Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Några resultat

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras av ett antal förändringar som skett.

• I samband med övergången från arealstöd till gårdsstöd år 2005 till följd av EU:s jordbruksreform ansökte betydligt fler jordbrukare än tidigare om stöd. Det innebar att ansökningar kom från jordbrukare som tidigare aldrig ansökt om stöd och därför inte funnits med i registret över de arealbaserade stöden. Det ökade antalet ansökningar om arealbaserat stöd 2005 ledde till ett ökat antal företag i LBR. Den totala åkerarealen har påverkats relativt litet, men i viss utsträckning har stöd sökts för arealer som ingen tidigare sökt stöd för. Förändringarna jämfört med tidigare år bör därför tolkas med försiktighet. De innebär inte att jordbruket förändrats på motsvarande sätt utan är också en följd av stödreglerna.

Eftersom de tillkommande företag var många men i regel små innebär det för Jordbrukarhushållens inkomster att inverkan på resultaten är störst för redovisningsgrupper där hushållen inte är indelade efter storlek (Hela riket, riksområden resp. åldersgrupper). Effekten är att jordbruksrelaterade variabler i dessa grupper uppvisar lägre värden 2005 än de annars skulle ha gjort, medan icke jordbruksrelaterade variabler i regel fått ökade värden. Indelningarna efter åkerareal resp. driftsinriktning påverkas däremot inte i någon större utsträckning.

För variabeln Hushållsinkomst efter transfereringar har dessa effekter till stor del tagit ut varandra och inverkan av förändringarna i populationen är relativt liten.

• Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000, 2003 och 2005. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag.

• För förändringar som påverkar jämförbarheten med år före 2000 hänvisas till äldre Statistiska meddelanden.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar

Den för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2005 med 17 000 kr (7 %) till 283 300 kr, medan nettoinkomsten av närings­verksamhet ökade med 200 kr (1 %) till 52 900 kr. Nettoinkomst av kapital ökade med 2 600 kr (11 %) till 25 700 kr på grund av att överskottet av kapital ökade medan underskottet av kapital minskade. Nettot av räntefördelning ökade med 400 kr (2 %). För samtliga förändringar mellan 2004 och 2005 gäller det som sagts ovan i avsnittet Resultatens jämförbarhet med tidigare år.

Den genomsnittliga hushållsinkomsten före transfereringar år 2005 var 358 800 kr, vilket är en ökning med 21 400 kr eller 6 % jämfört med år 2004. De positiva skattefria transfereringarna minskade med 300 kr medan de negativa transfereringarna ökade med 900 kr eller 1 %, viket medförde att hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 20 200 kr (8 %) till 258 300 kr.

Att de negativa transfereringarna endast ökat med 1 % trots att inkomsterna ökat betydligt mer beror främst på att skattereduktionerna ökat med 6 500 kr eller 35 %. En ökning som dels förklaras av att skattereduktionen för allmän egenavgift ökat samt av den skattereduktion som skogsägare kunnat erhålla vars skog drabbats av stormskador i januari 2005.

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll

	Kronor per hushåll			Förändring (%)
	2005	2004		04- 05	03- 04	02- 03	01- 02
Inkomst av tjänst	283 300	265 900		7	3	5	5
Allmänna avdrag	4 700	4 500		4	2	2	2
Näringsverksamhet
Överskott	66 000	65 900		0	3	0	4
Underskott	13 100	13 400		-2	-8	26	10
Nettoinkomst	52 900	52 600		1	6	-5	2
Nettoförändring av expansionsmedel	1 600	300		..	..	..	..
Nettoinkomst av kapital	25 700	23 100		11	27	-8	-14
därav ränte- fördelning netto	19 500	19 100		2	6	-9	0
Hushållsinkomst före transfereringar	358 800	337 400		6	5	2	3
Skattefria positiva transfereringar	11 400	11 600		-2	-2	0	4
Negativa transfereringar	111 900	110 900		1	5	6	-1
Därav
allmän pensionsavgift	19 100	18 300		4	2	3	4
skatter	116 700	110 000		6	5	4	4
skattereduktioner	25 200	18 700		35	4	-5	45
övriga negativa transfereringar	1 300	1 200		8	9	11	8
Hushållsinkomst efter transfereringar	258 300	238 000		8	5	1	4

 

Hushållsinkomst efter transfereringar för olika grupper

Tablå 2 visar hur hushållsinkomsten efter transfereringar utvecklats för hushållen vid några grupper av företag. Som nämnts ovan påverkas resultatet för hela riket av den förändring av storleksstrukturen i populationen som skett på grund av förändringen i stödsystemet. Eftersom de allra flesta nytillkomna företagen är små kommer inte inverkan av den förändrade storleksstrukturen att vara så stor på den genomsnittliga inkomsten för hushållen vid företag med mer än 30 hektar åker eller vid företag som är så stora att de klassificeras efter driftsinriktning, d.v.s. har ett standardiserat arbetsbehov på minst 400 standardtimmar.

 

 

 

 

Av tablå 2 framgår att hushållsinkomsten utvecklats sämre vid företag över 200 hektar (3 200 kr) än vid övriga tre storleksgrupper, som alla ökat sin genomsnittliga hushållsinkomstinkomst med drygt 20 000  kr. Fortfarande är det dock så att hushållsinkomsten ökar med stigande storleksgrupp.

Vidare framgår att hushållsinkomsten mellan 2004 och 2005 utvecklats bättre för grupper med husdjursinriktning än för grupper med växtodlingsinriktning.

Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper, driftsinriktningar och åldersgrupper också innehåller länsuppgifter.

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar

	Kronor per hushåll			Förändring (%)
	2005	2004		04- 05	03- 04	02- 03	01- 02
Hela riket	258 300	238 000		8	5	1	4
Åker, hektar
30,1- 50,0	254 200	231 700		10	4	0	3
50,1-100,0	273 600	252 700		8	5	-1	2
100,1-200,0	294 200	274 100		7	6	-3	1
200,1-	306 600	303 200		1	9	7	-12
Driftsinriktning
Jordbruksväxter	254 200	246 600		3	5	1	3
Mjölkkor	266 600	237 500		12	6	1	3
Köttdjur	270 800	229 700		18	3	-1	7
Andra husdjur	265 200	245 500		8	9	-4	3
Blandad husdjursskötsel	247 600	218 000		14	3	-1	2
Blandat jordbruks
- mest växtodling	246 400	237 200		4	9	-6	4
- mest husdjursskötsel	254 500	228 900		11	6	-1	2
Brukarens ålder
30-39 år	242 600	221 800		9	5	0	3
40-49 år	284 700	261 800		9	5	-1	4
50-64 år	279 900	256 800		9	5	0	5
65- år	198 900	184 100		8	7	3	5

 

Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2005 högst i Kronobergs län med 322 400 kr följt av Jönköpings och Västerbottens län med 296 800 kr respektive 267 800 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Kronobergs län låg 25 % och för de övriga två länen 15 % respektive 4 % över riksgenomsnittet, som var 258 200 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 223 800 kr, vilket var 13 % under riksgenomsnittet. Därefter följde Stockholms, Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Gävleborgs län som alla låg 4 % under riksgenomsnittet. Se vidare tabell 2.

Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens och ökade mindre än männens år 2004

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp från och med inkomståret 1999 och därmed som redovisningsenhet i denna statistik är de flesta redovisade resultaten för inkomståren 1999 - 2005 inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Däremot påverkas jämförbarheten mellan uppgifterna för 2005 och tidigare år av den förändring av storleksstrukturen som beskrivits i avsnittet Resultaten jämförbarhet med tidigare år.

Tablå 3. Taxerade inkomster 1996 - 2005 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent

Redovis- ningsgrupp	Näringsverksamhet			Tjänst			Sammanräknad förvärvsinkomst
	Kvinnor	Män		Kvinnor	Män		Kvinnor	Män
Hela riket
2005	15 400	49 200		158 300	157 900		173 700	207 100
2004	15 700	49 800		150 500	143 600		166 200	193 400
2003	15 800	48 800		145 300	138 400		161 100	187 200
2002	15 900	47 800		136 700	133 000		152 600	180 800
2001	15 100	45 400		130 300	127 300		145 400	172 600
2000	14 300	41 500		124 200	123 000		138 500	164 400
1999	13 000	37 300		117 800	117 500		130 800	154 800
1998	13 500	36 000		110 100	112 100		123 600	148 100
1997	13 000	34 200		104 700	108 700		117 700	142 900
1996	12 300	31 400		100 100	105 700		112 300	137 100
Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%)
2005	31			100			84
2004	31			105			86
2003	32			105			86
2002	33			103			84
2001	33			102			84
2000	33			101			84
1999	35			100			85
1998	37			98			83
1997	38			96			82
1996	39			95			82

Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren 1996 - 2005, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2005 minskade något både för kvinnor (-300 kr) och män (-600 kr), vilka är brukare eller maka/make.

Genom att männens inkomst av tjänst ökade med 14 300 kr (10 %) till 157 900 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 13 700 kr eller 7 % till 207 100 kr. För kvinnorna ökade inkomst av tjänst med 7 800 kr till 158 300 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 7 500 kr eller 4 % till 173 700 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (3 100 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 58 200 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan kvinnor och män i sammanräknad förvärvsinkomst större 2005 än 1996 (33 400 kr mot 24 800 kr).

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 84 % år 2005 med en högsta andel av 86 % åren 2003 och 2004. Andelen är inkomståret 2005 högst för åldersklassen där brukaren är 50-64 år med 90 % och lägst för åldersklassen där brukaren är 30-39 år med 74 %.

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2005 och 2004 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2005 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under 2005. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren dels för storleksklasser efter åkerarealen för åren 2004 och 2005. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2005

Redovis­ningsgrupp	Överskott uppkommet under året			Underskott uppkommet under året	Årets netto­inkomst
	Redovisat 1)	Kvittat mot äldre underskott	Totalt
Åker, ha
2,1- 5,0
2005	18 100	7 700	25 700	15 500	10 300
2004	17 500	7 300	24 800	15 500	9 300
5,1- 10,0
2005	20 600	8 500	29 100	16 300	12 800
2004	19 300	7 400	26 700	17 200	9 400
10,1- 20,0
2005	29 800	8 600	38 500	15 100	23 400
2004	26 400	6 900	33 300	16 000	17 300
20,1- 30,0
2005	52 100	7 600	59 700	11 700	48 000
2004	47 500	6 500	54 100	12 700	41 400
30,1- 50,0
2005	83 700	6 700	90 400	9 400	81 000
2004	78 500	4 700	83 200	9 800	73 400
50,1-100,0
2005	135 200	6 100	141 300	7 400	133 900
2004	129 300	5 000	134 300	7 500	126 800
100,1-200,0
2005	171 000	11 200	182 200	9 100	173 100
2004	165 800	7 400	173 200	9 800	163 300
200,1-
2005	194 600	15 700	210 300	24 200	186 100
2004	191 700	22 200	213 900	24 700	189 300
Hela riket
2005	58 000	8 000	66 000	13 100	52 900
2004	59 300	6 600	65 900	13 400	52 600
2003	58 600	5 500	64 100	14 600	49 600
2002	57 600	6 300	63 900	11 500	52 400
2001	54 700	6 900	61 600	10 500	51 200
2000	50 400	5 900	56 300	10 400	45 900

1) Taxerad inkomst av näringsverksamhet

Det genomsnittliga underskottet för samtliga hushåll var år 2005 omkring 13 100 kr. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre - 8 000 kr - än de under år 2005 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 5 100 kr lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 66 000 kr, vilket var 100 kr högre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet minskade däremot med 200 kr till 13 100 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 300 kr eller 1 % till 52 900 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet minskade med 1 300 kr eller 2 % till 58 000 kr.

Att resultaten för Hela riket år 2005 påverkats starkt av den förändring av storleksstrukturen som beskrivits ovan i avsnittet Resultaten jämförbarhet med tidigare år är mycket tydligt. Så har t.ex. Årets nettoinkomst ökat med mellan 1 000 kr och 9 800 kr om man tittar på förändringarna för de olika storleksgrupperna, medan den för Hela riket endast ökat med 300 kr beroende på att antalet hushåll i de arealmässigt mindre grupperna ökat väsentligt i antal.

Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet 2005

Redovis- ningsgrupp	Netto- inkomst	Expansions- medel, netto	Räntefördelning			Totalt
			Positiv	Negativ	Netto
Åker, ha
2,1- 5,0
2005	10 300	800	6 800	400	6 300	17 400
2004	9 300	900	6 800	400	6 400	16 500
5,1- 10,0
2005	12 800	800	10 600	400	10 200	23 800
2004	9 400	600	9 200	500	8 700	18 700
10,1- 20,0
2005	23 400	1 200	16 200	600	15 700	40 200
2004	17 300	100	13 600	600	13 000	30 400
20,1- 30,0
2005	48 000	1 400	23 100	1 000	22 100	71 500
2004	41 400	-200	20 300	1 000	19 200	60 500
30,1- 50,0
2005	81 000	1 500	31 400	1 300	30 100	112 500
2004	73 400	-700	27 900	1 400	26 500	99 200
50,1-100,0
2005	133 900	2 500	38 300	2 500	35 800	172 200
2004	126 800	-200	36 700	2 800	33 900	160 500
100,1-200,0
2005	173 100	4 100	42 800	4 100	38 800	216 000
2004	163 300	700	43 900	4 700	39 300	203 300
200,1-
2005	186 100	14 200	60 600	7 500	53 000	253 300
2004	189 300	13 100	64 400	7 700	56 700	259 100
Hela riket
2005	52 900	1 600	20 700	1 200	19 500	74 000
2004	52 600	300	20 500	1 400	19 100	72 000
2003	49 600	200	19 300	1 300	18 000	67 700
2002	52 400	(20)	20 800	1 100	19 700	72 100
2001	51 200	1 200	20 700	1 000	19 700	72 000
2000	45 900	1 700	19 600	1 000	18 600	66 200

En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I tablå 5 har samtliga inkomster samlats som har sitt ursprung i näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 19 500 kr år 2005 − en ökning med 400 kr eller 2 % sedan föregående år, medan den samlade inkomsten totalt ökat med 2 000 kr eller 3 % till 74 000 kr. Resultaten för Hela riket i Tablå 5 är liksom resultaten i Tablå 4 påverkade av att antalet hushåll i de arealmässigt mindre grupperna ökat väsentligt i antal.

 

 

Samlad inkomst av näringsverksamhet år 2000-2005 för storleksgrupp åker, hektar

Kronor