Statistiken med kommentarer

 

Arealredovisningen i detta statistiska meddelande (SM) avser de uppgifter om arealer som den 15 april fanns i Jordbruksverkets administrativa system för arealbaserade stöd (IAKS) avseende 2004. De är jämförbara med motsvarande uppgifter för 2003, vilka publicerades i JO 10 SM 0302 (Åkerarealens användning 2003. Preliminära uppgifter i mars 2003). De är däremot inte helt jämförbara med de definitiva arealuppgifter avseende 2003 som publicerades i JO 10 SM 0401 (Jordbruksmarken användning 2003. Definitiva uppgifter). Detta beror på att i den definitiva arealstatistiken ingår endast arealer på jordbruksföretag i lantbruksregistret (LBR), vilka har mer än 2,0 hektar åkermark inklusive jordbruksföretag som inte ansökt om arealbaserade stöd, medan i detta SM ingår alla arealer för vilka arealbaserade stöd söks.

I Tablå A på följande sida avses med LBR 2003 de redovisade definitiva arealuppgifterna för 2003. Med IAKS 2003 avses arealer i IAKS för 2003 som är uppdaterade efter ändringar och kontroller. Med IAKS 2004 avses arealuppgifterna den 15 april i IAKS för 2004.

De verkliga arealerna 2004 av olika grödor kan komma att avvika något från siffrorna i Tablå A och de följande tabellerna, då jordbrukarna lämnar in stödansökningar innan sådden genomförs. Jordbrukarna har möjligheter att ändra i sina stödansökningar fram till mitten av juni.

Den totala arealen åkermark minskar med 3 300 hektar och arealen betesmark ökar med 30 900 hektar mellan 2003 och 2004 enligt jordbrukarnas ansökningar om arealbaserade stöd för 2004. Därmed ökar den totala jordbrukmarken i landet med 27 600 hektar enligt dessa stödansökningar.

Spannmålsarealen väntas minska med 26 500 hektar mellan 2003 och 2004, arealen träda med 9 300 hektar och sockerbetsarealen med 2 400 hektar. Arealerna oljeväxter väntas öka med 25 700 hektar, baljväxter med 4 000 hektar samt potatatis med 900 hektar. Ökningen av oljeväxtarealen med 44 % till 84 300 hektar förklaras av goda förutsättningar för höstsådden och relativt höga priser. I övrigt är förändringarna små inom grupper av grödor.

Inom spannmålsodlingen väntas odlingen av havre att minska med 49 200 hektar, eller 18 %, till 230 700 hektar. Den stora minskningen av havreodlingen förklaras av lägre marknadspriser på havre. Odlingen av korn väntas öka med 29 500 hektar, eller ca 7 %, till 398 100 hektar. Odlingen av vårkorn ökar medan odlingen av höstkorn minskar något. Arealen vete väntas minska med 7 700 hektar.

Betesmarksarealen har ökat under senare år och årets ökning med över 6 % är troligen en följd flera orsaker. Att betesmark kommer att berättiga till bidragsrätter från och med 2005 enligt den nya jordbruksreformen är sannolikt en del av förklaringen.

 

Tablå A. Åkerarealens fördelning på olika växtslag 2002- 2003

	LBR 2003	IAKS 2003	IAKS 2004
Spannmål	1 153 900	1 154 100	1 127 600
därav vete	411 300	411 400	404 100
korn	368 500	368 600	398 100
havre	279 800	279 900	230 700
Baljväxter	38 800	38 800	42 800
Vall- och grönfoderv.	965 000	966 500	966 200
Potatis	30 500	30 600	31 500
Sockerbetor	50 100	50 100	47 700
Raps och rybs	58 600	58 600	84 300
Övriga växtslag	42 700	42 900	46 700
Träda	275 600	275 700	266 400
Ospecificerad åkermark1	41 400	-	-
Ej utnyttjad åkermark	11 900	12 000	12 800
Summa åkermark	2 668 600	2 629 300	2 626 000
Summa betesmark	494 400	512 900	543 800
Summa jordbruksmark	3 191 800	3 142 200	3 169 800

1) Arealer på jordbruksföretag som inte sökt arealbaserat stöd.