Fakta om statistiken

Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta

Detta omfattar statistiken

Uppgifterna i detta statistiska meddelande - Jordbrukarhushållens inkomster 2003- bygger på en sambearbetning mellan lantbrukregistret (LBR) och den total­räknade inkomststatistiken (IoT). Från LBR hämtas uppgifter om vilka som var brukare vid lantbruksföretagen samt de uppgifter som behövs för att fördela brukarna på olika redovisningsgrupper. Från IoT, som innehåller uppgifter om hela Sveriges befolkning, hämtas uppgifter om inkomster, avdrag, skatter och sociala ersättningar. Redovisningen i detta statistiska meddelande omfattar brukaren och i princip samtliga personer i dennes hushåll (se nedan).

Definitioner och förklaringar

Hushåll och hushållsmedlemmar

I redovisningar avseende inkomståren till och med 1998 ingick endast brukaren och dennes maka/make. Från och med inkomståret 1999 redovisas uppgifterna per hushåll med i princip samma definition av hushållet som i registret över total­befolkningen (RTB). I RTB-hushållet ingår personer som är gifta med varandra (även registrerat partnerskap), barn oavsett ålder som bor på samma fastighet som föräldrarna samt sammanboende, som har gemensamt barn. RTB-hushållet kan bestå av maximalt två generationer. För sammanboende par utan gemensamma barn finns inget underlag för att skapa korrekta hushåll, vilket leder till att andelen ensamståendehushåll överskattas. För jordbrukarna blir antalet vuxna barn som förs till samma hushåll som föräldrarna överdrivet stort, eftersom det ofta finns mer än en bostad på jordbruksfastigheterna. Vid bearbetningen för jordbrukarhushållens inkomster har därför en schablon införts som innebär att barn i jordbrukarfamiljer anses ha eget hushåll från och med det år de fyllt 30 år. Detta är naturligtvis inte alltid fallet lika väl som en del barn under 30 år har eget hushåll på samma fastighet som föräldrarna. Denna schablonbehandling bedöms ändå komma närmare de faktiska förhållandena än att enbart gå på uppgiften i RTB.

 

Förvärvsinkomster m.m.

Inkomst av yrkesmässigt bedriven förvärvsverksamhet (jordbruk, rörelse och fastighetsförvaltning) an­ses som Inkomst av näringsverksamhet om in­komsten inte räknas in under inkomstslagen tjänst eller kapital. Innehav av näringsfastighet, dvs. fastighet som inte utgör privatbostad, hänförs till närings­verksamhet. De flesta intäkter och kostnader som har direkt samband med verksamheten är skattepliktiga respektive avdragsgilla. Ett visst års inkomst av näringsverksamhet kan utgöras av det aktuella årets överskott minskat med det underskott i näringsverksamhet som redovisades föregående år (se nedan). Den redovisade inkomsten av näringsverksamhet benämns därför också Redovisat överskott av näringsverksamhet.

Inkomst av tjänst omfattar lön, förmåner (inkl. pensio­ner) och andra skatte­pliktiga ersättningar minskat med avdrag för kostna­der för inkomsternas för­värvande.

Sammanräknad förvärvsinkomst omfattar summan av inkomst av närings­verksamhet och inkomst av tjänst.

Allmänna avdrag omfattar avdrag för pensionsförsäk­ringspremier samt periodiskt understöd enligt dom eller av­tal samt under vissa förutsättningar underskott av nystartad aktiv näringsverksamhet.

Taxerad förvärvsinkomst utgörs av sammanräknad för­värvsinkomst minskad med allmänna avdrag.

Allmän pensionsavgift utgår på förvärvsinkomster och var 7 % inkomståret 2003. Den som vid 2003 års ingång var minst 65 år eller hade en taxerad för­värvsinkomst under 16 400 kronor betalade inte allmän pensionsavgift. På in­komster över 330 063 kronor betalade man inte heller allmän pensionsavgift. Den all­männa pensionsavgiften var för inkomståret 2003 avdragsgill till 25 % från den taxerade förvärvsinkomsten medan resterande 75 % av den allmänna pensionsavgiften reducerade summa skatter och avgifter.

Beskattningsbar förvärvsinkomst utgörs av den taxerade förvärvsinkomsten minskad med de allmänna egenavgifterna och grundavdraget.

Underskott som uppkommit i näringsverksamhet får inte kvittas mot överskott av tjänst eller kapital. Kvittning får däremot ske genom att tidigare års under­skott får tas upp som en avdragspost påföljande år i den aktuella förvärvskällan. Om även detta år ger upphov till ett underskott adderas underskotten. Är över­skottet mindre än föregående års underskott uppkommer åter ett underskott (föregående års underskott minus årets överskott) som får tas upp påföljande år. Är överskottet större än föregående års underskott uppkommer överskott (årets överskott minus föregående års underskott). Det underskott av näringsverksam­het som redovisas i deklarationen ett visst år har därför ofta helt eller delvis upp­kommit under tidigare år och kan därför benämnas Ackumulerat under­skott av näringsverksamhet.

För att bättre belysa inkomsten av näringsverksamhet för t.ex. år 2003 har (för de aktuella personerna år 2003) det ackumulerade underskottet för 2003 jäm­förts med motsvar­ande belopp för 2002. En ökning av beloppet utgör Under­skott (av näringsverksamhet) för år 2003. En minskning av beloppet svarar mot ett överskott som kvittats mot underskott från ti­digare år. Redovisat överskott (av näringsverksamhet) bil­dar tillsammans med variabeln Överskott kvittat mot tidigare års underskott över­skottet före kvittning och benämns Totalt överskott (av näringsverksamhet). Skillnaden mellan Totalt överskott och Underskott bildar årets Nettoinkomst av näringsverksamhet.

 

Kapitalinkomster m.m.

Nettoinkomst av kapital utgör summan av inkomst­rän­tor och utdelningar, inkomst av uthyrning av privatbostad, positiv räntefördelning och reavinster minskat med utgiftsräntor, avdragsgilla förvaltningskostnader, negativ ränte­fördelning samt reaförluster.

 

Skatter och övriga transfereringar

Från och med år 2000 ingår inte den tidigare församlingsskatten i kommunal­skatten. Däremot har begravningsavgiften inräknats i kommunalskatten.

Nettoförändring av expansionsmedel avser skillnaden mellan de avsättningar till expansionsmedel och de återföringar av expansionsmedel som skett under inkomståret. På de avsatta beloppen uttas en skatt på 28 procent av det avsatta beloppet. När belopp återförs tillgodoräknas denna skatt. Expansionsmedels­skatt netto utgörs av skillnaden mellan skatt på avsatta belopp och tillgodo­räknad skatt på återförda belopp.

Om det uppstår underskott i inkomstslaget kapital kan detta underskott inte sparas till följande år. Däremot medges skattereduktion för underskott av kapital. Övriga reduktioner som år 2003 ingår i Skattereduktioner är skattereduktion för begränsning av fastighets­skatt, skattereduktion för fackföreningsavgifter, skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa, skattereduktion för sjöinkomster, skattereduktion för bredbandsanslutning samt skattereduktion för allmän pensionsavgift (75 procent av avgiften). Åter­betalade studiemedel och givet bidragsförskott bildar till­sammans Övriga negativa transfereringar.

 

Hushållsinkomster

Hushållsinkomst före skattefria positiva transfereringar och skatter m.m. har bildats genom att nettoförändring i expansionsmedel, nettoinkomst av nä­ringsverksamhet, inkomst av tjänst och nettoinkomst av ka­pital har summerats och de allmänna avdragen har subtra­herats.

Skattefria positiva transfereringar utgörs av summan av barnbidrag, bostads­bidrag, kommunalt bostads­tillägg, socialbidrag, studiebidrag och studiepenning, skatte­fritt vårdbidrag och merkostnadsersättning till värnpliktiga, handikapp­ersättning och bidragsförskott med flera ej skat­tepliktiga transfereringar. Skatte­pliktiga transfereringar så­som allmän pension, sjukpenning etc. ingår i den taxerade inkomsten.

Hushållsinkomst efter transfereringar skiljer sig från hushållsinkomsten före skattefria positiva transfereringar och skatter genom att alla po­sitiva och negativa transfereringar har beaktats.

Så görs statistiken

Uppgifterna till tabellerna i Jordbrukarhushållens inkomster 2003 har erhållits genom en sambearbetning mellan Lantbruksregistret (LBR) 2003 och den totalräknade inkomststatistiken (IoT) för inkomståret 2003.

Statistikens tillförlitlighet

Eftersom LBR 2003 i princip är en totalundersökning och IoT bygger på admini­stra­tiva register och är totalräknad blir precisionen i belopps­beräk­ningarna mycket hög.

Bra att veta

Under de senaste åren har bland annat nedan beskrivna förändringar av skatte­regler m.m. påverkat inkomststatistiken. Förändringar av skatteregler för åren 1995 - 1999 finns i korthet beskrivna i statistiska meddelandet JO 42 SM 0101, som finns publi­cerad på Jordbruksverkets och SCB:s webbplatser. Uppgifter om regel­förändringar för åren 1991 - 1998 återfinns i JO 42 SM 0001, som endast är publicerat som tryckt SM.

Inkomståret 2003

En dämpningsregel för fastighetsskatt vid höjda taxeringsvärden infördes.

Skattereduktion för förmögenhetsskatt infördes och gäller för de hushåll som får skattereduktion för fastighetsskatt och som också betalar förmögenhetsskatt som avser det småhus som är hushållets permanenta bostad.

Skattereduktion på förvärvsinkomster slopades och i stället höjdes grundavdraget.

Ett nytt pensionssystem infördes 2003. Det särskilda grundavdraget för folkpensionärer togs bort. I stället höjdes pensionen för de pensionärer som tidigare fått särskilt grundavdrag. Som följd av detta ska från och med 2004 års taxering även pensionärer som tidigare inte behövt deklarera lämna deklaration och pensionärer betalar numera skatt enligt samma regler som gäller för löntagare.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 procent höjdes till 284 300 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 procent höjdes till 430 000 kr.

 

Inkomståret 2002

Skattereduktion för fackföreningsavgifter infördes. Reduktion medges med 25 procent av fackföreningsavgift om den uppgår till minst 400 kronor.

Skattereduktion för avgift till arbetslöshetskassa infördes och medges med 40 procent av den erlagda avgiften till arbetslöshetskassa.

75 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Sam­tidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 25 % av avgiften.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 procent höjdes till 273 800 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 procent höjdes till 414 200 kr.

Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes till 1 500 000 kr för ensamstående och 2 000 000 kr för sambeskattade.

 

Inkomståret 2001

Procentsatsen för fastighetsskatt sänktes. Dessutom infördes en begränsnings­regel för fastighetsskatten för fastigheter med ett taxeringsvärde mellan 280 000 och 3 miljoner kr, som innebär att fastighetsägare med en hushållsinkomst upp till 600 000 kr inte behöver betala fastighetsskatt med mer än 5 %av hushålls­inkomsten. Eventuell överskjutande fastighetsskatt dras av som en skatte­reduktion.

Skattereduktion för anslutning till bredband infördes.

Kyrkoavgift får från och med 2001 utöver till Svenska kyrka även betalas till något av sju andra trossamfund av den som lämnat sitt medgivande därtill.

50 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Samtidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 50 % av avgiften.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 procent höjdes till 252 000 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 procent höjdes till 390 400 kr.

Gränsen för förmögenhetsskatt höjdes från 900 000 kr till 1 000 000 kr för ensam­stående och 1 500 000 kr för sambeskattade.

 

Inkomståret 2000

Församlingsskatten, som tidigare räknades in i den kommunala inkomstskatten, ersattes av begravningsavgift och kyrkoavgift.

25 % av den allmänna pensionsavgiften fick dras av som skattereduktion. Sam­tidigt reducerades avdraget för den allmänna pensionsavgiften till 75 % av avgiften.

Den nedre skiktgränsen för statlig skatt 20 procent höjdes från 219 300 kr till 232 600 kr i beskattningsbar förvärvsinkomst. Skiktgränsen för statlig skatt 25 procent höjdes från 360 000 kr till 374 000 kr.

Annan statistik

Uppgifter med den tidigare tillämpade definitionen av familjen (brukaren inklu­sive maka/make) har för inkomståret 1998 redovisats i statistiska meddelandet JO 42 SM 0001 och upp­gifter för inkomståren 1996 och 1997 återfinns i J 42 SM 9901. Uppgifter för åren 2002, 2001, 2000 och 1999 med den nya definitionen av hushållet har redo­visats i JO 42 SM 0401, JO 42 SM 0301, JO 42 SM 0201 respektive JO 42 SM 0101. Uppgifter om ut­vecklingen för lant­bruksföretagens inkomst- och lönsamhets­förhållanden enligt företagsekonomiska principer redovisas i Jordbruks­ekonomiska under­sökningen (JEU).

Vid SCB finns också två statistikprodukter som belyser inkomstförhållanden för individer och familjer för hela befolkningen. Den ena är den totalräknade in­komststatistiken vars uppgifter denna publikation till stor del bygger på. Den andra är inkomst­fördelnings­under­sökningen (HINK), som baseras på ett urval av befolkningen.

Elektronisk publicering

Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Avsikten är att de definitiva uppgifterna skall läggas in i Sveriges statistiska databaser. Dessa kan nås via Jordbruksverkets och SCB:s webbplatser och användningen är kostnadsfri.

Statistiska meddelanden inom området jordbruksstatistik trycks fr.o.m. 2002 inte längre upp för distribution. I stället för att prenumerera på tryckta Statistiska meddelanden finns det möjlighet att, vid varje tillfälle som officiell jordbruksstatistik publiceras, utan avgift erhålla ett meddelande om detta per e-post tillsammans med publikationen i pdf-format. De som önskar ingå i denna form av prenumerationsservice skall sända en anmälan per e-post till gunilla.thorsell@sjv.se.

Enskilda exemplar av publikationerna kan erhållas som papperskopior till ett pris av 50 kr per exemplar. Dessa kan vid varje enskilt fall beställas från Marjatta Niemi tfn: 036 - 15 59 34, fax: 036 - 34 01 96, post: Jordbruksverket, 551 82 Jönköping, e-post: marjatta.niemi@sjv.se.

Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i en särskild Beskr ivning av statistiken.