Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare år
Några resultat

Resultatens jämförbarhet med tidigare år

Jämförbarheten bakåt i tiden försvåras på grund av ett antal förändringar som skett.

• Indelning av jordbruksföretag i driftsinriktningar baseras på grödarealer och antal husdjur av olika slag vid jordbruksföretagen. Dessa uppgifter finns för alla jordbruksföretag åren 1999, 2000 och 2003. För mellanliggande år finns uppgifter för ett urval av företag. Vid indelning i driftsinriktning för de företag där aktuella uppgifter saknas används senast tillgängliga uppgifter, vilket medför en viss eftersläpning i klassificeringen, som rättas till nästa gång en totalundersökning genomförs. Denna eftersläpning i klassificeringen under de mellanliggande åren kan förväntas ha en viss effekt även på de redovisade ekonomiska variablerna för dessa år. En följd av detta blir att en del av de förändringar som skett under de mellanliggande åren kommer till uttryck först det år då aktuella strukturuppgifter föreligger för samtliga jordbruksföretag.
• Det från och med år 2000 förändrade sättet att producera Lantbruksregistret (LBR) har medfört att antalet redovisade brukare per företag minskat något samtidigt som andelen äldre bru­kare minskat kraftigt. Det senare gäller framför allt brukare som är 65 år eller äldre. För överskott av kapital och nettoinkomst av kapital har inverkan haft en sän­kande effekt på omkring 1 %. För pensionsinkomsten slutligen be­räknas att inverkan haft en sänkande effekt med hela 8 %.

• Från och med inkomståret 1999 har dessutom familjebegreppet ändrats. Sedan detta år används den s.k. RTB-familjen som enhet, medan tidi­gare år endast brukaren och ev. maka/make ingick. RTB-familjen omfattar maximalt två generationer där personerna har relationer med varandra och är folkbokförda på samma fastighet.
• Beräkningarna av arbetsåtgångstalen i den svenska typologin ändrades fr.o.m. 1999, vilket påverkar indelningen i driftsinriktningar.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade

Den för samtliga jordbrukarhushåll genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2004 med 7 800 kr (3 %) till 265 900 kr, medan nettoinkomsten av närings­verksamhet ökade med 3 000 kr (6 %) till 52 600 kr. Nettoinkomst av kapital ökade med 4 900 kr (27 %) till 23 100 kr på grund av att överskottet av kapital ökade medan underskottet av kapital minskade. Nettot av räntefördelning ökade med 1 100 kr (6 %).

Den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2004 före transfereringar var 337 400 kr, vilket är en ökning med 16 600 kr eller 5 % jämfört med år 2003. De positiva skattefria transfereringarna minskade med 300 kr medan de negativa transfereringarna ökade med 5 000 kr eller 5 %, viket medförde att hushållsinkomsten efter transfereringar ökade med 11 200 kr (5 %) till 238 000 kr.

Att de negativa transfereringarna ökat beror främst på att den genomsnittliga skatten på förvärvsinkomster ökat med 3 400 kr.

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. per hushåll för samtliga jordbrukarhushåll

	Kronor per hushåll			Förändring (%)
	2004	2003		03- 04	02- 03	01- 02	00- 01
Inkomst av tjänst	265 900	258 100		3	5	5	4
Allmänna avdrag	4 500	4 400		2	2	2	1
Näringsverksamhet
Överskott	65 900	64 100		3	0	4	9
Underskott	13 400	14 600		-8	26	10	0
Nettoinkomst	52 600	49 600		6	-5	2	12
Nettoförändring av expansionsmedel	300	-600		..	..	-99	-30
Nettoinkomst av kapital	23 100	18 200		27	-8	-14	-21
därav ränte- fördelning netto	19 100	18 000		6	-9	0	6
Hushållsinkomst före transfereringar	337 400	320 800		5	2	3	2
Skattefria positiva transfereringar	11 600	11 900		-2	0	4	6
Negativa transfereringar	110 900	105 900		5	6	-1	-2
Därav
allmän pensionsavgift	18 300	18 000		2	3	4	4
skatter	110 000	104 700		5	4	4	2
skattereduktioner	18 700	18 000		4	-5	45	59
övriga negativa transfereringar	1 200	1 100		9	11	8	7
Hushållsinkomst efter transfereringar	238 000	226 800		5	1	4	5

 

Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper

Av tablå 2 framgår att hushåll med brukare i åldern 40-49 år 2004 hade den högsta hushållsinkomsten efter transfereringar med 261 800 kr, vilket var en ökning med 5 % sedan föregående år. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre hade den lägsta inkomsten med 184 100 kr. Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden, storleksgrupper och driftsinriktningar också innehåller uppgifter för län.

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar

	Kronor per hushåll			Förändring (%)
	2004	2003		03- 04	02- 03	01- 02	00- 01
Hela riket	238 000	226 800		5	1	4	5
Brukarens ålder
30-39 år	221 800	211 700		5	0	3	6
40-49 år	261 800	250 600		5	-1	4	6
50-64 år	256 800	244 000		5	0	5	5
65- år	184 100	172 600		7	3	5	4

 

Skillnader i hushållsinkomster mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var 2004 högst i Jönköpings län med 258 600 kr följt av Västerbottens, Västmanlands och Kronobergs län med 248 500 kr, 247 200 kr respektive 246 000 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 9 % och för de övriga tre länen 4 %, 4 % respektive 3 % över riksgenomsnittet, som var 238 000 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 206 500 kr följt av Gävleborgs, Norrbottens och Hallands län med 225 600 kr, 228 000 kr respektive 228 100 kr. Dessa län låg därmed 13 %, 5 %, 4 % respektive 4 % under riksgenomsnittet. Se vidare tabell 2.

Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är fortfarande lägre än männens och ökade mindre än männens år 2004

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som hushållsbegrepp från och med inkomståret 1999 och därmed som redovisningsenhet i denna statistik är de flesta redovisade resultaten för inkomståren 1999 - 2004 inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Av tablå 3, som redovisar uppgifter för åren 1996 - 2004, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2004 var i stort sett oförändrad (15 700 kr) för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 1 000 kr eller 2 % till 49 800 kr för män.

Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med 5 200 kr (4 %) till 150 500 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 5 100 kr eller 3 % till 166 200 kr. Även för män ökade inkomst av tjänst med 5 200 kr till 143 600 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 6 200 kr eller 3 % till 193 400 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning sedan 1996 (3 400 kr) medan inkomst av tjänst ökat med 50 400 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan kvinnor och män i sammanräknad förvärvsinkomst något större 2004 än 1996 (27 200 kr mot 24 800 kr).

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år 1996 till 86 % år 2004. Andelen är högst för åldersklassen där brukaren är 50-64 år med 91 % inkomståret 2004 och lägst för åldersklassen 30-39 år med 76 %.

Tablå 3. Taxerade inkomster 1996 - 2004 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent

Redovisnings­grupp	Näringsverksamhet			Tjänst			Sammanräknad förvärvsinkomst
	Kvinnor	Män		Kvinnor	Män		Kvinnor	Män
Hela riket
2004	15 700	49 800		150 500	143 600		166 200	193 400
2003	15 800	48 800		145 300	138 400		161 100	187 200
2002	15 900	47 800		136 700	133 000		152 600	180 800
2001	15 100	45 400		130 300	127 300		145 400	172 600
2000	14 300	41 500		124 200	123 000		138 500	164 400
1999	13 000	37 300		117 800	117 500		130 800	154 800
1998	13 500	36 000		110 100	112 100		123 600	148 100
1997	13 000	34 200		104 700	108 700		117 700	142 900
1996	12 300	31 400		100 100	105 700		112 300	137 100
Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%)
2004	31			105			86
2003	32			105			86
2002	33			103			84
2001	33			102			84
2000	33			101			84
1999	35			100			85
1998	37			98			83
1997	38			96			82
1996	39			95			82

 

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat i deklarationerna. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2004 och 2003 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2004 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under 2004. Resultaten av dessa beräkningar visas i tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste åren dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomst av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av närings­verk­samhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Det genomsnittliga underskottet för samtliga hushåll var år 2004 omkring 13 400 kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre - 6 600 kronor - än de under år 2004 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet 6 700 kronor lägre än den genomsnittliga taxerade inkomsten av näringsverksamhet.

I genomsnitt för samtliga hushåll var det totala överskottet 65 900 kr, vilket var 1 800 kr högre än året innan. Det under året uppkomna genomsnittliga underskottet minskade däremot med 1 200 kr till 13 400 kr. Sammantaget innebar detta att nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 3 000 kr eller 6% till 52 600 kr. Den taxerade inkomsten av näringsverksamhet ökade med 700 kr eller 1 % till 59 300 kr.

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2004

Redovis­ningsgrupp	Överskott uppkommet under året			Underskott uppkommet under året	Årets netto­inkomst
	Redo­visat 1)	Kvittat mot äldre underskott	Totalt
Brukarens ålder
30-39 år	63 600	6 700	70 300	14 500	55 800
40-49 år	77 600	7 000	84 600	14 100	70 600
50-64 år	69 800	6 800	76 600	13 700	62 800
65- år	13 900	5 900	19 800	10 800	9 000
Hela riket
2004	59 300	6 600	65 900	13 400	52 600
2003	58 600	5 500	64 100	14 600	49 600
2002	57 600	6 300	63 900	11 500	52 400
2001	54 700	6 900	61 600	10 500	51 200
2000	50 400	5 900	56 300	10 400	45 900
1999	45 300	5 500	50 800	10 300	40 600

1) Taxerad inkomst av näringsverksamhet för år 2004.

 

En inte obetydlig del av jordbrukarnas inkomst från näringsverksamhet får enligt reglerna om räntefördelning föras över till beskattning enligt de regler som gäller kapitalinkomster och ingår alltså inte i den taxerade inkomsten av näringsverksamhet. I tablå 5 har samtliga inkomster samlats som har sitt ursprung i näringsverksamhet. I genomsnitt för samtliga hushåll var räntefördelning netto 19 100 kr år 2004 − en ökning med 1 100 kr eller 6 % sedan 2003 medan den samlade inkomsten totalt ökat med 4 200 kr eller 6 % till 71 700 kr.

Tablå 5. De samlade inkomsterna från näringsverksamhet 2004

Redovis­ningsgrupp		Samlad inkomst av näringsverksamhet
		Netto-inkomst	Räntefördelning			Totalt
			Positiv	Negativ	Netto
Brukarens ålder
30-39 år	55 800		14 500	1 400	13 100	68 900
40-49 år	70 600		20 400	1 900	18 500	89 100
50-64 år	62 800		22 300	1 600	20 700	83 500
65- år	9 000		21 600	300	21 300	30 300
Hela riket
2004	52 600		20 500	1 400	19 100	71 700
2003	49 600		19 300	1 300	18 000	67 500
2002	52 400		20 800	1 100	19 700	72 100
2001	51 200		20 700	1 000	19 700	70 800
2000	45 900		19 600	1 000	18 600	64 500
1999	40 600		16 900	700	16 300	56 900