Statens JordbruksverkSveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden

Trädgårdsproduktion 2008

JO 33 SM 0901

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gif
Tabeller pil.gifFakta om statistiken
pil.gif
Kontaktpersoner, mer information pil.gifIn English


Statistiken med kommentarer

Bra att veta
Antal företag, växthusytor och frilandsarealer
Odling på friland
Odling i växthus
Växthusslag och växthusstorlek
Ekologisk odling
Energiförbrukning i växthusproduktionen
Antal sysselsatta inom trädgårdsnäringen

Bra att veta

Statistiken för år 2008 liksom för tidigare år baseras på en enkätundersökning till trädgårdsodlare med minst 200 kvm växthusyta eller minst 2 500 kvm frilandsodling av trädgårdsväxter.

Den areal som redovisas syftar ibland ej på den fysiska arealen. Ibland utnyttjas odlingsmarken eller växthuset för flera kulturomgångar. Då är det angivet i tabellerna, tablåerna och digrammen som "ytan beskriver ej den fysiska arealen".

Antal företag, växthusytor och frilandsarealer

Den totala frilandsarealen var år 2008 11 977 hektar (se tablå A). Mellan 2005 och 2008 minskade frilandsarealen med knappt 5 %. Antalet trädgårdsföretag med frilandsodling har minskat kontinuerligt sedan 1984 (se figur A). Mellan 2005 och 2008 minskade antalet företag med drygt 10 %. Den genomsnittliga frilandsarealen per företag har ökat varje år sedan 1984 och var 7,2 hektar per företag 2008 (se figur B). Sedan 1984 har den genomsnittliga frilandsarealen per företag ökat med 132 %.

Mellan 1984 och 2002 har växthusarealen varit tämligen konstant men sedan 2005 har den börjat minska. Växthusarealen minskade mellan 2005 och 2008 med knappt 12 %, medan antalet företag minskade med omkring 19 % Antalet företag med växthusproduktion har minskat kontinuerligt sedan 1984. Den genomsnittliga växthusarealen per företag har sedan 1984 ökat med 70 % och var 3 390 kvm per företag 2008.

Tablå A. Antal företag och arealer med frilands- och växthusodling 1984-2008, hela riket

 

1984

1987

1990

1993

1996

1999

2002

2005

2008

Friland

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Yta, ha1

13 463

13 456

12 144

12 921

13 412

12 233

12 081

12 557

11 977

Antal företag

4 388

4 106

3 452

3 300

2 869

2 346

2 044

1 853

1 666

Medelareal, ha

3,1

3,3

3,5

3,9

4,7

5,2

5,9

6,8

7,2

Växthus

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Yta, 1000 m2

3 370

3 345

3 282

3 357

3 394

3 273

3 373

3 013

2 657

Antal företag

1 696

1 609

1 460

1 524

1 414

1 264

1 143

971

784

Medelareal, kvm

2 000

2 100

2 200

2 200

2 400

2 600

3 000

3 100

3 390

Totalt antal företag

5 296

5 028

4 326

4 214

3 729

3 199

3 004

2 584

2 213


1) Ytan beskriver ej den fysiska arealen.

Figur A. Antal trädgårdsföretag 1984 - 2008

Figur B. Medel areal per företag på friland och i växthus1984 - 2008

Odling på friland

Arealen odlad med köksväxter har ökat kontinuerligt sedan 1990 fram till 2005 (se tablå B), men hölls konstant mellan 2005 och 2008. Antal företag med köksväxter på friland minskade med 9 % mellan 2005 och 2008. Sedan 1984 har antalet företag med köksväxter på friland minskat med 63 %. Köksväxter står för nästan 60 % av odlingen på friland (se figur C).

Arealerna för frukt minskade med 4 % mellan 2005 och 2008. Sedan 1984 har arealen för frukt minskat med 42 %. Antal företag ökade med 5 % mellan 2005 och 2008. Frukt står för 15 % av frilandsarealen.

Arealen för bär minskade med 17  % mellan 2005 och 2008. Antalet företag minskade med 16 %. Bärodling utgör 22 % av frilandsarealen.

Arealen för plantskoleväxter var 2008 på 470 hektar. Arealen för plantskoleväxter har minskat kontinuerligt mellan 1984 och 2005. Mellan 2005 och 2008 ökade plantskolearealen med 5 %. Plantskoleväxter stod 2008 för 4 % av frilandsarealen.

Figur C. Frilandsarealens användning 2008

Anm. Ytan för köksväxter beskriver ej den fysiska arealen.

 

Tablå B. Frilandsodlingens omfattning 1984-2008, hela riket

 

1984

1987

1990

1993

1996

1999

2002

2005

2008

Köksväxter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

areal, hektar1

6 412

6 235

5 791

6 257

6 572

6 150

6 767

7 047

7 053

antal företag

2 448

2 321

1 825

1 693

1 424

1 158

1 045

987

901

Frukt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

areal, hektar

3 108

3 115

2 391

2 334

2 232

2 011

1 862

1 871

1 789

antal företag

623

558

503

460

425

365

350

309

324

Bär

 

 

 

 

 

 

 

 

 

areal, hektar

2 990

3 239

3 140

3 439

3 733

3 358

2 909

3 191

2 665

antal företag

1 458

1 429

1 236

1 249

1 140

949

811

767

642

Plantskoleväxter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

areal, hektar

793

737

706

740

761

616

435

448

470

antal företag

310

303

246

230

194

181

160

121

127


1) Ytan beskriver ej den fysiska arealen.

 

Odlingen av köksväxter på friland redovisas i tabellerna 1a och 1b. Köksväxtodlingen på friland domineras av morot, isbergssallat och matlök (se figur D). Tillsammans svarade de för omkring 54 % av den odlade arealen köksväxter på friland 2008. Arealen för isbergssallat och morot är oförändrad jämfört med 2005. Arealen för matlök har minskat med 6 %.

Figur D. Areal köksväxter på friland fördelade på olika växtslag 2008

Anm. Ytan beskriver ej den fysiska arealen.

 

Odlingen av frukt och bär på friland redovisas i tabell 2. Odlingen av frukt och bär domineras av äpple och jordgubbar (se figur E). Tillsammans står de för 77 % av den totala arealen för odling av frukt och bär på friland. Sedan 1984 har arealen för äpple minskat. Äppleodlingsarealen 2008 var 1 432 hektar vilket motsvarar 58 % av 1984 års areal. Skörden per arealenhet var 2008 50 % högre än 1984. Förklaringen är att odlingstekniken har förändrats. Idag planterar man fler äppelträd per hektar och därför har produktionen ökat trots att arealen har minskat.

Arealen för jordgubbar på friland har minskat med 10 % mellan 2005 och 2008. Skörden per arealenhet ligger år 2008 på 6 ton/ha för jordgubbar.

Figur E. Frilandsareal frukt och bär 2008

 

Det antal företag som har trädgårdsodling på friland på mellan 0 till 4,99 hektar uppgår till 205 stycken (se Tablå C). Dessa företag innehar mindre än 1 % av trädgårdsarealen på friland. Andelen företag med minst 10 hektar trädgårdsodling på friland uppgår till 291 stycken, medan de odlar 70 % av trädgårdsarealen.

Tablå C. Antal företag och frilandsareal trädgårdsodling per storleksgrupp

Storlek, ha

Antal företag

Andel (%)

Areal, ha

Andel (%)

0,00 - 0,24

27

1,6

3

0,0

0,25 - 0,49

178

10,7

62

0,5

0,50 - 0,99

280

16,8

181

1,5

1,00 - 1,99

250

15,0

331

2,8

2,00 - 2,99

166

10,0

381

3,2

3,00 - 4,99

190

11,4

716

6,0

5,00 - 9,99

284

17,0

1 955

16,3

10,00 -

291

17,5

8 347

69,7

Totalt

1 666

100,0

11 976

100,0


Anm. Ytan beskriver ej den fysiska arealen.

Odling i växthus

Arealen för köksväxter och bär i växthus har minskat med 10 % mellan 2005 och 2008 (se tablå D). Antalet företag minskade med 12 %. Antal företag med köksväxter eller bär i växthus har minskat kontinuerligt sedan 1993.

Antalet producerade krukväxter ökade mellan 2005 och 2008 med 2 %. Antal företag minskade med 24 %.

Arealen snittblommor minskade med 22 % mellan 2005 och 2008. Arealen snittblommor och antalet företag har minskat kontinuerligt sedan 1984. Odlingsarealen 2008 motsvarar 7 % av 1984 års areal.

Produktionen av lökblommor har ökat med 7 % mellan 2005 och 2008. Antalet företag minskade med 32 %. Mellan 1984 och 2005 har produktion av lökblommor hållits relativt konstant, medan antalet företag har minskat kontinuerligt.

Både produktionen av utplanteringsväxter i växthus och antal företag har minskat med 27 % mellan 2005 och 2008. Antalet företag har minskat kontinuerligt sedan 1987.

Antal producerade sticklingar och småplantor 2008 är relativt oförändrat jämfört med 2005. Produktionen av sticklingar och småplantor har varierat ganska mycket mellan olika år. Antal företag har med tiden minskat.

Tablå D. Växthus- och bänkgårdsodlingens omfattning, 1984-2008

 

1984

1987

1990

1993

1996

1999

2002

2005

2008

Köksväxter och bär

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Yta, 1000 m2

1 580

1 635

1 774

2 048

1 349

1 453

1 551

1 329

1 199

Antal företag

739

641

566

607

517

462

429

351

309

Krukväxter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvantitet, milj st

37,4

46,7

46,3

49,8

47,5

48,5

48,4

40,9

41,9

Antal företag

834

812

697

765

630

608

619

514

389

Snittblommor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Yta, 1000 m2

534

399

309

266

185

160

114

51

40

Antal företag

424

341

228

211

134

90

64

45

31

Lökblommor1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvantitet, milj st

130,1

133,9

122,5

126,9

116,8

116,7

128,7

130,2

139,9

Antal företag

641

587

467

487

383

2)

388

300

204

Utplanteringsväxter

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvantitet, milj st

51,7

60,2

70,4

68,5

64,8

63,1

65,0

60,9

44,3

Antal företag

2)

970

846

916

779

705

690

582

422

Sticklingar och småplantor

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kvantitet, milj st

61,7

111,1

117,6

180,7

145,0

176,6

169,7

86,3

86,2

Antal företag

2)

586

326

709

216

203

227

167

103


Anm. Ytan beskriver ej den fysiska arealen.

1) Avser både till snitt och i kruka.

2) Uppgift ej tillgänglig.

 

Odlingen av köksväxter och bär i växthus redovisas i tabell 5. Av figur F framgår det att odlingen av köksväxter och bär i växthus domineras av tomat och gurka. Tillsammans står de för 76 % av odlingsarealen för köksväxter och bär i växthus och för 34 % av den totala odlingsarealen i växthus.

Skörden per arealenhet ligger år 2008 på 44 ton per 1000 kvm för tomat och på 37 ton per 1000 kvm för gurka.

Arealen för kryddväxter i växthus har ökat med 47 % mellan 2005 och 2008. Arealen var 2008 90 730 kvm. Det motsvarar 8 % av den totala odlingsarealen av köksväxter och bär i växthus. Det gör kryddväxter till den tredje största gruppen av odlade ätbara grödor i växthus efter gurka och tomat. Produktionen av kryddväxter 2008 uppgick till 30,5 miljoner stycken. Antalet företag var ungefär detsamma 2005 och 2008.

Figur F. Växthusyta för olika köksväxter och bär 2008

Anm. Ytan beskriver ej den fysiska arealen.

Växthusslag och växthusstorlek

De vanligaste växthusmaterialen är enkelglas och enkelglas i tak i kombination med flerskikt i väggar, vilket framgår av figur G. Ouppvärmda växthus står för 11 % av all växthusyta.

Figur G. Areal växthus fördelat efter byggnadsmaterial

Anm. Staplar med namn enligt byggnadsmaterial avser uppvärmda växthus.

 

Tablå E visar uppvärmd och ouppvärmd växthusyta fördelad efter den totala växthusytan per företag. Det finns 659 stycken företag som har någon form av uppvärmt växthus, medan det finns 340 stycken företag som har någon form av ouppvärmt växthus.

Tablå E. Växthusyta och antal företag per storleksgrupp

Storlek, kvm

Uppvärmda växthus

Ouppvärmda växthus

Areal,
1000 kvm

Antal
företag

Areal,
1000 kvm

Antal
företag

0 - 199

1

18

4

44

200 - 499

17

66

17

68

500 - 999

66

108

28

65

1 000 - 1 999

189

156

45

72

2 000 - 2 999

191

89

35

36

3 000 - 4 999

289

86

42

28

5 000 - 9 999

491

76

49

16

10 000 -

1 125

60

67

11

Totalt

2 370

659

288

340


Anm. Ett företag kan ha både uppvärmda och ouppvärmda växthus.

 

Antalet företag med en växthusyta på upp till 1 999 kvm är 467 stycken (se tablå F). Dessa företag står för 14 % av all växthusyta. Antalet företag med mer än 10 000 kvm växthusyta är 63 stycken medan dessa företag innehar 45 % av all växthusyta.

 

Tablå F. Antal företag och växthusareal per storleksgrupp

Storlek, kvm

Totalt antal

företag

Andel (%)

Areal,
1000 kvm

Andel (%)

0 - 199

63

8,0

5

0,2

200 - 499

105

13,3

34

1,3

500 - 999

131

16,6

94

3,5

1 000 - 1 999

168

21,3

234

8,8

2 000 - 2 999

95

12,0

226

8,5

3 000 - 4 999

87

11,0

332

12,5

5 000 - 9 999

77

9,8

540

20,3

10 000 -

63

8,0

1 192

44,9

Totalt

789

100,0

2 657

100,0


Ekologisk odling

Arealer för ekologisk odling på friland och i växthus redovisas i tabell 21. Den ekologiskt odlade frilandsarealen minskade med knappt 2 % mellan 2005 och 2008.Den ekologiskt odlade arealen på friland var 2008 1 155,7 hektar, motsvarande 9 % av den totala trädgårdsodlingen på friland. Den ekologiskt odlade växthusytan ökade med 1,6 % mellan 2005 och 2008. Arealen var 70 047 kvm, motsvarande 2,6 % av den totala växthusytan.

Energiförbrukning i växthusproduktionen

I tabell 26 redovisas energiförbrukningen i växthus 2008. För trädgårdsföretag som inte redovisat energiförbrukningen i växthus har uppgifter uppskattats enligt särskilda regler (se avsnittet Fakta om statistiken). Eldningsolja står för 38 % av energiförbrukningen i växthus (se figur H). Användningen av eldningsolja har minskat med nästan 50 % mellan 2005 och 2008 (se tablå G). Förbrukningen av pellets, briketter, bark, flis och spån har ökat mellan 2005 och 2008. 2008 stod de för 18 % av den totala energiförbrukningen i växthus. För att en jämförelse mellan de olika energislagen ska kunna göras, har de omräknats till MWh enligt tablå H.

Figur H. Energiförbrukning i växthus efter typ av energikälla, 2005 och 2008

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tablå G. Energiförbrukning i växthus i 1 000-tal MWh, 2005 och 2008

Energikälla

2005

2008

Eldningsolja-nr1

460

218

Eldningsolja övriga

74

45

Gasol

13

21

Naturgas

200

132

Fjärrvärme

57

45

Elenergi

175

105

Bark, flis, spån

36

107

Ved

3

2

Biogas

5

0

Pellets & briketter

6

19

Torv

..

0

Halm

..

6

Övriga biobränslen

12

4


 

Tablå H. Omräkningstabell mellan energislag

Eldningsolja nr 1

1 m3

=

10,0

MWh

Eldningsolja, övriga

1 m3

=

11,0

MWh

Gasol

1 ton

=

12,8

MWh

Bark, flis och spån

1 m3

=

0,8

MWh

Ved

1 m3

=

1,3

MWh

Pellets, briketter

1 ton

=

4,7

MWh

Torv

1 ton

=

2,8

MWh

Halm

1 ton

=

4,0

MWh


Antal sysselsatta inom trädgårdsnäringen

I figur I visas antal personer över 15 år, som var sysselsatta på trädgårds företag under 2008. Totalt sysselsattes 5 756 personer som företagare eller familjemedlemmar till företagaren. 11 510 övriga personer sysselsattes inom trädgårdsnäringen, varav 6 963 personer arbetade högst 449 timmar per år.

Figur I. Antal sysselsatta i trädgårdsföretag 2008 fördelade efter arbetstimmar per år och typ av arbetskraft