Fakta om statistiken
Detta omfattar statistiken
Så görs statistiken
Statistikens tillförlitlighet
Bra att veta
Annan statistik
Den redovisade statistiken avser att belysa djurhälsan
hos fyra djurslag inom animalieproduktionen. Statistiken omfattar följande:
- Orsaker till antibiotikabehandling för häst, nöt, gris
och får
- Kalvdödlighet hos olika nötkreatursraser
- Sjuklighet hos mjölkkor i besättningar av olika
storlek
- Fördelning av kolikfall hos häst, årstidsvariationer
Definitioner och förklaringar
Acetonemi betyder
"aceton i blodet" och drabbar framför allt kor som mjölkar
mycket. Om det inte finns tillräckligt av lättsmälta kolhydrater i fodret
medför det en negativ energibalans och kroppen börjar snabbt bryta ned
fett. Nedbrytningsprodukterna påverkar kons hälsa och hon får dålig aptit.
Därmed förvärras tillståndet och det leder ofta till att kon måste
behandlas av veterinär.
Inkarceration
När en del av en tarm kommer i kläm och blodcirkulationen i tarmväggen
hindras uppstår en inkarceration vilket är ett allvarligt tillstånd.
Kontrollår För
mölkkobesättningar som är med i kokontrollen börjar ett kontrollår 1
september och slutar 31 augusti året därpå. Under ett kontrollår gör man
regelbundna mätningar av mjölkens mängd och innehåll. De allra flesta
mjölkproducenter är med i kontrollen.
Lymfangit
eller lymfkärlsinflammation drabbar framför allt hästar med diffust svullna
ben som följd. Oftast är de bakomliggande orsakerna yttre skador eller
infektioner.
Statistik över
orsaker till allmänbehandling med antibiotika samt statistik över kolikfall
hos häst
Den statistik som redovisas bygger på bearbetningar av
Jordbruksverkets djursjukdatabas som är en del av det s.k. Vet@ systemet..
Databasen innehåller inrapporterade uppgifter från veterinära
förrättningar. Veterinärerna kan välja blankettrapportering eller att
överföra uppgifterna elektroniskt. Blanketterna scannas vid
Jordbruksverkets CDB-enhet i Söderhamn. All djursjukdata samlas sedan i
Jordbruksverkets Vet@system.
Ett analysverktyg med avancerade sökfunktioner (Vet@
Webb) kan användas via webben för att ta fram statistik ur Jordbruksverkets
djursjukdatabas. Behörigheter har delats ut till veterinärer,
Länsstyrelser, Branschorganisationer och Sveriges Lantbruksuniversitet. Med
behörigheterna följer begränsningar för vilka data som kan ses. Ansvarig
för administrationen på Jordbruksverket är "Enheten för veterinära
frågor" på "Avdelningen för djurskydd och hälsa".
Statistik över kalvdödlighet
Uppgifter om kalvdödlighet bygger på
bearbetningar av Jordbruksverkets centrala djurdatabas (CDB).
Statistik över sjuklighet hos mjölkkor
De redovisade uppgifterna baseras ursprungligen
på veterinärernas journalföring som inrapporterats till Jordbruksverkets
djursjukdatabas. Därifrån har sedan
uppgifterna förts över till branschorganisationen Svensk Mjölk vars
bearbetningar ligger till grund för statistiken.
Vid överföring av data till Svensk Mjölk sker en avidentifiering
med avseende på behandlande veterinär.
Djursjukdatans kvalitet
Kvaliteten på djursjukdata beror dels på hur den är
inrapporterad och dels på om den
är inrapporterad. Det finns ett visst mörkertal med veterinärer som inte
rapporterar in sina veterinärbehandlingar. Dessutom kan det finnas fel i
inrapporterad data, som t.ex. fel djurslag, fel diagnoser etc. Vissa
felaktigheter kan upptäckas via automatiska valideringar som all data
genomgår innan den tillåts att gå vidare. Fel som upptäcks av veterinärerna
själva kan rättas i efterhand av systemadministrationen. Felen bedöms ändå
som sällsynta och statistik baserad på djursjukdatabasen kan anses som
tillförlitlig i alla avseenden utom när det gäller mängden data som kommer
in.
Från distriktsveterinärerna rapporteras allt. Från en
del privatpraktiserande veterinärer finns det brister. Det innebär att det
är svårt att ta fram tillförlitliga frekvenser av olika sjukdomar och
symtom. Man bör också vara medveten om de olika rapporteringskraven för
olika djurslag. Mest fullständig är nötkreatursrapporteringen. Den omfattar
även djuridentitet. Det finns ett starkt intresse även hos lantbrukarna att
veterinären rapporterar fullständigt då statistik och nyckeltal tas fram av
näringens organisationer med hjälp av djursjukdatarapporteringen.
Säkerhet och sekretess
Systemförvaltarna
har utbildning i säkerhets- och sekretessfrågor som berör arbete på en
statlig myndighet. Flera tekniska lösningar ska garantera att inga data
försvinner eller ändras. En allmän princip är att inga uppgifter lämnas ut
som kan skada enskilda personer eller företag. Tillämpat på Vet@ systemet
innebär det att varken uppgifter om enskilda distriktsveterinärers eller
privatpraktiserande veterinärers verksamhet lämnas ut till andra än till
uppgiftslämnarna själva. Undantagna i sammanhanget är Länsveterinärerna som
även kan få del av uppgifter om enskilda veterinärer i sitt län samt att
distriktsveterinärer kan se viss information som de gemensamt har skapat
inom den egna verksamheten.
Uppgifter från CDB
Uppgifter från CDB täcker alla nötkreatur i landet.
Ca 450 veterinärer anställda i den statliga
Distriktsveterinärorganisationen rapporterade in djursjukdata under 2006
avseende lantbruksdjur. Ungefär 350 privatpraktiserande veterinärer har
under samma tid också rapporterat motsvarande data. En mindre del av de
privata veterinärerna har heltidsverksamhet med lantbrukets djur.
Antalet hästar och får i landet är i ökande medan grisar
och nötkreatur minskar.
I mjölkkobesättningar ökar antalet kor per besättning
medan antalet besättningar minskar. I början av 80-talet var medelkoantalet
per besättning ca 20 st och nu är det omkring 50.
Husdjur (serie JO 20 och JO 23, Statistiska Meddelanden)
Elektronisk publicering
Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt
åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats http://www.sjv.se
under Statistik samt på SCB:s webbplats http://www.scb.se
under Jord- och skogsbruk, fiske.
Mer information om statistiken och dess kvalitet ges i
en särskild Beskrivning av statistiken.
|
