
Jordbrukarhushållens inkomster 2001	JO 42 SM 0301

Första sidan - I korta drag Statistiken med kommentarer
Tabeller Fakta om statistiken
Kontaktpersoner, mer information In English

Statistiken med kommentarer

Resultatens jämförbarhet med tidigare års
Några resultat

Resultatens jämförbarhet med tidigare års

De nu föreliggande uppgifterna om jordbrukarhushållens inkomster för inkomståret 2001 i tabellerna 1 - 13 är inte helt jämförbara med motsvarande tabeller som tidigare redovisats för inkomståret 1999. Det från och med år 2000 förändrade sättet att producera Lantbruksregistret (LBR) har medfört att antalet redovisade brukare per företag minskat något samtidigt som andelen äldre brukare minskat kraftigt. Det senare gäller framför allt brukare som är 65 år och äldre. Effekten av dessa förändringar har uppskattats medföra att resultaten för hela riket för de flesta variabler ökat med 1 à 2 procent mellan1999 och 2000. För överskott av kapital och nettoinkomst av kapital har inverkan haft en sänkande effekt på omkring en procent. För pensionsinkomsten slutligen beräknas att inverkan haft en sänkande effekt med hela 8 procent. Eftersom förändringen av andelen pensionärer, som orsakats av det förändrade sättet att producera LBR, varierar mellan olika redovisningsgrupper bör förändringarna mellan åren för dessa tolkas med försiktighet.

Därutöver gäller liksom för de två föregående åren att de redovisade tabellerna, med undantag av tabell 7 (tabell 5 för år 2000 och tabell 3 för år 1999), inte är direkt jämförbara med de uppgifter om jordbrukarnas nettointäkter m.m. som redovisats för inkomståren 1998 och tidigare. Detta beror dels på att från och med inkomståret 1999 används den s.k. RTB-familjen som enhet, medan tidigare endast brukaren och ev. maka/make ingick. RTB-familjen omfattar maximalt två generationer där personerna har relationer med varandra och är folkbokförda på samma fastighet. Med relation menas i detta sammanhang giftermål, registrerat partnerskap, biologisk förälder, adoptivförälder och vårdnadshavare. Om fler än två generationer är folkbokförda på samma fastighet bildas den första familjen med utgångspunkt från den yngsta generationen.

Vidare påverkar från och med inkomståret 1999 en revision av sättet att beräkna de så kallade arbetsåtgångstalen i den svenska typologin alla indelningar av företagen efter storlek i standardtimmar liksom också indelningen av företagen efter driftsinriktning. Däremot är de inkomstbegrepp m.m. som redovisas i de sju tabellerna samma som de som redovisats tidigare. Att tabell 7 innehåller jämförbara uppgifter beror på att den enbart innehåller uppgifter för brukare och maka/make.

I nu föreliggande statistiska meddelande redovisas inga resultat enligt de definitioner som EU:s statistikbyrå Eurostat angett för sin statistikgren Income of the Agricultural Households Sector (IAHS) och som i föregående statistiska meddelandet (JO42 SM 0201) återfinns i tabellerna 14 - 19. Skälet är att den metod som använts för att beräkna inkomsten av eget hem visat sig ge missvisande resultat, vilka främst beror på den genomsnittligt mycket olika utvecklingen för taxeringsvärdena för småhus på lantbruksenheter respektive övriga småhus.

Några resultat

Hushållsinkomst före och efter transfereringar ökade

Den genomsnittliga inkomsten av tjänst ökade år 2001 med 8 800 kr (4 %) till 235 200 kr, medan nettoinkomsten av näringsverksamhet ökade med 5 300 kr (12 %) till 51 200 kr. Nettoinkomst av kapital minskade däremot med 6 100 kr (21 %) till 22 900 kr på grund av att överskottet av kapital minskade och underskottet av kapital ökade. Eftersom nettot av räntefördelning ökade väsentligt svarade det år 2001 för hela 86 % av nettoinkomsten av kapital, medan motsvarande andel föregående år var 64 %.

Tablå 1. Inkomster och transfereringar m.m. för samtliga jordbrukarhushåll åren 1999 - 2001

	Kronor per hushåll			Förändring (%)
	2001	2000	1999	2000-2001	1999-2000
Inkomst av tjänst	235 200	226 400	215 300	4	5
Allmänna avdrag	4 300	4 200	3 600	1	17
Näringsverksamhet
Överskott	61 600	56 300	50 800	9	11
Underskott	10 500	10 400	10 300	0	2
Nettoinkomst	51 200	45 900	40 600	12	13
Nettoförändring av expansionsmedel	1 200	1 700	600	-30	184
Nettoinkomst av kapital	22 900	29 000	30 400	-21	-5
därav ränte- fördelning netto	19 700	18 600	16 300	6	14
Hushållsinkomst före transfereringar	306 200	298 800	283 300	2	5
Skattefria positiva transfereringar	11 400	10 700	9 500	6	13
Negativa transfereringar	101 600	104 000	102 400	-2	2
Därav
allmän pensionsavgift	16 800	16 200	15 000	4	8
Skatter	96 900	95 100	90 800	2	5
skattereduktioner	13 100	8 200	4 200	59	98
Hushållsinkomst efter transfereringar	216 000	205 500	190 400	5	8

Den genomsnittliga hushållsinkomsten år 2001 före skattefria positiva transfereringar var 306 200 kr, vilket är en ökning med 7 400 kr eller 2 % jämfört med år 2000. Eftersom de positiva skattefria transfereringarna också ökade medan de negativa transfereringarna minskade har familjeinkomsten efter transfereringar ökat med 5 procent eller 10 500 kr till 216 000 kr.

Att de negativa transfereringarna minskat beror främst på att den till inkomståret 2000 införda skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften höjdes år 2001 från 25 % till 50 %,vilket medförde att beloppet för skattereduktion år 2001 ökade med 4 900 kr och uppgick till 13 100 kr. Sammantaget minskade därför de negativa transfereringarna eftersom ökningen för skatterna och den allmänna pensionsavgiften var mindre (2 400 kr).

Hushållsinkomst efter transfereringar för åldersgrupper och län

Av tablå 2 framgår att hushåll med brukare i åldern 49-49 år under alla tre åren 1999 - 2001 har haft högst hushållsinkomster och också den största inkomstökningen underperioden. Vidare framgår att hushåll med brukare i åldern 65 år eller äldre har haft den lägsta inkomsten och också minsta ökningen av inkomsten. Uppgifterna till tablå 2 är hämtade från tabell 2, som utöver uppgifter för riksområden , storleksgrupper och driftsinriktningar också innehåller uppgifter för län.

Tablå 2. Hushållsinkomster efter transfereringar åren 1999-2001.

Redovisningsgrupp	Kronor per hushåll			Förändring (%)
	2001	2000	1999	2000-2001	1999-2000
Hela riket	216 000	205 500	190 400	5	8
Brukarens ålder
30-39 år	204 800	192 800	175 700	6	10
40-49 år	242 300	228 500	208 900	6	9
50-64 år	231 400	221 100	206 400	5	7
65- år	160 000	154 200	151 000	4	2

Stora skillnader mellan länen

Hushållsinkomsten efter transfereringar var år 2001 högst i Jönköpings län med 230 000 kr följt av Skåne och Västerbottens län med 226 700 kr respektive 226 600 kr. Det innebär att hushållsinkomsten efter transfereringar för Jönköpings län låg 6 % och för de övriga två länen 5 % över riksgenomsnittet, som var 216 000 kr. Lägst var hushållsinkomsten i Gotlands län med 192 500 kr följt av Blekinge och Norrbottens län med 205 400 kr respektive 208 000 kr. Dessa län låg därmed 11 respektive 5 och 4 % under riksgenomsnittet.

Kvinnornas sammanräknade förvärvsinkomst är lägre och ökade mindre än männens år 2001

På grund av övergången från taxeringsfamiljen till RTB-familjen som redovisningsenhet är de flesta resultaten för inkomståren 1999 - 2001 som redovisas i resultattabellerna inte helt jämförbara med resultat för 1998 och tidigare. Ett undantag utgör emellertid redovisningen i tabell 7, som innehåller resultat för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Sådana uppgifter har tagits fram från och med inkomståret 1996. Av tablå 3 , som redovisar uppgifter för åren 1996 - 2001, framgår att den genomsnittliga inkomsten av näringsverksamhet år 2001 ökade med 800 kr eller 5 % till 15 100 kr för kvinnor som är brukare eller maka/make medan den ökade med 3 900 kr eller 9 % till 45 400 kr för män. Genom att kvinnornas inkomst av tjänst ökade med 6 100 kr till 130 300 kr ökade deras sammanräknade förvärvsinkomst med 6 900 kr eller 5 % till 145 400 kr. För män ökade inkomst av tjänst med 4 300 kr till 127 300 kr och den sammanräknade förvärvsinkomsten med 8 200 kr eller 5 % till 172 600 kr. Det framgår också att kvinnornas inkomst av näringsverksamhet visar en relativt liten ökning (2 800 kr) sedan 1996 medan inkomst av tjänst ökat med 30 200 kr och sedan 1999 överstiger männens inkomst av tjänst. Genom männens större ökning av inkomst av näringsverksamhet sedan 1996 var skillnaden mellan män och kvinnor i sammanräknad inkomst något större 2001 än 1996 (27 200 kr mot 24 800 kr).

Om man uttrycker kvinnornas sammanräknade inkomst som andel av männens så har denna andel endast ökat från 82 % år1996 till 84 % år 2001. Andel är högst för åldersklassen 50-64 år med 89 % inkomståret 2001 och lägst för klassen 65 år och äldre med 77 %.

Tablå 3. Taxerade inkomster år 2001 per person för brukare och maka/make med uppdelning på kvinnor och män. Kronor resp. procent

Redovisningsgrupp	Näringsverksamhet		Tjänst		Sammanräknad förvärvsinkomst
	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män	Kvinnor	Män
Hela riket
2001	15 100	45 400	130 300	127 300	145 400	172 600
2000	14 300	41 500	124 200	123 000	138 500	164 400
1999	13 000	37 300	117 800	117 500	130 800	154 800
1998	13 500	36 000	110 100	112 100	123 600	148 100
1997	13 000	34 200	104 700	108 700	117 700	142 900
1996	12 300	31 400	100 100	105 700	112 300	137 100
Kvinnornas inkomst som andel av männens respektive år (%)
2001	33		102		84
2000	33		101		84
1999	35		100		85
1998	37		98		83
1997	38		96		82
1996	39		95		82

Inverkan av underskott i näringsverksamhet

Ett underskott av näringsverksamhet får inte kvittas mot andra förvärvskällor utan får tas upp som en avdragspost i näringsverksamheten följande år. Det aktuella årets underskott redovisas därför aldrig separat. Genom att beräkna skillnaden mellan jordbrukarhushållens ackumulerade underskott mellan 2001 och 2000 har det varit möjligt att beräkna, dels hur stort överskott som år 2001 kvittats mot tidigare års underskott, dels hur stort underskott av näringsverksamhet som uppkommit under 2001. Resultaten av dessa beräkningar visas i Tablå 4 dels för samtliga jordbrukarhushåll för de senaste tre åren dels för fyra åldersklasser det senare året. I uppställningen visas också den genomsnittliga nettoinkomsten av näringsverksamhet när samtliga under året uppkomna överskott och underskott beaktats. Denna beräknade nettoinkomsten av näringsverksamhet har använts i stället för den taxerade inkomsten av näringsverksamhet då hushållsinkomsten beräknats eftersom nettoinkomsten innefattar alla överskott och underskott uppkomna under året.

Tablå 4. Nettoinkomst av näringsverksamhet 2001

Redovisningsgrupp	Överskott uppkommet under året			Underskott uppkommet under året	Årets nettoinkomst
Redovisningsgrupp	Redovisat	Kvittat mot äldre underskott	Totalt	Underskott uppkommet under året	Årets nettoinkomst
Brukarens ålder
30-39 år	59 500	7 000	66 500	10 400	56 100
40-49 år	70 800	8 100	78 900	10 300	68 600
50-64 år	62 600	6 700	69 300	10 900	58 500
65- år	13 900	5 700	19 500	9 800	9 700
Hela riket
*2001*	54 700	6 900	61 600	10 500	51 200
*2000*	50 400	5 900	56 300	10 400	47 100
*1999*	45 300	5 500	50 800	10 300	40 600

I de flesta grupperna i tablå 4 var det genomsnittliga underskottet utslaget på samtliga hushåll i gruppen för år 2001 omkring 10 000 kronor. Eftersom de överskott som kvittats mot äldre underskott var betydligt lägre än de under år 2001 uppkomna underskotten var hushållens genomsnittliga nettoinkomst från näringsverksamhet genomgående lägre än det redovisade överskottet.

Hushållens disponibla inkomster enligt Eurostats statistikgren IAHS

I nu föreliggande statistiska meddelande redovisas inga resultat enligt de definitioner som EU:s statistikbyrå Eurostat angett för sin statistikgren Income of the Agricultural Households Sector (IAHS) och som i föregående statistiska meddelande (JO 42 SM 0201) återfinns i tabellerna 14 - 19. Skälet är att den metod som använts för att beräkna inkomsten av eget hem visat sig ge missvisande resultat, vilket främst beror på den genomsnittligt mycket olika utvecklingen för taxeringsvärdena för småhus på lantbruksenheter respektive andra småhus.