Statens Jordbruksverk
Sveriges officiella statistik - Statistiska meddelanden
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll

JO 44 SM 1601

 

pil.gifFörsta sidan - I korta drag pil.gifStatistiken med kommentarer
pil.gifTabeller pil.gifDiagram pil.gifFakta om statistiken
pil.gifKontaktpersoner, mer information pil.gifIn English

Statistiken med kommentarer

Allmänt
Totalkonsumtionen av livsmedel
Direktkonsumtionen av livsmedel
Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel
 

Allmänt

I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter[1] livsmedel i landet t.o.m. år 2015. Redovisade uppgifter för år 2015 är preliminära.

Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara p.g.a. att kvaliteten i det underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder för beräkningarna genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen (se avsnitten Statistikens tillförlitlighet samt Bra att veta).

Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt:

  • Totalkonsumtion av livsmedel[2]
  • Direktkonsumtion av livsmedel[3]
  • Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen

Begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion beskrivs mer ingående i avsnittet Fakta om statistiken.

Totalkonsumtionen av livsmedel

Totalkonsumtionen av livsmedel redovisas för riket i tabell 9a och per person och år i tabell 9b.

I Figur A redovisas totalkonsumtionen per person av vissa varugrupper åren 1980, 1990, 2000, 2010 och 2015. Med totalkonsumtion av en vara eller varu­grupp avses den totala åtgången[4] av råvaror för humankonsumtion. Totalkonsumtionen av exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart konsumtion av inhemskt producerat mjöl och importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spannmålsprodukter.

 

 

Figur A. Totalkonsumtion av vissa varor 1980, 1990, 2000, 2010 och 2015, kg/liter per person och år

Under perioden 1980–2015 har totalkonsumtionen av kött ökat med 37 % till 88 kg, de senaste åren har ingen konsumtionsökning skett. Fjäderfäkött är det köttslag där konsumtionen har ökat mest, en femdubbling har skett sedan år 1980.

Totalkonsumtionen av köksväxter har under samma period ökat med 99 % till 82 kg och frukt med 33 % till 111 kg. Däremot har totalkonsumtionen av mjölk minskat från 185 till 115 liter per person, en minskning med 38 %. Även konsumtionen av matfett har minskat, från 25 till 18 kg per person och år 2015. Detta motsvarar en minskning med 27 %.

Totalkonsumtionen av mjöl och gryn var som högst i början av 2000-talet, för att sedan minska och 2015 uppgå till 63 kg per person och år vilket är i nivå med 1980 års konsumtion.

Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan 41–49 kg per person och år under perioden 1980–2015. År 2015 var konsumtionen 41 kg per person. En översyn har skett för beräkningen av socker och data har reviderats från och med 1995, därför är uppgifterna för åren före 1995 inte helt jämförbara med senare år. Se även avsnittet ”Socker” under Fakta om statistiken på sidan 54.

Direktkonsumtionen av livsmedel

Direktkonsumtionen av livsmedel redovisas för riket i tabellerna 1a–8a och per person och år i tabellerna 1b–8b. I resten av avsnittet nedan kommenteras utvecklingen av konsumtionen per person och år, främst för perioden 1980–2015. Utvecklingen presenteras även i diagram 1–18.

Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden 1980–2015 ökat med 49 % till 75 kg per person, medan konsumtionen av mjöl och gryn har minskat med 13 % till 18 kg. Övriga mjölprodukter, där bland annat pasta ingår, har fördubblats till 13 kg per person.

Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 84 % till 52 kg per person och år. Hela denna ökning skedde under perioden 1990–2015. Det är främst fjäderfäkött som har ökat, från 4 till 21 kg per person. Konsumtionen av nötkött har fördubblats från drygt 6 till 13 kg medan konsumtionen av griskött har varierat mellan 10­–16 kg per person och år. Övrigt färskt och fryst kött[5]  har haft en stabil konsumtionsnivå runt 4 kg per person och år.

Under perioden 1980–2015 har konsumtionen av charkuterivaror och konserver[6]  varierat mellan 20–25 kg per person och år. Konsumtionen av frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat nådde en högsta nivå på cirka 18 kg per person och år i mitten av 2000-talet. Denna ökning med över 200 % sedan år 1980 har sedan följts av en minskad konsumtion.

Figur B. Fördelning av direktkonsumtion av kött, kg per person och år

Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden varierat mellan 1,8 och 3,9 kg per person och år, medan konsumtionen av beredd eller konserverad fisk och beredda eller konserverade kräft- och blötdjur sammanlagt har ökat med 24 % till 9 kg per person. Sedan år 2000 görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, eftersom metoden och dataunderlaget inte är tillförlitliga nog.

Under perioden 1965–1980 ökade konsumtionen av mjölk till som mest runt 180 liter per person och år, varefter den minskat med 39 % till 111 liter år 2015. Konsumtionen av grädde har däremot ökat, totalt sett med 46 % till 11 kg sedan år 1980. För tunn grädde minskade emellertid konsumtionen under 1980-talet, för att därefter ligga på en konstant nivå till mitten av 1990-talet och öka något i början av 2000-talet. Konsumtionen av tjock grädde ökade under 1980- och 1990-talen. Under perioden 2000–2005 minskade konsumtionen för att därefter öka igen. Sedan år 1980 har konsumtionen av ost ökat med 41 % till 20 kg medan konsumtionen av smör och margarin minskat med 35 % till 14 kg per person och år. De senaste åren har dock konsumtionen av matfett varit relativt konstant.

Konsumtionen av färska köksväxter har ökat från år 1960 till 2015. Sedan år 1980 har konsumtionen av färska köksväxter mer än fördubblats till 47 kg per person och år. Konsumtionen av rotfrukter har utvecklats på liknande sätt och låg år 2015 på 13 kg per person. Inom området frukt och bär har den största konsumtionsförändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan år 1980 har ökat från 9 till 27 kg per person.

Direktkonsumtionen av socker har minskat sedan år 1960. Under de senaste åren har dock minskningen avstannat. Från år 1980 har minskningen varit 70 % och konsumtionen var 6 kg per person år 2015. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider m.m. ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år 2000. År 2015 var konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 15 kg per person, vilket motsvarar en ökning på 50 % sedan 1980. Konsumtionen av läskedrycker, cider m.m. har under samma period tredubblats till 99 liter år 2015. Mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen kan inte särskiljas från denna varugrupp och har troligtvis bidragit till den kraftiga konsumtionsökningen totalt sett.

Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel

Näringsinnehållet i konsumerade livsmedel redovisas i tabellerna 10–23.

Den totala energitillförseln från livsmedel ökade under perioden 1980–2015 från 12 000 till 13 100 kJ (2 900 till 3 100 kcal) per person och dag, en ökning med 9 %. Av energitillförseln år 2015 kom 28 % från bröd och spannmålsprodukter, 13 % från kött och köttvaror samt 22 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett. Socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker m.m. svarar tillsammans för 15 % av den totala energitillförseln år 2015. Sedan år 1980 har energitillförseln från protein ökat, de senaste åren har dock ökningen avstannat. Energitillförseln från kolhydrater ökade fram till mitten på 2000-talet för att sedan minska. Energitillförseln från fett har minskat från år 1980 för att de senaste åren återigen öka något.

Den totala proteintillförseln från livsmedel ökade under perioden 1980–2015 från 87 till 109 g per person och dag, en ökning med 26 %. Av proteintillförseln år 2015 kom 22 % från bröd och spannmålsprodukter, 33 % från kött och köttvaror samt 25 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett.

Den totala fettillförseln har under perioden 1980–2015 ökat från 126 till 135 g per person och dag. Av fettillförseln år 2015 kom 11 % från bröd och spannmålsprodukter, 21 % från kött och köttvaror, 23 % från matfett och 22 % från övriga mjölkprodukter samt ägg.

År 2015 uppgick den totala kolhydrattillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) till 356 g per person och dag, vilket är en ökning med 5 % jämfört med år 1980. Av kolhydrattillförseln kom 46 % från bröd och spannmålsprodukter, 5 % från mjölkprodukter, 22 % från frukt och grönt (inklusive potatis) och sammanlagt 25 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel (främst choklad, konfektyrvaror och glass).

Tillförseln av C-vitaminer ökade med 73 % mellan åren 1980 och 2015, vilket främst är en följd av ökad konsumtion av gruppen frukt och grönt (inklusive potatis). År 2015 svarade denna grupp för 83 % av tillförseln av C-vitamin. Tillförseln av kalcium har varit i stort sett konstant under perioden 1980–2015. Den klart viktigaste kalciumkällan är mjölkprodukter som år 2015 svarade för 64 % av den totala tillförseln. Grupperna bröd och spannmålsprodukter samt frukt och grönt (inklusive potatis) svarade för 10 % respektive 11 % av kalciumtillförseln år 2015.

 

 

 

 



[1] Fram t.o.m. redovisningsår 1999 innefattade beräkningarna av direktkonsumtionen både konsumerade kvantiteter av livsmedel samt ett till detaljhandelspris uppskattat värde av konsumtionen. Fr.o.m. redovisningsår 2000 redovisas endast beräkningar av konsumerade kvantiteter.

[2] Åtgång/förbrukning av råvaror för humankonsumtion

[3] Redovisning av konsumerade kvantiteter i den form som produkterna når konsumenten, det vill säga. som jordbruksprodukter, halvfabrikat, djupfrysta varor och färdiglagad mat.

[4] Förbrukningen

[5] Får-, ren- och viltkött samt hemslakt (kalv, gris och får)

[6] Inklusive innanmat