totala produktionen av sättfisk år 2010 uppgick till 1 077 ton vilket är 8 % mer än år 2009. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2011, ingår ej.

Den vanligaste arten för odling till sättfisk är regnbåge. Sättfiskproduktionen år 2010 avsåg till 57 % regnbåge, eller 617 ton.

Öring är den näst vanligaste sättfisken med 221 ton eller 21 % av sättfiskproduktionen år 2010.

I gruppen ”Övriga” ingår bl.a. harr, gös och bäckröding. Då antalet odlare av dessa fiskarter är litet måste produktionen redovisas sammanslaget.

 

Tablå 11. Produktion av sättfisk och sättkräftor efter odlad art, hel färskvikt, ton

 

 

År

Regnbåge

Lax

Öring

Ål

Röding

Övriga

Summa

Kräftor

 

sättfisk

2000

558

..

225

..

144

..

998

2

2001

627

..

208

..

102

..

991

2

2002

634

..

223

..

206

..

1 108

2

2003

699

..

214

..

163

..

1 108

0

2004

1 110

..

212

..

136

..

1 505

1

2005

1 039

..

223

..

135

..

1 462

1

2006

671

..

230

..

123

..

1 075

2

2007

838

..

192

..

149

..

1 227

1

2008

860

..

221

..

134

..

1 276

*)

2009

651

..

212

..

113

..

993

1

2010

617

..

221

..

142

57

1 077

1


 

*) Kräftproduktion publicerades ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Försäljningsvärden

För båda verksamhetsinriktningarna (produktion för konsumtion respektive utsättning) efterfrågades försäljningsvärden. Uppgifter om försäljningsvärdet av produktionen lämnades av många odlare, dock inte av alla. Totala produktionsvärden har ändå kunnat beräknas genom att kvantitetsuppgifter utan motsvarande värden multiplicerats med riksmedel­värdet per art, vilket i sin tur framräknats på grundval av faktiskt redovisade uppgifter.

 

 

Försäljning för konsumtion

Det framräknade totalvärdet av produktion för konsumtion uppgick 2010 till 254 miljoner kronor, dvs. en ökning med 42 miljoner kronor eller 20 % jämfört med saluvärdet för år 2009. Med 189 miljoner kronor svarar regnbåge för 74 % av värdet vid matfiskproduktion.

 

 

Tablå 12. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2001–2010, miljoner kronor löpande priser

 

Art 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Regnbåge

118,1

99,3

116,9

111,7

113,5

157,5

107,1

157,3

157,1

188,9

Röding

20,7

24,7

14,0

13,7

19,2

20,4

17,0

39,8

..

50,1

Ål

12,9

10,4

11,1

11,3

17,3

16,2

14,5

13,2

..

..

Övriga

10,9

9,1

8,8

7,0

5,7

11,2

6,0

13,2

..

..

Summa

162,5

143,5

150,7

143,7

155,7

205,3

144,6

223,5

211,6

253,7


 

*) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Figur D. Matfisk-, matkräftor- och blötdjursproduktionens saluvärde 2001­2010, löpande priser

 

Miljoner kronor

 

Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008.

För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter  redovisas.

 

 

 

 

 

 

Försäljning för utsättning

Det framräknade totalvärdet av sättfisk- och sättkräftproduktionen uppgick 2010 till 80 mil­joner kronor, en ökning med 12 miljoner jämfört med år 2009. Fisk som hållits kvar i odling eller överförts till annan odling, dvs. förts över till produktionsåret 2011, ingår ej.

 

Tablå 13. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2001–2010, miljoner kronor löpande priser

Art 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Regnbåge

25,8

26,7

30,6

34,3

37,7

30,3

39,8

42,9

32,1

36,0

Lax

7,4

5,9

4,0

6,8

7,3

6,4

4,5

6,4

..

..

Öring

18,9

18,9

19,4

17,5

18,9

20,2

16,8

18,8

15,7

15,4

Röding

4,9

8,6

10,3

7,4

8,2

9,3

10,3

13,9

10,3

9,7

Ål

3,7

4,0

2,7

4,7

5,8

4,2

4,5

6,5

..

..

Flodkräfta

1,2

0,7

0,4

0,5

0,8

1,3

0,7

*)

0,8

0,6

Signalkräfta

0,1

0,2

0,1

0,2

0,0

0,0

0,3

*)

0,0

0,0

Övriga

3,2

4,3

8,5

4,9

4,2

4,3

3,7

3,7

2,7

7,1

Summa

65,2

69,3

75,9

76,2

82,8

76,0

80,6

92,2

68,1

79,7



 

*) Saluvärden för kräftor ingår ej år 2008.
Anm. För att inte röja uppgifter om enskilda odlare kan inte alla uppgifter redovisas.

 

 

 

Figur E. Sättfisk- och sättkräftproduktionens saluvärde 2001–2010, miljoner kronor löpande priser

 

Miljoner kronor

 

 Anm. Värden för kräftor ingår ej år 2008.

 

 

 

Odlingsanläggningar

Den vanligaste formen för produktion av matfisk etc. är s.k. flytande odling som avser odling i kassar. Denna odlingsform används både i insjöar och i kustvat­ten. Genomsnittsstorleken per kasse i matfiskodlingar är cirka 932 m3. Andra anläggningsformer som används framför allt vid sättfiskproduktion är odling i dammar och i bassänger. Musslor produceras i repodlingar, en form av s.k. ned­sänkt odling.

I tablå 14 redovisas matfisk-, kräft- respektive musselproducenternas odlings­anläggningar för åren 2001 till 2010. Tablå 15 visar anläggningar för sättfisk­produktion år 2001 till 2010. Kombinerade mat- och sättfiskproduktionsan­läggningar kan ingå i båda tabellerna beroende på odlarens redovisning i under­sökningsblanketten. Uppgifter om recirkulerande system insamlas fr.o.m. år 2008.

För odlare som ej uppgivit anläggningens omfattning har riksgenomsnittet för respektive anläggningstyp använts vid summeringarna. I tablå 16 visas utnytt­jade odlingsband och vattenarealer inom musselodlingen. I tablå 17 redovisas dammanläggningar för de odlare som producerar kräftor för konsumtion.

 

Tablå 14. Kassar och andra anläggningar för odling av matfisk

 

 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Kassar

   antal

806

752

771

673

625

685

637

643

650

662

   volym, 1 000 m³

367

328

430

403

397

456

454

525

610

617

Dammar

   antal

110

99

84

79

81

73

50

53

55

78

   volym, 1 000 m³

227

189

161

158

230

206

105

123

135

130

Bassänger m.m.

   antal

356

300

346

334

344

346

278

278

146

122

   volym, 1 000 m³

4

3

4

4

4

4

3

3

1

1

Recirkulerande system

   antal

84

11

11

   volym, 1 000 m³

 

 

 

 

 

 

 

1

0

0


 

 

Tablå 15. Kassar och andra anläggningar för odling av sättfisk

 

 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Kassar

   antal

275

311

304

280

313

335

345

336

294

295

   volym, 1 000 m³

73

40

38

33

40

44

56

50

38

45

Dammar

   antal

346

314

363

358

336

312

305

328

330

302

   volym, 1 000 m³

2 340

2 291

2 431

2 429

2 333

2 170

2 198

2 158

2 362

2 525

Bassänger m.m.

   antal

2 089

2 152

2 122

2 121

2 290

2 056

2 070

2 035

2 069

2 134

   volym, 1 000 m³

22

23

21

22

22

20

21

21

23

25

Recirkulerande system

   antal

115

115

115

   volym, 1 000 m³

 

 

 

 

 

 1

1

11


 

 

 

 

 

 

 

 

Tablå 16. Odlingsband och vattenareal för musselodlingar

 

 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Odlingsband

   1 000 m

520

740

749

794

689

1 340

715

1 332

1 574

750

   vattenareal

   1 000 m2

135

185

187

206

164

1 421

264

1 269

1 610

336

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

Tablå 17. Dammar för odling av matkräftor

 

 

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Dammar

   antal

601

652

508

572

559

419

296

*)

273

204

   volym,

   1 000 m

996

1 166

1 030

1 003

1 056

937

582

*)

496

394

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

*) Uppgifter redovisas ej år 2008.

 

Sysselsättning

 

Tablå 18. Sysselsättning inom vattenbruket 2010

 

 

Antal personer

1 000-tal timmar

Odling för konsumtion

   Män

188

196

   Kvinnor

29

26

   Män

168

181

   Kvinnor

14

11

Summa

399

414


 

Den totala arbetsinsatsen inom vattenbruket år 2010 beräknas till 414 000 timmar (222 000 timmar för konsumtions- och 192 000 timmar för utsättningsverksamhet). Kombinationsodlingar kan ingå i flera verksamheters uppgifter varför uppdelningen är osäker. För odlare som ej uppgivit sysselsättningens omfattning har framräknade värden använts. Utgångspunkt har varit de redovisade uppgifterna om sysselsättning. Med hjälp av denna information och verksamhetens omfattning på blanketter med ej redovisad sysselsättning har skattningar av den totala sysselsättningen (antalet personer och timmar) inom respektive verksamhet gjorts.

 

 

 

 

 

 

 

Utsättning av lax- och havsöringsungar

Genom tillmötesgående från laxforskningsinstitutet (LFI) och fr.o.m. år 2000 baserat på uppgifter från Fiskeriverket, redovisas här uppgifter om utsättningar i älvar och på kust av odlade lax- och havsöringsungar. Sådana utsättningar har huvudsakligen gjorts i syfte att kompensera för förlusterna av naturliga repro­duktionsområden genom utbyggnaden av vattenkraften i älvarna. Diagrammet nedan och tabell 1 och tabell 2 i tabelldelen har sammanställts efter en av LFI respektive Fiskeriverket genomförd enkät till berörda odlingar. Till siffrorna över utsättningarna i Vänern och Vättern skall läggas mindre mängder lax- och havsöringsungar som inte rapporterats. Antalet utsatta lax- och havsöringsungar redovisas för åren 1983-1990 i tusental artificiella smoltenheter (asu). Från och med 1991 redovisas faktiskt antal.

 

Figur F. Utsättning av lax- och havsöringsungar 1983–2010

 

Tusental